Bokföring enligt Monika: "I Hate Everyone But You" av Gaby Dunn & Allison Raskin

Författare: Gaby Dunn & Allison Raskin
Titel: I Hate Everyone But You
Genre: Drama
Antal sidor: 288
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: -
Förlag: Wednesday Books
Utgivningsår: (original) 2017 (min) 2017
Format: Manus
Källa: Bokhyllan
Utläst: 20 februari 2017

Första meningen: Dear Best Friend, I can already tell that I will hate everyone but you.

Handling
I Hate Everyone But You beskrivs som en queer YA-roman och består av mejl och SMS mellan de två bästa vännerna Ava och Gen. När de åker iväg för att börja på college, på varsin sida av kontinenten, så är de åtskilda för första gången. Ava är den osäkra tjejen, med OCD, som alltid har förlitat sig på att Gen har tagit hand om henne och sociala sammanhang är en mardröm för henne. Gen är den tuffa, coola tjejen som (till Avas stora förvåning) "kommer ut" så fort hon kommit på plats i skolan. I sina meddelanden berättar de om allt; kärlek, sex, mental hälsa, droger, skolan... funderingar över livet i stort alltså. Båda två förändras och anpassar sig till livet på college. Kommer deras vänskap att överleva?

Min kommentar
Detta är en bok som egentligen inte alls borde passa mig. Jag är i helt fel målgrupp, den är en modern brevroman och den påstås vara feministisk. Därför blev jag väldigt förvånad när jag tyckte den var riktigt bra. I alla fall första hälften.

Språket blir ju lite speciellt, eftersom det handlar om mejl och SMS, men jag tycker om det. Det är enkelt, rappt men ändå välformulerat. Det som stör mig lite är alla förkortningar som jag inte hänger med på, kanske är jag för gammal alternativt för svensk. Eftersom jag är en strukturerad person så saknar jag datum på meddelandena och tidsskillnaden gör mig konfys.

Ava är den som vinner mitt hjärta och jag lider verkligen med henne när hon måste klara sig själv. Hon är så osäker och så totalt dominerad av Gen. Ava kämpar på och försöker ta kontakt med andra, vilket inte alltid går så bra, och skaffar sig en pojkvän. Vilket inte heller går så bra. Det är lätt att tycka om henne.

Gen är Avas motsats. Hon är en arg ung kvinna och en aning för arrogant. Jag gillar dock hennes moraliska kompass som gör att hon slutar på skoltidningen. Hon avskyr när andra vill sätta en etikett på henne, men själv är hon snabb med att sätta en stämpel på andra och likhetstecken mellan män och svin. Gen beter sig dessutom precis likadant som de män hon kallar för svin. Hon kräver att bli accepterad som hon är, vilket naturligtvis är rätt, men själv klarar hon inte att andra inte tycker som hon. En människotyp som jag har väldigt svårt för. Det som dock stör mig allra mest är att hon aldrig så mycket som antytt för sin BFF att hon är bisexuell utan plötsligt, via mejl, nämner det i förbigående. Jag hade blivit otroligt sårad av det.

Slutet är en aning för puttenuttigt för mig, men jag gillar det ändå och ett extra plus för att det hänger ihop med början. Epilogen däremot förstår jag inte alls varför den är med. Den förtar på något sätt poängen.

Första halvan av boken tycker jag väldigt mycket om, det är roligt och det märks att de båda är komiker. Ett tag i mitten så blir det för mycket samma likadant och det är lite tjatigt med alla förvecklingar och känns lite buskisaktigt.

Jag känner många olika känslor medan jag läser och för mig betyder det en bra bok. Vad jag känner är mindre viktigt, oavsett om jag blir glad, ledsen eller arg så vill jag bli berörd av en bok och det blir jag av I Hate Everyone But You. För rätt målgrupp (unga kvinnor? feminister? HBTQ?) så tror jag att detta kan vara helt rätt bok.

Boktipset hade inget estimerat betyg och inga betyg var satta.
På Goodreads hade den 3,69 i genomsnitt (beräknat på 341 betyg).
Jag ger den 3,5.