Smakebit på søndag: Det fördolda

En smakebit på søndag är ett stående inslag bland bokbloggare som växelvis "drivs" av de norska bokbloggarna Flukten fra virkeligheten och Betraktninger. Varje vecka väljer vi ett stycke i boken vi läser och delar med oss av det. Ett spännande sätt att få veta vad andra läser.

Den här helgen räknar jag inte med att få något läst alls. Sambon fyllde 50 i veckan och igår var det kalas här. Ingen av oss har någon större släkt så det blev egentligen som ett vanligt kalas. Bara "större" presenter 😁 Det är ju ändå en del som ska fixas och min lilla familj (mamma, syster, bror, svägerska) åker inte hem förrän i dag. Sedan är det massor av annat som ska hinnas med innan nästa jobbvecka startar, vilken tack och lov är en kort en för på torsdag morgon åker vi till Prag.

Boken som ska börja läsas i dag är Det fördolda av Michael Hjorth och Hans Rosenfeldt, första delen i serien om kriminalpsykologen Sebastian Bergman. En serie som alla verkar ha läst och som jag äntligen ska ta tag i.

Min smakebit är från sida 9.

Drömmen kom varje natt.
    Den gav honom ingen ro.
    Alltid samma dröm som bar på samma ångest. Det irriterade honom. Gjorde honom vansinnig. Sebastian Bergman var bättre än så. Han om någon visste vad drömmar betydde, han om någon borde kunna stå över dessa febrila rester från det förflutna. Men hur förberedd, hur medveten om drömmens egentliga betydelse han än var, kunde han inte undgå att fångas av den. Det var som om den hittat den inre skärningspunkten mellan det han visste att den betydde och det han var.