Sidor

söndag 26 juni 2022

Smakebit på søndag: Döden för oss samman

En smakebit på søndag är ett stående inslag bland bokbloggare som "drivs" av den norska bokbloggen Betraktninger. Varje vecka väljer vi ett stycke i boken vi läser och delar med oss av det. Ett spännande sätt att få veta vad andra läser.

Ja, då är midsommar avklarad och för att citera vad min pappa alltid sa vid midsommar, vartenda år: Nu vänder det igen. Jag tror att han gillade att se hur många nästan blev helt desperata 😁 För de flesta människor så har ju sommaren bara precis börjat. Jag fortsätter att räkna ner till semestern och nu är det bara två veckor kvar. Det är ju egentligen ingenting.

Läsningen har gått undan i juni och jag har fått plocka in lite oplanerade böcker och egentligen så är det ju precis det som är meningen med min planering. Jag såg ett par, i det närmaste, lyrisk recensioner av Döden för oss samman av Håkan Mattsson för någon vecka sedan och då bestämde jag att det minsann fick bli den jag skulle läsa. Jag har nästan kommit till slutet, men smakebiten är från betydligt tidigare. Jag tycker det är så "kul" att pandemin är där i bakgrunden och så här var det ju många som trodde att det skulle bli.

Min smakebit är från sida 75:
    Antonio log sorgset mot henne. "Sarina kommer också att få gå. Men det här är ju bara tillfälligt. Om nån månad är den här jäkla smittan förbi och då återgår allt till det normala. Jag lovar att ni har era jobb här igen innan påsk."
    De kramades hastigt och Antonio lovade att höra av sig så snart som möjligt. Hannah lämnade Café Bullen med en kall förtvivlan växande i bröstet. Vad skulle hon göra nu?
    På pendeln halvvägs till Trångsund ringde mobilen. Hon tittade uppgivet på displayen, såg att det var Sarina och tryckte på grön lur.
    "Ja hej, du har kommit till arbetslösa Hannah. Vad kan jag stå till tjänst med?" Hon hörde hur bitter hennes egen röst lät.
    "Sho bre, det är Sarina. Vad händish?" Sarina lät hurtig som vanligt. Hade hon inte hunnit prata med Antonio än?

18 kommentarer:

  1. man kan väl inte prata om MÖRKER årets finaste tid, tack för smakbiten

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tja, det är ju sant. Oavsett om man säger det eller ej.

      Radera
  2. Den står i bokhyllan och ska läsas i sommar.

    SvaraRadera
  3. den här boken känner jag inte igen. tack för smakebiten!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den har nog inte synts så mycket, men det tycker jag att den borde.

      Radera
  4. Det var en på jobbet som sa att det vänder nu, och nej det vill man inte höra ;-) Den här står oläst i hyllan, så nu får jag se om jag ska prioritera den då.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är bara att ignorera dem som säger det, då slutar de 🙂 Jag gillade boken, den var bättre än jag trodde.

      Radera
  5. okänd bok och författare, visst trodde majoriteten av oss att pandemin skulle försvinna i ett nafs, eller två....just nu har nästan hälften av mina grannar drabbats av covid...något slut verkar inte ligga nära i tiden. Tack för smakbit

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag trodde, till att börja med, tre månader, men jag tycker inte att det gick speciellt lång tid innan jag förstod att det här var värre. Två år kunde jag dock inte föreställa mig och nej, det är inte slut än.

      Radera
  6. Tack för smakbiten! Hade inte hört talas om boken,

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tycker att det borde pratas mer om den.

      Radera
  7. Jag hör till dem som tycker att midsommar har lite fel namn, för mig är midsommar absolut början på sommaren och inte mitt i den. Fast din pappa hade ju rätt när det gäller ljuset!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag fattar inte heller varför det heter midsommar, mitt i är det definitivt inte. Det här mid kanske betyder något annat. Jo, pappa hade rätt, men man behöver ju inte säga det 😁

      Radera
  8. Haha det där känner jag igen hemifrån när det gäller ljuset, och det stämmer ju (även om en kanske inte vill höra det), men det tar ju LÄNGE innan det märks. :)

    Boken känner jag inte till. pandemieländet trodde nog många var över, men tyvärr inte, känner flera som drabbats nu under sommaren, en del har fått det igen osv. Tack för smakbiten!

    SvaraRadera
    Svar
    1. På midsommarafton sa jag till sambon att det var ett halvår till julafton 🙂 Jo, det tar ju några veckor innan det blir mörkare, tack och lov.

      Många har nog tänkt att pandemin är över, eller i alla fall att det är lika bra att passa på nu, innan allt börjar igen.

      Radera
  9. Tack för smakbiten. Igenkänning vad gäller det där med "nu vänder det", lite retsamt sådär var det allt då! :D Nu är jag likadan, ha ha.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag säger så ibland, mer sällan nu när jag är äldre. Vill inte gärna tänka på att det snart blir mörkare igen.

      Radera