Film: Kimi (2022)

Titel: Kimi
Originaltitel: Kimi
Genre: Thriller
Regissör: Steven Soderbergh
Manus: David Koepp
Skådespelare: Zoë Kravitz, Byron Bowers, Bradley Hasling, Devin Ratray, Rita Wilson
Utgivningsår: 2022
Produktionsland: USA
Längd: 89 min
Serie: -
Såg den på HBO 13 maj 2022





Handling
Kimi är en röstassistent, som Alexa och Siri. Det som gör Kimi unik människorna bakom tjänsten. I stället för att använda algoritmer och AI har företaget bakom Kimi ett gäng människor som personligen lyssnar av användares kommandon, som har gått fel, för att förbättra produkten.

Angela är en av dessa arbetare som jobbar med att förbättra Kimi. Hon arbetar hemifrån och lider av agorafobi och även har minst ett par andra diagnoser och kan inte ens sätta nycklarna i dörrlåset utan att trigga en panikångestattack. Angelas tillstånd har förvärrats av pandemin och hon lämnar numera aldrig sin lägenhet. Någonsin.

När hon en kväll får ett ljudklipp på sin lott som låter som ett potentiellt övergrepp blir hon mer eller mindre tvingad att överge sin trygghet i hemmet och ge sig ut.

Min kommentar
Ibland väljer sig fredagsfilmen nästan själv. Jag hade nog tänkt mig en annan film, men när jag gick igenom listorna så poppade Kimi upp. När jag såg att Steven Soderbergh har regisserat så blev den ett solklart val. Hans filmer är lite av ett måste. Sedan såg jag att David Koepp har skrivit manus och han är betydligt bättre på filmmanus än böcker. I alla fall så här långt.

Den här filmidén är kanske inte unik, men den är lysande och väldigt aktuell. Personligen så tycker jag att det är oerhört läskigt med maskiner som lyssnar. Alldeles oavsett om det är människor eller (påstådd) AI bakom. Filmen utspelar sig i efterdyningarna av pandemi och total isolering. Många av vår tids problem förekommer, på ett väldigt naturligt sätt.

Uppbyggnadsfasen är väldigt långsam och det gillar jag. När man i lugn och ro får lära känna både karaktärer, miljö och förutsättningar. Efter den långsamma starten så brakar helvetet löst. Eller nej, egentligen är det mer känsla än action. Även om det faktiskt händer en del i slutet. Väldigt mycket (allt) ligger på Zoë Kravitz axlar och jag tycker att hon bär upp det bra.

Man går inte in djupare på något av de problem som förekommer, bland annat mental ohälsa och techjättarnas framfart och deras (brist på) moral. De bara finns där som en del av verkligheten. Som vanligt med en Soderbergh-film så förklaras inte allt. Mycket finns mellan raderna så man får tänka och tolka själv. Som den där HR-människan, eller vad hon nu är. Vems sida är hon på egentligen? Lite som i verkligheten alltså.

Kimi är ett perfekt exempel på att det går att göra bra film som inte är över två timmar. När den nya standardlängden verkar vara 2,5 timmar, eftersom manusförfattare känner sig tvingade att förklara allt in i minsta detalj, så sticker den här filmen verkligen ut. Den får sagt allt den vill på 89 minuter.



På Letterboxd hade den 3,2 i genomsnitt (beräknat på 83 132 betyg).
På IMDb hade den 6,3 i genomsnitt (beräknat på 24 415 betyg).
Jag ger den 3,5.

Filmen är

Spännande		Tråkig
Klurig		Förutsägbar
Trovärdig		Osannolik
Snyggt foto		Rolig
Romantisk		För lång
Sorglig		För kort
Fartfylld		Långsam