Hett i hyllan #157

Jag bara gissar nu, men jag tror inte jag är ensam om att ha en del böcker i hyllan som stått där i evinnerliga tider. Är det inte dags att de där, halvt, bortglömda böckerna får ta lite plats och synas? Jo, det tycker jag. Verkligen. Därför kommer de, en efter en, att dyka upp här varje torsdag under rubriken Hett i hyllan. Lite lagom tvetydigt, eller hur? Vad har du för dolda skatter i hyllan?

Vi tar väl och fortsätter med bokrean 2015...

Jag gillar att läsa noveller när jag är mellan böcker, det blir liksom som en smakrensare. Eller vad man ska säga. Så när jag hittade novellsamlingen Nära hem av Alice Munro på bokrean så tvekade jag inte speciellt länge.

Mitt intresse för att läsa nobelpristagare har i stort sett minskat för varje år som gått. I samma takt som valen har blivit konstigare och konstigare. Ju färre som har läst författaren, desto bättre. Verkar det som. Men, ibland dyker det upp en som jag faktiskt vill läsa och Alice Munro är en av dem. Nu när jag tänker på det så har jag inte haft någon novellsamling bredvid sängen på väldigt länge. Kanske är det dags nu igen...

Så här står det på baksidan:

Alice Munros noveller kan sägas kretsa kring uppbrott och förändringar i till synes vardagliga kvinnors liv i hennes hemtrakter i den kanadensiska provinsen Ontario. Ofta handlar berättelsen om kärlek, men knappast en romantisk sådan, snarare är det en kärlek som man försöker få att fungera eller en kärlek som man återhämtar sig ifrån.

Nära hem består av ett urval av de starkaste novellerna från Alice Munros tidigare böcker Äpplen eller apelsiner, Kärlekens vägar och Jupiters månar.

Om du också vill vara med och visa upp dina böcker, antingen heta hyllvärmare eller heta av någon annan anledning, så lägg gärna in en länk här nedanför. Då hittar jag dig mycket lättare.