Igår plockade vi fram alla adventsgrejor. Och faktiskt lite till. Det här besynnerliga året behöver lite extra mycket pynt, ljus och något som i alla fall känns som glädje. Det slog mig nu i helgen, när någon klagade på att de inte har träffat sin familj på ett halvår, att till jul så är det ett år sedan jag träffade min mamma och mina syskon. Det var nästan knäckande att få den insikten.
I dag blir det en smakebit från den sista boken i min utmaning Vi möts igen. Det var fem år sedan jag läste en bok av Anne Holt så jag tyckte det verkligen var dags igen. Flimmer har hon i och för sig skrivit tillsammans med sin bror, Even Holt, men för min utmaning spelar det ingen roll. Har jag bestämt.
Min smakebit är från bokens början:
När Sara Zuckerman fick syn på mannen med den ljusblå, urtvättade pyjamasen stannade hon tvärt. Svängdörren in till operationssalen slog tillbaka och träffade hennes vänstra axel. Hon log för att dölja en grimas. Det var onödigt; han hade inte sett henne än.
Operationssköterskan höll på att hjälpa patienten från sägen över till operationsbordet. Den sjuke rörde sig stelt, som om han var ännu äldre än de sjuttio år han hade fyllt och i alla enkelhet firat på sjukhuset dagen innan. Pyjamasen var formlös och fick honom att se så sårbar ut att doktor Zuckerman fortfarande tvekade inför att gå in. Hans hår, vanligtvis tjockt och tillbakastruket, bar spår av fyra dagars ömklig sjukhusvistelse. När han böjde på huvudet för att sätta sig upp på operationsbordet blottade han för ett ögonblick nacken.
En gammelmansnacke som hon inte kände igen.
håller med, i år behövs allt som kan pigga upp, lite extra ljus. Inte så förtjust i sjukhus, tack för smakbiten.
SvaraRaderaDet blir ju lite mysigare med alla ljus uppe, känns bättre 🙂
RaderaJag går nog emot den rådande trenden och plockar fram mindre pynt i år. Ändå ingen som kommer hit ju och mina tonåringar bryr sig inte direkt just nu. Mindre att städa undan och mer lästid på jullovet! Jag har inte träffat min mamma sedan slutet av februari så jag förstår hur du känner.
SvaraRaderaOkej, vi brukar aldrig få några besök över jul och nyår så julpyntet är bara för vår skull 😁 Det är deprimerande att inte få träffa sin familj. Och nu i december så fyller både min syster och min bror år, så nu känns det extra tungt.
RaderaAnne Holt var länge sedan jag läste!
SvaraRaderaSvärmor har vi inte träffat sen förra julen och det känns märkligt. Släkten i Norge har vi inte träffat sen förra sommaren... Mamma och bror träffade vi utomhus i somras.
Ja, det var ju några år sedan jag läste henne också 🙂
RaderaDet är mycket som är märkligt i år. Nu i efterhand så hade vi kunnat åkt och firat mamma när hon fyllde år i mars, men då vågade vi inte. Jag vill ju liksom inte vara den som tar död på min mamma...
Har faktiskt inte läst Holt, det borde jag.
SvaraRadera1 år!? Hu då! Jag har haft en sådan evig tur att jag var nere hos mamma i mitten på mars, precis innan allt drog igång. Medan jag var där nere stängde Danmark. Och nu hann jag precis besöka henne innan allt drog igång igen. Dagen efter jag for kom det upp lappar om "besöksförbud" på hennes seniorboende. Och pappa åkte jag till på väg ner till Skåne, så honom har jag också lyckats träffa. Pust! Jag lider med dig och är evigt tacksam för att jag händelsevis fick till det så här för egen del.
Vi var på väg att hälsa på mamma när hon fyllde år, i mars, men vi ställde in det. Tyckte inte det var lämpligt, vi själva var ju ganska utsatta för smitta då eftersom vi åkte buss till och från jobbet. Nej, det här har inte varit ett roligt år, man får liksom bara vara glad om man klarar sig igenom det, med alla nära och kära i behåll.
RaderaJa, mera julpynt ska det vara. Fast det riktiga julpyntandet får bli under helgen kring fjärde advent.
SvaraRaderaJag har läst I lejonets gap av Anne Holt. Den var bra.
Jag har läst ganska mycket av Anne Holt och vissa är bra, andra mindre bra.
RaderaNormala år så dyker det riktiga julpyntet inte upp förrän några dagar innan julafton, men i år har vi sagt att vi kör vid Lucia 😁
Tack för smakbiten! Har läst några böcker av Anne Holt.
SvaraRaderaJag pyntar på lite extra också. Känner att det behövs!
Jag blev lite besviken när pyntet var uppe, trodde vi hade betydligt mer 🤔
RaderaJag tror inte jag läst Anne Holt, känner till henne dock, hon är ju en av de stora deckarförfattarna.
SvaraRaderaJag hade turen att få träffa dotter och dotterdotter i somras, dock endast utomhus, hyrde en lägenhet till dem så vi vistades inte inomhus tillsammans. Men nu tror jag inte vi kan följa upp det med att träffas i jul...
Tack för smakbit, trevlig första advent
Jag önskar att vi bodde lite närmre min familj. Då hade det varit betydligt enklare att lösa. Både mamma och mina syskon bor dessutom långt ut på landet, där finns liksom ingen annanstans att bo än hos dem och det är ju inte så lämpligt just nu.
RaderaOsäker på om jag läst den här av Holt, något välbekant över den men behöver inte vara att jag läst...tack för smakbiten!
SvaraRaderaDen är första delen i en serie, som tydligen utspelar sig på sjukhus.
Raderaläste mycket Anne Holt förr i tiden. men nu är det länge sedan. tack för smakebiten! eftersom varken barn eller barnbarn får komma hit i år så blir det ganska sparsamt med pyntet
SvaraRaderaJag gillade hennes serie om Yngvar Stubø och Inger Johanne Vik, men den om Hanne Wilhelmsen var jag inte så glad i.
RaderaVi pyntar bara för vår egen skull 😁
Har läst något av Holt för länge sedan, men kommer inte ihåg vad jag tyckte om böckerna. Tack för smakbiten!
SvaraRaderaJag har tyckt så olika mycket om hennes böcker, eller egentligen serier, så jag tänkte prova med denna också.
Radera