Sidor

onsdag 4 september 2019

"Mörkret" av Ragnar Jónasson

Författare: Ragnar Jónasson
Titel: Mörkret
Genre: Kriminalroman
Antal sidor: 254
Originalspråk: Isländska
Originaltitel: Dimma
Översättare: Arvid Nordh
Serie: Hulda Hermannsdóttir 1
Förlag: Modernista
Utgivningsår: (original) 2015 (min) 2018
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 8 augusti 2019




Första meningen: "Hur fick du tag i mig?" frågade kvinnan som satt mitt emot polisinspektör Hulda Hermannsdóttir.

Baksidetext
En ung kvinna hittas död på en enslig strand. Här sökte hon skydd, men fann i stället sin grav i vågorna. En förhastad polisutredning bedömer händelsen som självmord. Hulda Hermannsdóttir, kriminalinspektör vid Reykjavikpolisen, tvingas till en tidig pension. Men innan dess får hon möjlighet att åta sig ett sista fall. Hon vet exakt vilket hon ska välja. Och vad hon upptäcker i sin utredning är något betydligt värre än självmord. Ändå har hon svårt att få ut ens den mest elementära information i fallet. När Huldas egna kollegor försöker bromsa utredningen finns till sist bara ett sätt kvar. För att avslöja sanningen måste hon riskera sitt eget liv.

Min kommentar
Island har alltid fascinerat mig, ända sedan jag var liten och hörde alla de där gamla sagorna. Fascinationen för Island har gjort så att jag automatiskt blir nyfiken på isländska författare så när den här boken dök upp blev jag väldigt nyfiken på att läsa den. Ändå har den fått stå där, oläst, i hyllan. Ända tills nu.

Det finns inte speciellt mycket beskrivningar av miljön, vilket inte gör mig så mycket. Jag har hyfsat tydliga minnesbilder från mitt besök där och det kanske underlättar. Allt i boken andas Island, det är kort och lite bistert. Kargt, till och med. Det finns inga utvikningar alls och det är förmodligen därför jag gillar. För den som gillar ordbajseri så rekommenderar jag någon annan bok.

Även Hulda är som det isländska landskapet, karg och svårtillgänglig. Hon har inte haft det speciellt lätt genom livet och det förklarar nog en hel del om den hon har blivit. Hon är väldigt kantig, vilket talar för att jag borde gilla henne. Jag är lite osäker på vad jag egentligen tycker om henne. Hon gör väldigt mycket som jag tycker att en polis inte borde göra. Hon påminner lite om det svenska kynnet; hon tar inte för sig och hon säger inte ifrån utan knyter näven i fickan och tycker att hennes avstannande karriär helt och hållet är andras fel. Hon är själv inte helt lätt att ha att göra med.

Mörkret är uppbyggd av tre olika trådar; Hulda i nutid, en ensamstående mor och hennes kamp för att få behålla sin dotter och en kvinna som ger sig ut bland bergen på ett äventyr tillsammans med en man. Det är inte helt uppenbart vilka de här andra är och jag tycker det är skickligt gjort. Det sker en del överraskande saker och detta kan nog vara den märkligaste första del i en trilogi som jag någonsin har läst.

Jag har redan andra delen, Ön, i hyllan och jag ser verkligen fram emot att läsa den. Det ska bli väldigt intressant att få lära känna Hulda som ung/yngre och se hur hon blev som hon blev. Man får en hel del spännande antydningar om hennes tidigare liv.

Goodreads hade den 3,52 i genomsnitt (beräknat på 2 767 betyg).
Jag ger den 4,0.
Boken är
TråkigSpännande
FörutsägbarKlurig
LångsamTempofylld
OrdbajsigFåordig
MysigSuggestiv
MåbrabokTankeväckande
RörigGenomtänkt
SorgligRolig

Andra som bloggat om Mörkret: Lottens bokblogg, Johannas deckarhörna och Bibliotekskatten.

Boken kan köpas på Adlibris, Bokus och cdon.

11 kommentarer:

  1. och de andra böckerna också:
    http://hannelesbibliotek.blogspot.com/2018/10/morkret-av-ragnar-jonasson.html

    SvaraRadera
  2. Gillade den mycket. De andra böckerna ska visst utspelas innan denna - tidigare i Huldas karriär.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det är ju ett spännande grepp att börja med slutet. Får ju i alla fall mig att undra om det verkligen var meningen att det skulle bli en serie.

      Radera
  3. Jag gillade den mycket. Och Ön var också bra.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror att jag ska flytta upp Ön i läskön :)

      Radera
  4. Jag har inte läst någon av dem än men är definitivt sugen!

    SvaraRadera
  5. Ja, absolut, läs ön också. Det är bra när stilen och personerna andas av miljön, kanske lätt det för Island, där vi väntar oss att de ska hänga ihop (fastän det förstås finns undantag).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har inte läst jättemycket isländskt, men jag tycker de verkar vara duktiga på att få det att hänga ihop.

      Radera