Sidor

lördag 19 december 2020

"Ek" av Frida Andersson Johansson

Författare: Frida Andersson Johansson
Titel: Ek
Genre: Skräck
Antal sidor: 365
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: -
Förlag: Modernista
Utgivningsår: (original) 2020 (min) 2020
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 28 november 2020




Första meningen: "Fan Sebbe, är vi framme snart?"

Baksidetext
1625. Nio ekar förs på slädar över Mälarens is. De har fällts för att användas i bygget av rikets nya stridsskepp, Vasa. På en av slädarna vilar liket efter en man, ett offer för de olyckor som tycks följa i de nio ekarnas väg.

I en låda i Vasamuseets magasin i Stockholm förvaras en skulptur snidad i ek från Mälardalen. Disa Kassman och hennes unge kollega Greger Andersson får i uppdrag att restaurera den trasiga skulpturen som haft formen av en vildman. Disa försöker balansera sitt jobb på Vasamuseet med en älskarinna, en hjälpbehövande make och sjuka föräldrar. Men stressen hon känner inför restaureringsarbetet är inte normal. Det dröjer inte länge förrän hon blir som besatt av skulpturen.

När flera otäcka händelser inträffar på museet växer pressen. En vakt försvinner spårlöst och finska turister gör ett makabert fynd i en av utställningsmontrarna. Ombord på Vasa hittas blod. Disa litar inte längre på sig själv, Greger är rädd för sina egna tankar. Och i skogen vid Mälaren börjar nio döda ekar grönska mitt i vintern.

Många miste livet då Vasa sjönk. Nu vill någon att fler ska dö.

Min kommentar
Skräck passar ju väldigt bra att läsa när det är mörkt och dystert ute. Tänkte jag och plockade upp Ek, som överraskande dök upp här för någon månad sedan. Jag kände mig nog egentligen lite tveksam till den, men jag kan inte riktigt förklara varför. Förmodligen har det något med det historiska att göra, mitt historieintresse mördades effektivt av min historielärare på gymnasiet. Vasamuseet har jag varit på, för en väldans massa år sedan, och helt ärligt så gjorde det inget större intryck på mig. Jag minns det knappt.

Det är något som gör att jag får läsa om vissa meningar flera gånger. Ibland är det otydligt vad som menas, vem som pratar och liknande. Förmodligen vänjer jag mig för detta är bara ett problem i början av boken. Däremot så har jag genomgående problem med detaljnivån, som är väldigt hög. Jag behöver inte veta hur man låser upp en dörr och andra vardagliga saker. Jag får också känslan att jag sitter i skolbänken och ska lära mig allt om regalskeppet Vasa, men det är ju faktiskt lite intressant.

Jag gillar egentligen inte någon av karaktärerna, men Greger är lite kul. Den stillsamma humorn av ett misslyckat bak som ändå ser så bra ut att man kan posta fotot på Instagram. Men äta det går inte. Disa kommer inte heller att bli någon jag minns med värme, men jag kan känna ett visst mått av sympati med henne. Ingen borde behöva ha allt det ansvar som hon, frivilligt, tar på sig. Hon borde delegera, alternativt strunta i det. Det är ju inte direkt hjälplösa småbarn/man hon har. Men det är klart, när allt detta ska jongleras samtidigt med en otrohetsaffär så blir det ju väl mycket. Hon är den där typen av människa som bara klagar/gnäller/ältar, men som egentligen inte försöker lösa problemet.

För mig blir den här historien mest samma hela tiden, det är väldigt repetitivt. De där viskningarna, kräkningarna och yrseln blir jag less på redan halvvägs. Trots att vildmannen verkar vara en nordisk mytologisk figur, en jag inte kände till innan, så påminner det här lite om asiatisk skräck. Jag blir inte rädd av den heller. Den största anledningen till att jag inte blir rädd, tror jag, är att jag vet vad det är. Vad det är som är det onda, varför det är där och vad det vill. Det finns ingen ovisshet och det är den som brukar skrämma mig. Även om jag inte blir rädd så är det ändå spännande och underhållande.

Ek är för mycket relationstjafs och för lite skräck, i min mening. Det är i alla fall inte den fördelningen jag vill ha när jag läser skräck.

Goodreads hade den 3,52 i genomsnitt (beräknat på 29 betyg).
Jag ger den 3,0.
Boken är
TråkigSpännande
FörutsägbarKlurig
LångsamTempofylld
OrdbajsigFåordig
MysigSuggestiv
MåbrabokTankeväckande
RörigGenomtänkt
SorgligRolig

Andra som bloggat om Ek: Bokhyllan, Johannas deckarhörna och Vargnatts bokhylla.

2 kommentarer:

  1. Nu är jag ingen skräckfantast, men någon form av spänning hade jag ju väntat mig. Nu blev jag tveksam...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Någon sorts spänning finns det, men jag ville ju ha skräck 🙂 Och så blev det på tok för mycket relationstjafs och ältande karaktär.

      Radera