Sidor

lördag 17 mars 2018

"Behandlingen" av Mo Hayder

Författare: Mo Hayder
Titel: Behandlingen
Genre: Thriller
Antal sidor: 436
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: The treatment
Översättare: Anders Bellis
Serie: Jack Caffery 2
Förlag: Modernista
Utgivningsår: (original) 2001 (min) 2015
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 4 mars 2018




Första meningen: När alltsammans var över medgav kriminalkommissarie Jack Caffery, södra Londons beredskapsrotel för grövre brott, att av allt han sett i Brixton den där molniga julikvällen hade kråkorna varit det mest skakande.

Baksidetext
En man och hans hustru hittas inspärrade i sitt eget hem på en stillsam bostadsgata i södra London. De är gravt uttorkade, och de har blivit fastbundna och brutalt misshandlade. Mannen är nära döden. Men det ska bli ännu värre: Deras åttaårige son saknas. När kriminalinspektör Jack Caffery kallas in för att utreda visar det sig vara omöjligt för honom att förhålla sig kyligt och objektivt till brottet; likheterna med händelser ur hans eget förflutna är alltför stora. Och när han gräver djupare i fallet samtidigt som han försöker hålla ihop sin tillvaro trots de alltmer omskakande avslöjandena om hans eget liv så börjar den verkliga mardrömmen.

Min kommentar
Det har äntligen blivit dags att arbeta sig vidare i den här gamla serien om Jack Caffery, den destruktiva och labila polisen i London. Jag läste första delen för ganska exakt ett år sedan och man kan nog säga att den tog mig med storm. Kanske var mina förväntningar för höga nu när jag gav mig på Behandlingen, för den lyckades inte riktigt med samma sak.

Om man förväntar sig en sådan där lite myspysig brittisk deckare när man läser Mo Hayder så kan man nog bli överraskad. För att inte säga chockad. Här finns inget mysigt alls. Det är mörkt, skitigt och allmänt hemskt. Kanske är det inte så bra att erkänna att man gillar det, men det gör jag. I böcker då. Mo Hayder väjer inte för det riktigt otäcka, vilket temat i den här boken gör väldigt tydligt. Här handlar det om pedofili och till och med det hemska ämnet blir än vidrigare i Mo Hayders händer. Här finns en tvist som får mig att må illa av ångest.

Den röda tråden som började i Fågelmannen, den som handlar om Jack Cafferys bror, fortsätter här. Jag gillar, oftast, när det finns en bakgrundshistoria som sträcker sig över flera böcker, men den får inte hålla på för länge och den får definitivt inte ta för mycket fokus från fallet. Tyvärr tycker jag att det sker här. Ett tag verkade det som att lillebror-tråden skulle få sin upplösning, men så blev det inte. Inte för Caffery i alla fall. Läsaren fick dock veta vad som hände.

Om jag hade varit mer kräsmagad så kunde jag nog ha stört mig på groteska detaljer, men förutom att några faktiskt är onödiga så stör det mig inte. Desto mer stör det mig med alla dessa märkliga ord och saker som beskrivs, som till exempel en goniometer som finns i ett rum på sjukhuset. Varför? Är det verkligen viktigt? Vet Jack Caffery verkligen vad det är? Om han inte vet det så borde det inte vara med.

Jack Caffery själv har blivit än mörkare och mer labil än i förra boken. Jag tycker nog att det går lite över gränsen för att vara en arbetande polis. Och då har han ändå inte fått veta sanningen om sin bror. Hur ska han reagera då? Lite less är jag också på hans och Rebeccas destruktiva förhållande. De är verkligen inte bra för varandra. Rent allmänt så tycker jag att det är ett förfärligt supande, både privat och på jobbet. Hur i hela friden kan man orka med det? De dricker precis hela tiden.

Det som ändå stör mig mest är min undran om de verkligen fick rätt man. [spoiler]Det var ju den där Klare som i början hittade kameran med de avslöjande bilderna, sedan byggde han ett mörkrum för att framkalla dem. Om han hade varit gärningsmannen så borde han ju redan ha haft det där mörkrummet, det försvinner ju liksom inte bara för att man är schizofren. Däremot så hittade ju polisen urinen i hans lägenhet. Det går bara inte ihop. Är detta ett plothole?[/spoiler]

Jag har ju planerat att läsa resten av böckerna i serien i år och det ska bli väldigt intressant att fortsätta ta del av Jack Cafferys liv och leverne.

Boktipsets estimerade betyg var 3,6 och genomsnittet 3,6 (beräknat på 53 betyg).
Goodreads hade den 4,03 i genomsnitt (beräknat på 8 085 betyg).
Jag ger den 3,5.
Boken är
TråkigFantasirik
RoligKlurig
TrovärdigFörutsägbar
OsannolikVälskriven
RomantiskDåligt språk
SorgligFör lång
SpännandeFör kort

Andra som bloggat om Behandlingen: Johannas deckarhörna, Vargnatts bokhylla och Boklysten.

Boken kan köpas på Adlibris, Bokus och cdon.

8 kommentarer:

  1. Den här serien är just faktiskt för mörk för mig!

    SvaraRadera
  2. Hon vet verkligen hur man skriver riktigt mörka och hemska böcker!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag förstår egentligen inte hur man kan komma på ett liknande scenario :)

      Radera
  3. Läste Fågelmannen (och några fler deckare av den ruskiga sorten) för ganska många år sen och var avskräckt från deckare ganska många månader efter det så kommer inte att plocka upp den här. För mycket för mig :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Då gör du nog rätt i att inte läsa denna och kanske egentligen inget mer av Mo Hayder, vad det verkar :)

      Radera
  4. Jag har precis läst ut den här och jag förstår inte riktigt heller hur det hela går ihop med Klare och kameran?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Förmodligen är det något vi båda har missat, men jag kan inte förstå vad det skulle vara.

      Radera