Sidor

måndag 20 december 2021

Film: Single all the way (2021)

Titel: Single all the way
Originaltitel: Single all the way
Genre: Komedi
Regissör: Michael Mayer
Manus: Chad Hodge
Skådespelare: Michael Urie, Philemon Chambers, Luke Macfarlane, Barry Bostwick, Jennifer Coolidge
Utgivningsår: 2021
Produktionsland: USA
Längd: 99 min
Serie: -
Såg den på Netflix 18 december 2021





Handling
Peter är en charmigt blyg men hopplöst singel LA-kille som aldrig verkar kunna behålla en pojkvän längre än några månader. Ensamheten har gått så långt att han pratar med sina växter, döpta till Judith och Linda. Men julen närmar sig, det är dags att åka hem till tjocka släkten i New Hampshire, och för en gångs skull vill han överraska mamma med att visa upp en ny karl. Kanske kan bästa vännen Nick ställa upp som en låtsaspojkvän? Väl hemma hos familjen visar det sig att mamma har ordnat en blinddejt åt honom.

Min kommentar
Julfilmsbonanzan fortsätter och den här gången blev det Single all the way. Valet grundades på betyget på filmsajter och att den är producerad i år. Jag vet ju dock att betyget, speciellt på komedier, inte säger speciellt mycket. Humor är ju ytterst personligt, men en film som har över 6,0 brukar i alla fall inte vara usel.

Jag vet inte riktigt vad jag hade förväntat mig, men ett tag var jag osäker på om jag skulle klara att titta till slutet. Vissa (nästan alla) skådespelarna spelar över så till den milda grad att det bara är pinsamt. Det kanske är meningen, men mig ger det bara rysningar. Och inte av välbehag. Särskilt systern Lisa, hon är creepy på riktigt. De enda jag gillar i filmen är egentligen kompisen Nick och pappan. Det är både märkligt, förvånande och uppseendeväckande att den som är bäst och mest trovärdig inte ens är skådis.

Det bästa med filmen är att det inte är att pojke vill ha pojkvän som är problemet. Det är liksom helt naturligt och förmodligen det snällaste jag kan säga om den. Potentialen är verkligen hög, men den här humorn (om det nu är det det är) passar inte mig alls. Dialogen får mig faktiskt att skämmas och sedan blir det än värre när det dyker upp ett oprovocerat sång- och dansnummer.

Mitt stora problem med den här filmen (förutom överspelet) är att det varken är charmigt eller gulligt med en familj som lägger sig i på det viset. Enligt mitt sätt att se det. Varför pressar de honom så? Man måste inte vara tillsammans med någon för att vara lycklig. När moster Sandy sedan gör entré så blir det nästan för mycket för mig. Jag klarar bara inte av henne. Den här familjen kunde ha platsat i vilken skräckfilm som helst.

Det fanns två saker som fick mig att lyfta på ögonbrynen i den här filmen. Först var det det stora gay-partyt i början. Trots att det endast var gay män på festen så var det lättklädda kvinnor som serverade. Det verkar inte alls vettigt. Det andra var när de kom fram till Peters föräldrahem. Huset var något så ovanligt som ett amerikanskt hus i en julfilm som inte var nedlusat med julpynt utan ganska smakfullt pyntat. Så fick det ju så klart inte förbli någon längre stund.

Single all the way är en besvärlig film att betygsätta. Jag älskar historien, men avskyr utförandet.



Letterboxd hade den 2,9 i genomsnitt (beräknat på 19 238 betyg).
IMDb hade den 6,2 i genomsnitt (beräknat på 9 398 betyg).
Jag ger den 3,0.
Filmen är
SpännandeTråkig
KlurigFörutsägbar
TrovärdigOsannolik
Snyggt fotoRolig
RomantiskFör lång
SorgligFör kort
FartfylldLångsam

2 kommentarer:

  1. Åh, jag som älskade den här! XD Kanske var det mer min typ av humor, men mostern var verkligen för mycket...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den här typen av humor passar inte mig alls. Den där familjen hade fått mig att bryta kontakten i all evighet.

      Radera