Sidor

onsdag 30 augusti 2017

"Dött vatten" av Ann Cleeves

Författare: Ann Cleeves
Titel: Dött vatten
Genre: Kriminalroman
Antal sidor: 392
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: Dead water
Översättare: Jan Järnebrand
Serie: Shetlandskvartetten 5
Förlag: Albert Bonniers Förlag
Utgivningsår: (original) 2013 (min) 2015
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 17 augusti 2017




Första meningen: Jimmy Perez stannade för att hämta andan och såg ut över havet.

Baksidetext
En journalist hittas död i en båt i marinan nedanför åklagarens hus på den största av Shetlandsöarna. Det blir den unga Willow Reeves från en ö i Yttre Hebriderna som får hand om fallet, eftersom kriminalaren Jimmy Perez är halvt sjukskriven efter sin fästmös död. Men Jimmy Perez kan förstås inte låta bli att engagera sig i fallet och hjälpa sin kollega.

Markham, den döde journalisten, kom ursprungligen från Shetlandsöarna, men hade lämnat dem för många år sedan och gjort sig ett namn i London. Varför hade han nu återvänt?

Willow Reeves och Jimmy Perez kommer i sitt sökande till Sullum Voe, centrum för Shetlands olje- och gasindustri i Nordsjön. Snart visar det sig att Markham under sina sista dagar arbetade med ett stort reportage, uppenbarligen ett som var tillräckligt avslöjande för att motivera hans död...

Min kommentar
Det var ett tag sedan jag besökte Shetlandsöarna och Jimmy Perez. Efter Blå gryning så trodde jag verkligen att det var slut med den här serien. Faktum var att jag nog kände att jag inte ville läsa en författare som kunde få för sig att avsluta en serie så där. Det har tagit mig drygt fem år att komma över... Nej, skojar bara. Det har helt enkelt inte blivit så att jag har fortsatt, förrän nu.

Shetlandsöarna är ju en väldigt annorlunda miljö och för mig är den definitivt exotisk. Det är en speciell plats att besöka i händerna på Ann Cleeves. Hon kan verkligen det här med att beskriva miljön utan att tråka ut ens mig. Jag vet inte riktigt hur många som bor där på öarna, men alla verkar känna alla och i stort sett också ha något slags band med alla. Som vanligt i de här böckerna så känns det som att naturen är en egen karaktär.

Det är trevligt att återse Perez, trots att han är mörk och dyster. Vilket i sanningens namn inte är någon större skillnad mot förut. Ett extra plus är att man får lära känna Sandy lite mer. Han är en väldigt märklig man, men jag tycker så mycket om honom. Ibland vill jag ta tag i och skaka om honom och skrika "du duger!". Det nya tillskottet, kriminalaren från Inverness, Willow Reeves gillar jag och jag hoppas verkligen att hon dyker upp igen.

Generellt sett kan man om Cleeves böcker säga att det är långsamt och eftertänksamt, det finns ingen action överhuvudtaget. Här finns knappt något blod alls, trots lik. Fokus ligger på utredning och relationer. Det passar nog egentligen mig ganska bra. Jag tycker att relationerna beskrivs väldigt bra och jag kan nästan känna det där speciella och osäkra när man träffar nya människor, när man ska jämkas ihop och nästan tassar på tå för att inte komma på kant från start. Jag är nästan lite glad över att miljöfrågorna, som är ett litet tema här, inte får mer fokus. Föreläsningar i skönlitterär form är något som jag inte gillar alls. Det är inte heller miljön som är huvudtemat.

En fundering har jag efter att ha läst klart: Har det verkligen varit så mycket fika i de tidigare böckerna?

För att utnyttja tiden och mitt provabonnemang på BookBeat så lyssnade jag på större delen av boken. Tyvärr passade inte uppläsaren mig alls. Han var på tok för långsam. Då höjde jag ändå hastigheten och det gjorde att när han någon sällsynt gång fick fart på läsningen så gick det alldeles för snabbt. Dessutom hade han en rejäl basröst, vilket jag överhuvudtaget har lite svårt att höra.

Det ska bli spännande att ta sig an nästa bok i serien, som redan står hemma i hyllan, men den ska jag nog läsa som fysisk bok.

Boktipsets estimerade betyg var 3,8 och genomsnittet 3,6 (beräknat på 74 betyg).
Goodreads hade den 4,05 i genomsnitt (beräknat på 4 907 betyg).
Jag ger den 3,5
Boken är
TråkigFantasirik
RoligKlurig
TrovärdigFörutsägbar
OsannolikVälskriven
RomantiskDåligt språk
SorgligFör lång
SpännandeFör kort

Andra som bloggat om Dött vatten: Johannas deckarhörna, freja funderar och Midnatts ord.

Boken kan köpas på Adlibris, Bokus och cdon.

2 kommentarer:

  1. Jag har gillat även de senare böckerna, men inte är de riktigt så bra som på den gamla goda tiden. Och jag har nog inte riktigt förlåtit henne...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Förlåtit henne har jag kanske, men jag kommer aldrig någonsin att glömma. Jag är fortfarande sur :)

      Radera