Sidor

lördag 19 oktober 2024

Bok: Hantverkaren av Sharon Bolton

Författare: Sharon Bolton
Titel: Hantverkaren
Genre: Thriller
Antal sidor: 395
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: The craftsman
Översättare: Åsa Brolin
Serie: Florence Lovelady 1
Förlag: Modernista
Utgivningsår: (original) 2018 (min) 2018
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 28 september 2024




Första meningen: Det är årets varmaste dag när Larry Glassbrook kommer hem till Lancashire för sista gången, och stadens invånare har samlats för att ta farväl.

Baksidetext
Helt avgörande för Florence Loveladys lysande karriär som polis, var när hon grep kistmakaren Larry Glassbrook. Det är nu trettio år sedan han dömdes för en serie barnamord, som ur våra värsta mardrömmar. Offren begravdes levande. Larry erkände morden; fallet var lika enkelt som det var spektakulärt. Nu är han död. Ändå har saker från det förflutna börjat upprepa sig på fasaväckande vis. Hade hon helt fel den där gången för många år sedan? Eller är någonting helt annat, ännu mörkare på spel?

Min kommentar
När jag hade läst ut den sista planerade septemberboken så var det fortfarande väldigt mycket kvar av september så jag fick försöka hitta något mer att läsa. Något som fanns som e-bok på Storytel, för jag befann mig fortfarande i Spanien. Jag minns faktiskt inte på vilka grunder jag valde ut Hantverkaren. Annat än det var så dags att läsa något av Sharon Bolton.

Det var en del underligheter med den här boken när den kom. Man kan få intrycket att den svenska översättningen kom ut innan den engelska originalversionen släpptes. Och det vore ju mycket underligt. Då börjar man (jag) ju fundera på vilka ändringar som i så fall gjordes. Vissa kommentarer i recensioner på den engelska versionen får mig nästan att tro att det faktiskt var så här och att ändringarna i så fall var ganska omfattande. Men jag vet ju inte om det ens hände. Och visst vore det väl högst osannolikt?

Boken börjar med nutid, en nutid som är 1999, men redan efter några tiotal sidor hoppar vi tillbaka trettio år. Det var då allt hände. I slutet, ungefär de sista hundra sidorna, återvänder vi till 1999. Ett problem jag hade var att när vi hoppade ifrån dåtiden så hade jag helt glömt bort början av boken och det uppstod lite förvirring.

Miljön är en favorit, norra England. Vad kan liksom gå fel med det? Inte mycket visar det sig. Allt man behöver är att slänga in en ödslig kulle, med en läskig historia. Som faktiskt är sann. Vilket förhoppningsvis inte resten av boken är.

Inte många av karaktärerna, om ens någon, är sympatisk eller lätt att tycka om. Inte ens Florence. Jag tycker dessutom hon ofta beter sig irrationellt och det är ingen bra egenskap för en polis. Man får egentligen inte veta så mycket om någon av karaktärerna. Åtminstone inte med så många ord. Här är det deras handlingar som berättar vilka de är. Det passar mig utmärkt.

Som läsare förstår man ganska snabbt att de har tagit fast fel mördare. Annars hade man ju liksom inte skrivit en bok om det. Inte speciellt mycket energi gick åt till att gissa vem det var i stället, men det var mer en känsla än konkret kunskap. Känslan var i alla fall rätt, men det är betydligt mer mångbottnat än så. Det är väldigt mycket som är på gång i det här lilla samhället och ett varför vill man ju ha. Åtminstone så vill jag det och det får jag också svar på.

Det är inte helt lätt att sätta ett helhetsbetyg på Hantverkaren. Den är lite ojämn och jag är inte jätteförtjust i de ... magiska ... inslagen. Det blir mer fantasy än deckare och om man har övernaturliga förklaringar på brott så kan man ju hitta på vad som helst. Till slut blir det ändå en solid fyra. Jag hade nog gillat häxorna om det inte var en deckare jag läste.

Goodreads hade den 3,99 i genomsnitt (beräknat på 7 773 betyg).
Jag ger den 4,0.
Boken är
TråkigSpännandeFörutsägbar
BladvändareKlurigLäskig
LångsamTempofylldObehaglig
DetaljrikFåordigNagelbitare
MysigSorglig
MåbrabokTankeväckandeRolig
RörigGenomtänktMörk
LättsamMystiskBerörande

Andra som bloggat om Hantverkaren: Stories from the city, stories from the sea, Bokdamen och Lottens bokblogg (engelsk utgåva)

2 kommentarer:

  1. Uppföljaren till den här, The Buried, kom efter den svenska översättningen av den boken men jag visste inte att det var samma här. Det magiska var jag inte förtjust i men jag gillade ändå boken mycket.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Just deckare tycker jag inte ska ha övernaturliga saker. I så fall är de någon annan genre. I övrigt så gillade jag häxorna, bara inte i den här typen av bok 🤔

      Radera