Film: Money Monster

Titel: Money Monster
Originaltitel: Money Monster
Genre: Thriller
Regissör: Jodie Foster
Manus: Alan DiFiore, Jim Kouf, Jamie Linden
Skådespelare: George Clooney, Julia Roberts, Jack O'Connell (IV), Dominic West, Caitriona Balfe
Utgivningsår: 2016
Produktionsland: USA
Längd: 98 min
Serie: -
Såg den på blu-ray 22 juni 2017




Handling
Lee Gates är en bombastisk TV-personlighet vars populära program om finansvärlden har gjort honom till Wall Streets främsta ekonomiguru. Men efter att ha hajpat en aktie som plötsligt kraschar på börsen tar en besviken investerare Gates, hans personal och hans stjärnproducent Patty Fenn som gisslan i direktsändning. I dramat, som utspelas i realtid, måste Gates och Fenn hitta ett sätt att hålla sig själva vid liv, och samtidigt avslöja sanningen bakom en konspiration där stora pengar står på spel.

Min kommentar
Det är faktiskt en slump att det blir två filmer med George Clooney i rad. Jo, jag gillar honom. Så klart. Men faktum är att filmen nog blev köpt mer tack vare Julia Roberts, som det var alldeles för längesedan jag såg en film med. Det är också ännu en film om ekonomi och marknaden, vilket nog även det får ses som en slump. Jag ville bara inte trötta ut sambon med ännu en science fiction.

Filmen utspelar sig under en väldigt kort tid, faktiskt i realtid vilket jag inte alltid gillar, men här funkar det. Även rummet är litet, kan man nog säga, för det mesta befinner vi oss i TV-studion, men ibland får man följa någon på utsidan. Jag tycker det är snyggt och bra gjort.

Som vanligt är både Clooney (Lee Gates) och Roberts (Patty Fenn) riktigt bra. Patty Fenn är ett under av kyligt lugn och effektivitet, en kivnna att beundra och Julia Roberts är perfekt i rollen. Lee Gates är ett ärkesvin, till att börja med och det kändes lite ovant att se George Clooney i en sådan roll, men han gör det med den äran. Jack O'Connell, som spelar kidnapparen Kyle Budwell, känner jag inte till sedan tidigare, men jag tycker han är trovärdig. Om man med trovärdig menar att han är en sådan loser som han ger sken av. Om det är meningen att man ska känna sympati för honom så funkar inte det, i alla fall inte för mig. Jag blir bara arg och irriterad på honom.

En extra bonus är att filmen är rolig. Vissa scener fick mig att skratta högt. Genren thriller är inte riktigt rättvisande för den är (nästan) lika mycket en komedi. Dessutom anar jag en djupare mening (jag har faktiskt svårt att se Jodie Foster göra en ytlig film, så jag tror att jag har rätt). Man måste ta ansvar för sitt eget liv och det är inte någon annans fel om du fattar felaktiga beslut. Marknaden (vilket j-la ord förresten) är en av de saker som folk gärna skyller på, men den är faktiskt på tok för lätt att lura och påverka.

Jag kan verkligen se detta scenariot hända på riktigt, det är alltför många som sätter alltför stor tillit till de där töntarna som står i TV och ger råd om saker de inte riktigt greppar. Kanske är inte filmen värd sitt höga betyg, men den var både rolig, underhållande och tänkvärd. Förutom det så hade den även perfekt längd.



Filmtipsets estimerade betyg var 3 (beräknat på 456 betyg).
På IMDb hade den 6,5 i genomsnitt (beräknat på 69 788 betyg).
Jag ger den 4,0.

Filmen är

Tråkig		Klurig
Rolig		Förutsägbar
Trovärdig		Snyggt foto
Osannolik		Spännande
Romantisk		För lång
Sorglig		För kort

Filmen kan köpas på cdon och discshop.