Titel: En ljusets lek
Genre: Kriminalroman
Antal sidor: 415
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: A trick of the light
Översättare: Charlotte Hjukström
Serie: Armand Gamache 7
Förlag: Modernista
Utgivningsår: (original) 2011 (min) 2017
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 14 maj 2020
Första meningen: Åh, nej nej nej, tänkte Clara Morrow medan hon gick fram mot de stängda dörrarna.
Baksidetext
"Hjärtan brister", hade Lillian Dyson omsorgsfullt strukit under i sin bok. "Det finns inga kärleksfulla relationer längre."
Men nu är Lillian själv död, hittad bland löjtnantshjärtan och liljor i Clara Morrows trädgård i Three Pines, mitt i festligheterna kring Claras soloutställning i Montreal.
Kommissarie Gamache, chef för mordroteln vid Québec-polisen, kallas till byn, där han möts av den samlade konstvärlden - en värld full av nyanser, av ljus och skugga, en värld där ingenting är vad det först ser ut att vara. Inte ens när fakta börjar komma i dagen är Gamache helt säker på om det är sanningen - eller bara en ljusets lek.
Min kommentar
En ljusets lek är den sjunde delen i serien om den fantastiskt sympatiske Armand Gamache. Jag försöker ju läsa böckerna efter årstiden, men ibland är det svårt att gissa och denna utspelar sig faktiskt i början av juni så lite fel blev det. Serien är i alla fall bland det bästa som erbjuds i deckargenren, skulle jag nog våga påstå. Böckerna är en blandning av Agatha Christie och Morden i Midsomer.
Efter att ha gjort en liten avstickare till Quebec i förra boken så befinner vi oss återigen, i alla fall mestadels, i den lilla byn Three Pines. Den som man bara hittar om man åker vilse. Det börjar dock gnissla lite i paradiset och jag tycker nog att den här boken är mörkare än de andra. Alla är mer eller mindre olyckliga och trasiga. Dock inte så mycket att det förstör det mysiga. Jag önskar verkligen att den här byn fanns i verkligheten. Jag hade omedelbart gjort ett besök där.
För första gången, det är i alla fall första gången jag reagerar på det, så undanhålls information från mig. Det stör mig nu inte så mycket som det brukar. Jag har ju så mycket annat att fundera på. Jean Guy som inte mår bra. Clara som äntligen inser hurdan hennes man egentligen är (något som jag tyckte var uppenbart redan i första boken). Kommer Rosa tillbaka? Kommer byn att förlåta Olivier? En sak mindre att fundera på fick jag också. Äntligen fick jag veta vad det var Annie ville berätta för sin far. Och trots alla dessa funderingar (och undanhållen information) så kom jag i alla fall på mördaren innan Gamache avslöjade det. Just den scenen, när mördaren avslöjas, hade så väldigt mycket Poirot-känsla.
Mina favoritkaraktärer är, som vanligt, Ruth och Jean Guy (Gamache går utanpå allt). De är så extremt kantiga. Även om alla verkligen försöker att runda till dem. Det är så mycket värme och kärlek i gestaltningen av karaktärerna, det märks verkligen att författaren älskar dem och bryr sig om dem. Jag kommer dem närmare för varje bok. På både gott och ont.
Med varsam hand lotsas jag genom hela historien. Tempot är långsamt. Här finns inget frossande i våld. Det är eftertänksamt och allt är strösslat med humor, som är lågmäld och välbalanserad. Framför allt så är den rolig. Att läsa de här böckerna är som att komma hem.
Den här boken har varit med i En smakebit på søndag.
På Goodreads hade den 4,31 i genomsnitt (beräknat på 42 060 betyg).
Jag ger den 4,0.
Boken är
| Tråkig | Spännande | |
| Förutsägbar | Klurig | |
| Långsam | Tempofylld | |
| Ordbajsig | Fåordig | |
| Mysig | Suggestiv | |
| Måbrabok | Tankeväckande | |
| Rörig | Genomtänkt | |
| Sorglig | Rolig |
Andra som bloggat om En ljusets lek: Bokstunder, Seniorvinklat och Snowglitterbooks.
Boken kan köpas på Adlibris, Bokus och cdon.
Jag älskar också karaktärerna i boken och Ruth i synnerhet. Och nu ligger jag bara två böcker före dig. Tyvärr ligger jag helt i fas med den svenska utgivningen vilket var extra jobbigt efter boken som kommer efter den här (Det vackra mysteriet).
SvaraRaderaMen åh, nu undrar jag ju vad det är för hemskheter som händer i den. Har förstått det som att den utspelar sig i jultider så jag hade nog tänkt läsa den då.
RaderaNästa bok, Det vackra mysteriet utspelar sig i början av hösten och boken efter, Hur ljuset tar sig in börjar när julen är på gång. Det blir en större "cliffhanger" i nästa bok, precis på slutet vilket gjorde det jobbigt att vänta på nästa bok. Så var beredd att vilja läsa dem hyfsat tätt ;-). Nästa bok utspelar sig inte heller i Three Pines vilket boken efter gör. Så även där är längtan stor efter att återse invånarna där.
RaderaJag hade tänkt att läsa nästa i augusti, kanske i slutet då, och så den senaste till jul. Det låter som att det blir ungefär rätt 🙂 Men det kommer att bli jätteledsamt att vara ikapp.
Radera