Smakebit på søndag: Kryptan

En smakebit på søndag är ett stående inslag bland bokbloggare som "drivs" av den norska bokbloggen Betraktninger. Varje vecka väljer vi ett stycke i boken vi läser och delar med oss av det. Ett spännande sätt att få veta vad andra läser.

Det har varit en omvälvande vecka med oroväckande nyheter både privat och för världen i stort. Man kan bara hoppas att allt blir bra. Själv skulle jag behöva ett par månaders semester. Det är nog vad som krävs för att riktigt vila ut, men det kommer ju inte att hända.

Bara för att göra allt ännu tyngre så har jag tagit mig an en bok som har stått i hyllan i tio år; Kryptan av Kate Mosse. Den har inte lockat ett dugg och definitivt inte efter att jag läste första delen i den här Languedoc-serien, Labyrinten (det var åtta år sedan det...). Jag vet att jag är underlig, men jag kan inte ge bort böcker som jag inte har läst för tänk om den är bra... 😲 I år tog jag med den här boken i min Vi möts igen-utmaning och egentligen är den med i mars-planeringen, men jag tänker att jag börjar lite tidigare. Så har jag gott om tid på mig.

Min smakebit är från sida 55:

Anatole lämnade den sovande kvinnan och smög ut från det torftiga hyresrummet. För att inte störa pensionatets andra hyresgäster gick han försiktigt i strumplästen långsamt ner för den smala och dammiga trätrappan. Han såg en gaslampa brinna på varje trappavsats när han gick ner för den ena trappan efter den andra, tills han kom ner till korridoren som ledde ut mot gatan.
    Det var ännu inte riktigt gryning, ändå höll Paris på att vakna. På avstånd kunde Anatole höra ljudet av matkärrorna. Tvåhjuliga kärror av trä som drogs över kullerstenarna med mjölk och nybakat bröd till kaféerna och barerna i Faubourg Montmartre.