"Sprickor i jorden" av Mariette Lindstein

Författare: Mariette Lindstein
Titel: Sprickor i jorden
Genre: Thriller
Antal sidor: 494
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: Pilgrimsfalkens väktare 2
Förlag: Bokförlaget Forum
Utgivningsår: (original) 2019 (min) 2019
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 28 maj 2019




Första meningen: Den sommaren åkte Carl och jag tillbaka till Sverige.

Baksidetext
Tvillingarna Alex och Dani försöker återhämta sig efter att Dani kidnappades av en elitistisk sekt. De lämnar Sverige och flyttar till ett hus vid havet i Kalifornien, USA. Men det visar sig vara svårt att bygga upp ett nytt liv. Dani har fött en son, men traumat från sektens våld har förändrat henne och gjort henne kallare och svårare att nå. Samtidigt förtränger Alex det hemska som har hänt och lider av flashbacks. Mitt i allt detta finns Carl, Alex chef och älskare, som gör allt för att beskydda dem. Men så en dag dyker en mystisk, karismatisk kvinna upp i deras liv. Hon påstår att hon arbetar med välgörenhetsarbete i en fråga som Carl brinner för. Och även Carl förändras.Garantierna för trygghet försvinner. En ny mardröm börjar. Sekten har nämligen ett nytt mål i sikte: Danis nyfödda son.

Min kommentar
För nästan exakt ett år sedan så läste jag första delen i den här serien, min första bok av Mariette Lindstein (nej, jag har inte läst serien om Via Terra, än). Den gav mersmak, skulle man kunna säga. Jag blev därför överlycklig när jag hittade Sprickor i jorden på hallgolvet.

Som vanligt har jag lite problem med att komma ihåg exakt vad som hände i förra boken, men de problemen var faktiskt inte speciellt stora den här gången. Händelserna i Vit krypta var ganska förankrade i mitt minne, märkte jag. Jag behövde bara små puffar i rätt riktning så var allt tillbaka.

I Sprickor i jorden befinner vi oss både i Sverige och USA, närmare bestämt San Francisco. Miljöbeskrivningarna därifrån är fantastiska och jag kan nästan känna solen och dofterna. För att inte tala om jordbävningen. Mariette gör ett jättejobb och lyckas faktiskt nästan sälja in San Francisco och då gillar jag ändå inte storstäder.

Jag vet inte om jag hade för höga förväntningar på den här boken, men jag tycker inte att den är lika spännande som förra delen. Sprickor i jorden är mer obehaglig än spännande. Det är ju inte heller fy skam, men jag tycker det går för långsamt. För mig är det för lite thriller och för mycket relationer och svartsjukedrama, de scenerna gör att jag tappar intresset en aning. Det blir lite som Nora Roberts, fast mycket bättre. Boken hade nog vunnit en del på att vara lite kortare.

Karaktärerna är tydliga och, tror jag, trovärdiga. Jag känner i alla fall att det är fullt möjligt att de här typerna existerar. I Sprickor i jorden tycker jag dock att både Alex och Dani ibland är mer än lovligt naiva (inte bara de, för övrigt), vilket jag inte tycker stämmer med det mesta av deras agerande. Jag tänker då speciellt på Alex och Sanctum. Det känns otroligt att de inte funderade på mobiltäckning och annat. Det gjorde jag. Carl och Alex har jag nog ganska svårt för, jag begriper mig helt enkelt inte på dem. Dani är väl den som känns mest äkta för mig. Något de alla har gemensamt är att de ibland känns överdramatiska, men det kan bero på att det nästan hela tiden blir fysiska reaktioner på känslor; blod som lämnar benen, hår som reser sig, luft som lämnar lungorna... Förmodligen är jag ensam om att störa mig på det, men jag gillar inte att bli påtvingad andras känslomässiga/fysiska reaktioner. De reaktionerna stämmer oftast inte med mina och då blir det fel för mig. Och så stör jag mig lite på de något olyckliga namnvalen, Alex/Axel. Så många gånger som jag inte direkt fattade vem jag läste om.

Det känns otroligt skönt att Mariette har med även kvinnor som är kräk och det är otroligt befriande att heller inte alla män är kräk. Det gör att jag har mycket lättare att ta till mig berättelsen och i mina ögon blir allt mycket mer trovärdigt när det är nyanserat.

Jag önskar så att hela temat var hittepå, men jag tror dessvärre att det knappt är överdrivet. Sekter och fanatiker finns överallt och de försöker alltid manipulera dig. Det här är viktiga böcker, förklädda till underhållning, som fler borde läsa.

Den här boken har varit med i En smakebit på søndag.

På Goodreads hade den 4,05 i genomsnitt (beräknat på 20 betyg).
Jag ger den 3,5.

Boken är

Tråkig		Spännande
Förutsägbar		Klurig
Långsam		Tempofylld
Ordbajsig		Fåordig
Mysig		Suggestiv
Måbrabok		Tankeväckande
Rörig		Genomtänkt
Sorglig		Rolig

Andra som bloggat om Sprickor i jorden: Johannas deckarhörna, Bohyllan och Zellys bokhylla.

Boken kan köpas på Adlibris, Bokus och cdon.