Smakebit på søndag: Causa mortis

En smakebit på søndag är ett stående inslag bland bokbloggare som växelvis "drivs" av de norska bokbloggarna Flukten fra virkeligheten och Betraktninger. Varje vecka väljer vi ett stycke i boken vi läser och delar med oss av det. Ett spännande sätt att få veta vad andra läser.

Igår läste jag ut Första hösten - Blå gryning av E P Uggla, som är en... apokalyptisk science fiction skulle jag nog kalla den (det är definitivt inte efter apokalypsen i alla fall, den händer här och nu). En annorlunda berättelse med en del skrämmande inslag.

I dag kommer det inte att bli speciellt mycket läsning, det är nämligen dags för ännu ett av dessa evinnerliga maj-födelsedagskalas. Detta innebär att sitta i bil i tre timmar för att vara på ett kalas ungefär lika länge. Lite tröstlöst känns det att alltid ha så långt till kalasen. Jag hann i alla fall påbörja nästa bok, Causa mortis av Elias Palm, som är andra delen i en serie om rättsläkaren Ella Andersson. Första delen läste jag för över tre år sedan så det blir tufft att komma ihåg något...

Min smakebit är från sida 16:

Efter att ha bevakat den gamla kvinnan i två dagar hade han förstått att hennes liv var så inrutat som ett liv kunde vara. Från den vildvuxna trädgården hade han kunnat se rakt in i både hennes vardagsrum och hennes sovrum. Visserligen hade de flesta av träden redan tappat sina löv men i stället hade höstmörkret stått honom bi. När gumman lagade mat skulle han ha kunnat stå rakt framför henne vid sidan av huset utan att bli upptäckt. Men givetvis hade han varit mer försiktig än så. Han var väl medveten om hur uppmärksamma grannar kunde vara. Sådana kunde lura var som helst i de intilliggande husen. Planen krävde att ingen misstanke väcktes. Ingen polis skulle blandas in. Allt skulle se lugnt och rofyllt ut.