Smakebit på søndag: Dark matter

En smakebit på søndag är ett stående inslag bland bokbloggare som "drivs" av den norska bokbloggen Betraktninger. Varje vecka väljer vi ett stycke i boken vi läser och delar med oss av det. Ett spännande sätt att få veta vad andra läser.

En vecka har spenderats i varmare klimat och rejält avkopplande miljö. Vi gör inte många knop på dagarna, mestadels promenerar vi runt i grannskapet och i alla väderstreck. Igår var vi på den marknad som är varje lördag och som vi går till varenda år. Det är kul att strosa runt där och titta på onödiga, men villhövliga saker.

En bok som omedelbart åkte upp på min läslista så fort jag hörde talas om den är Dark matter av Blake Crouch. Jag har tänkt att den nog behöver läsas under optimala förhållanden och jag hoppas att de är just nu. Den sägs vara mycket märklig, men bra (om man gillar märkligt).

Min smakebit är från bokens början:

Jag älskar torsdagskvällar.
    Det är något med dem som känns som att de är utanför själva tiden.
    Vi har vår tradition, bara vi tre - familjekväll.
    Min son, Charlie, sitter vid bordet och tecknar i ett ritblock. Han är nästan femton. Grabben växte en halv decimeter under sommaren och är numera lika lång som jag.
    Jag vänder mig bort från löken jag hackar och frågar: "Får jag se?"
    Han håller upp blocket och visar mig en bergskedja som ser ut som något på en annan planet.
    "Jättefint. Har du gjort den bara för nöjes skull?"
    "Skolprojekt. Ska vara färdigt i morgon."
    Då är det bäst att du fortsätter, mr Sistaminuten."
    Jag står där glad och något berusad i köket, omedveten om att allt det här kommer att ta slut ikväll. Att jag står inför slutet på allt jag känner till och allt jag älskar.