Sidor

måndag 5 februari 2024

Film: Indiana Jones and the dial of destiny (2023)

Titel: Indiana Jones and the dial of destiny
Originaltitel: Indiana Jones and the dial of destiny
Genre: Äventyr
Regissör: James Mangold
Manus: Jez Butterworth, John-Henry Butterworth, David Koepp
Skådespelare: Harrison Ford, Phoebe Waller-Bridge, John Rhys-Davies, Mads Mikkelsen, Shaunette Renée Wilson
Utgivningsår: 2023
Produktionsland: USA
Längd: 154 min
Serie: -
Såg den på blu-ray 5 januari 2024



Handling
Den legendariska hjältearkeologen Indiana Jones har precis gått i pension när hans klipska men opålitliga guddotter kontaktar honom för att hitta resten av den antika antikytheramekanismen Indy och hennes pappa återerövrade från nazisterna under andra världskriget. Samtidigt vill en tysk vetenskapsman som rekryterades av amerikanerna efter kriget och hans hantlangare också hitta mekanismen för sitt eget bruk.

Min kommentar
När det kommer en ny film i en serie som jag verkligen, verkligen tycker om, då blir jag både exalterad och väldigt rädd. Indiana Jones and the dial of destiny var inget undantag. Man kan nog, utan att överdriva, påstå att jag är en sucker för Indiana Jones. Naturligtvis förbokade jag filmen, låååååångt innan den kom. Tyvärr så släpptes den i december, när det är så mycket annat som står på schemat, så den fick vänta i runt en månad.

Jag inser ju att det är omöjligt för mig att tycka att en Indiana Jones-film är dålig, men jag kan sträcka mig så långt som att säga att den inte riktigt känns som en Indiana Jones-film. Lite som de senare James Bond-filmerna inte längre känns som James Bond. När man plockar bort det som är unikt så blir det liksom bara en vanlig film. Må så vara med Harrison Ford i huvudrollen.

En 80-årig Harrison Ford fortsätter att leverera. Jag tröttnar nog aldrig på att se honom i film. Indys guddotter, Helen, är så hopplöst korkad och irriterande, så jag gissar att hon är en bra skådespelare. Detta verkar vara det första jag ser henne i. Hennes sidekick, Teddy, är helt onödig och också irriterande. Mads Mikkelsen som nazist blev svårt för mig, men han är alltid bra.

Mycket action är det i alla fall, det händer något hela tiden. Trovärdigheten är typ noll, men det hör ju till. Humorn är dessvärre inte lika närvarande, som jag minns det. Vilket är mycket synd. Harrison Ford är en utomordentlig komiker. Också. Bästa repliken blir när Indy och nazisten Voller har ett inte så trevligt möte:
Dr. Voller: You should have stayed in New York.
Indiana Jones: You should have stayed out of Poland.
Slutet är helt fantastiskt och kommer upp på en nostalginivå som är nästan osannolik. Jag älskar det. Filmer nuförtiden verkar alltid dra över två timmar, men denna är faktiskt väldigt mycket för lång. Trots att jag aldrig vare sig blev uttråkad, rastlös eller tappade fokus. Det är dock aldrig okej med en film på över 2,5 timmar. Då gör man något fel.

Indiana Jones and the dial of destiny kunde nog med lätthet ha gjorts mycket bättre, men lathet och girighet verkar ha gått först. Jag tycker det är synd att Disney får ta över och ägna sig åt att mjölka ur de sista kronorna ur klassiker. Men ja, jag faller för det. Och gillar det. Trots allt. Självklart kommer jag att se om den. Alldeles säkert i något slags Indiana Jones-maraton.


Letterboxd hade den 3,0 i genomsnitt (beräknat på 325 053 betyg).
IMDb hade den 6,6 i genomsnitt (beräknat på 178k betyg).
Jag ger den 4,0.
Filmen är
SpännandeTråkig
KlurigFörutsägbar
TrovärdigOsannolik
Snyggt fotoRolig
RomantiskFör lång
SorgligFör kort
FartfylldLångsam

5 kommentarer:

  1. Ungefär samma betyg :-) Jag gillade att de flörtade med de gamla filmerna, och erkände att Indiana Jones ändå inte är purung längre...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag är så svag för det där nostalgiska 🙂 Den var kanske inte lika bra som de första filmerna, men ändå bra nog.

      Radera
  2. Kul, då skall jag också våga mig på den :) Jag förstår vad du menar med hur många filmserier med speciella karaktärer blir något helt annat efter en tid. Senaste Bond var riktigt bra, men jag gillade Bond med mer glimt i ögat och torr, engelsk humor, mer än full action från ruta ett.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror den sista Bond-filmen som var som en Bond-film var den sista med Pierce Brosnan. Jag har kommit över min besvikelse nu och kan tycka att filmerna är bra, men någon Bond är de inte. Lite så är det med den här filmen också.

      Radera