Smakebit på søndag: Spåren vi lämnar efter oss

En smakebit på søndag är ett stående inslag bland bokbloggare som växelvis "drivs" av de norska bokbloggarna Flukten fra virkeligheten och Betraktninger. Varje vecka väljer vi ett stycke i boken vi läser och delar med oss av det. Ett spännande sätt att få veta vad andra läser.

Den här helgen har vi varit i Göteborg på långhelg och i dag ska vi åka hem. Eller egentligen så är ju Göteborg hemma för mig och den årliga långhelgen är mumma för min själ. Läsningen brukar bli lidande, men det är ju lite det som tågresan är till för...

Jag har i alla fall äntligen börjat läsa Pernilla Ericssons bok Spåren vi lämnar efter oss, den första delen i serien om Erlagruppen. Det här ska bli mycket intressant.

Min smakebit är från sida 71 i e-boken:

De befann sig uppe på övervåningen, i Ediths ljusa och eleganta arbetsrum.
    "Det här rummet får bli vår arbetscentral", sa Edith. "Vi sammanfattar allt vi vet hittills i fallet på de här väggarna. Det måste bli överskådligt om vi ska börja leta efter de missade pusselbitarna."
    Aminah sköt stolen bakåt en smula, slängde upp fötterna på skrivbordet och sjönk bakåt i en halvliggande ställning.
    "Erlagruppen har ju något som snuten inte har – nämligen mig. Vi löser det här", slog hon fast.
    Edith vände sig om och såg på Aminah med en road glimt i ögonen.
    "Erlagruppen?"
    Aminah kontrollerade att laptopen fått kontakt med skrivaren, såg sen upp.
    "Ja. Edith. Rickard. Liv. Aminah. Erlagruppen. Jag har döpt våra mappar så."
    Aminah for runt med blicken och möttes av idel muntra ansiktsuttryck. Hon sjönk djupare ner i stolen.
    "Alla framgångsrika företag har ett bra namn", muttrade hon under lugg.
    Rickard frustade till av skratt och slog sig ner på skrivbordsänden. Aminah blängde på honom.
    "Vad?"
    "Nej, inget. Jag tycker att det är fint att du utvecklar vårt varumärke."