Smakebit på søndag: Den svavelgula himlen

En smakebit på søndag är ett stående inslag bland bokbloggare som "drivs" av den norska bokbloggen Betraktninger. Varje vecka väljer vi ett stycke i boken vi läser och delar med oss av det. Ett spännande sätt att få veta vad andra läser.

I fredags kom vi hem efter den tretton dagar långa bussrundturen och vi har sett så otroligt mycket vackert. Speciellt norra Norge var så vackert att det faktiskt gjorde lite ont i ögonen. Jag har inte hunnit titta på alla foton än, men där finns många skrivbordsbilder att välja på. Vi hade inte alltid tur med vädret, men den allra viktigaste dagen, då vi var på Nordkap, strålade solen från en molnfri himmel. Tyvärr så är det omöjligt att undvika att bli sjuk när man sitter så nära så många andra människor så länge så vi fick med oss lite oönskat sällskap. Tack och lov blev vi inte sjuka förrän de två sista dagarna. Men det blev faktiskt lite komik över det hela när nästan alla i hela bussen sitter och snörvlar och hostar. Som vi ju gjorde mot slutet.

Eftersom resan hemåt gick genom Finland så tyckte jag att jag lika gärna kunde passa på att läsa Kjell Westös Den svavelgula himlen på hemvägen. En bok som faktiskt finns med i min Boktolva i år och den hamnade där redan innan jag visste att vi skulle besöka Finland. Ibland blir saker bara som de ska, utan att man ens försöker. Jag har inte läst många finska böcker och faktum är väl att jag inte har gillat någon av de jag har provat på. Denna verkar faktiskt inte vara något undantag.

Min smakebit är från början av boken:

Jag hade bott där i lite mer än ett år när det hände.
    Ett radhus på Drumsö, längst ute i söder nära Mörtnäs. Bostaden var rymlig och byggd i två plan.
    Mitt arbetsrum låg upptill, i fil med vardagsrummet, och vette ut mot Västerviken och Ormkobbarna. Det var vad jag drömt om hela livet, att bo i stan med utsikt mot havet.