Smakebit på søndag: Så du vill ha det mörkare

En smakebit på søndag är ett stående inslag bland bokbloggare som "drivs" av den norska bokbloggen Betraktninger. Varje vecka väljer vi ett stycke i boken vi läser och delar med oss av det. Ett spännande sätt att få veta vad andra läser.

Det har varit en intressant vecka, eller snarare så var fredagen en väldigt spännande dag. Mitt jobb drabbades av det där som drabbade hela världen. Ingen kunde använda sin dator. Alltså jobba. Det blev en dag som var fylld av googlande och tryck på refresh-knappen. För mig, som jobbar med typ detta, är det oerhört spännande (ironiskt) att ett program som är till för att skydda mot elakheter fixar något som inget virus och ingen hackare hittills har lyckats med.

Just nu läser jag en novellsamling av Stephen King, hans senaste Så du vill ha det mörkare. Jag vet inte om de här novellerna är mörkare än hans tidigare, men jo, de jag har läst så här långt har definitivt ett annat stråk av mörker. Åtminstone sluten. Smakebiten kommer från novellen Finn, inledningen av den.

Min smakebit är från sida 301:

Finn hade det kämpigt redan från början. Han gled ur händerna på barnmorskan som hade förlöst hundratals spädbarn och gav till sitt födelseskrik när han slog i golvet. När han var fem år var det fest i huset bredvid. Han fick lov att gå ut och lyssna på musiken (The Pogues på högsta volym ur portabla högtalare monterade på stolpar) från sin sida av gatan. Det var sommar, han var barfota och en kraftig smällare som kastats av en entusiastisk festdeltagare for i en båge med brinnande stubin och sprängde bort lilltån på hans vänstra fot.