Smakebit på søndag: Fjällgraven

En smakebit på søndag är ett stående inslag bland bokbloggare som växelvis "drivs" av de norska bokbloggarna Flukten fra virkeligheten och Betraktninger. Varje vecka väljer vi ett stycke i boken vi läser och delar med oss av det. Ett spännande sätt att få veta vad andra läser.

Helt oplanerat så blev det en oplanerad helg. Vi skulle egentligen ha varit på kalas igår, men i fredags när sambon kom hem från jobbet så var han sjuk. Alltså blev det inget av den sociala samvaron. Lite tråkigt är det ändå för det var ett tag sedan vi träffade hans släkt. För egen del har den gångna veckan inte varit speciellt bra. Ett knä som har bråkat en längre tid var i torsdags så kasst att jag trodde att jag inte skulle lyckas ta mig hem från jobbet. Ett läkarbesök i fredags slutade med en spruta i knät och en förmodad artrosdiagnos. Vi får väl vänta och se vad det blir av detta.

Boken jag läser nu är tredje delen i serien om den osympatiske psykologen Sebastian Bergman, Fjällgraven av Michael Hjorth och Hans Rosenfeldt. Den har inte alls lyckats fånga in mig som de två tidigare böckerna gjorde och det känns lite som att jag sitter i sirap och läser. Det är inte ospännande eller ointressant, bara inte tillräckligt spännande och intressant.

Min smakebit är från sida 364:

Efter det korta mötet med Anitha Lund tog Torkel kontakt med Britta Hanning på Säpo. De kände egentligen inte varandra, hade setts då och då när deras vägar korsats i arbetet, men sällan och kort. De var i samma ålder och hade gjort en liknande klättring inom polisen, men det skulle inte göra det lättare för honom. Britta Hanning var Säpo och precis som Torkel hade trott kom han ingenvart med sin förfrågan om en asylavvikelse som hamnat på deras bord för nio år sedan. Inte förrän han talade om att de hittat en av hennes före detta anställda, en som alla trodde hade omkommit under en jordenruntsegling, i en massgrav i fjällen nådde han fram.