Sidor

lördag 23 november 2024

Bok: Viskande skuggor av Jan-Philipp Sendker

Författare: Jan-Philipp Sendker
Titel: Viskande skuggor
Genre: Thriller
Antal sidor: 360
Originalspråk: Tyska
Originaltitel: Das Flüstern der Schatten
Översättare: Lisbet Holst
Serie: Kina-trilogin 1
Förlag: Bokförlaget Forum
Utgivningsår: (original) 2007 (min) 2017
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 3 november 2024




Första meningen: Han var liten.

Baksidetext
Journalisten Paul Leibovitz lever ensam i sitt hus på en liten ö utanför Hongkong. Isoleringen är frivillig, han sörjer sin döde son och vill behålla sina minnen av honom så rena som möjligt. Under en pilgrimsvandring möter han en amerikanska, Elisabeth Owens, vars 30-årige son försvunnit – och i värsta fall mördats – under en affärsresa i Kina. Paul bestämmer sig för att hjälpa Elizabeth att lösa mysteriet. Han kontaktar Zhang, en vän inom säkerhetspolisen, och tillsammans börjar de följa spåren som leder dem allt längre in i Kinas undre värld, en värld som befolkas av människor som inte väjer för någonting.

Min kommentar
Jan-Philipp Sendker är en författare vars böcker har synts precis överallt. Då kan det hända att man blir lite nyfiken. På bokrean 2019 hittade jag Viskande skuggor, som jag snabbt kollade upp och eftersom den är första delen i den serie som inte är kärleksromaner så slog jag snabbt till. I år tyckte jag att den har stått och väntat länge nog så jag tog med den i min Boktolva.

Det var lite oklart för mig när boken utspelar sig så jag kände att jag var tvungen att kolla upp det, med hjälp av de olika ledtrådar som fanns. Till exempel att det har gått 35-40 år sedan kulturrevolutionen, som enligt Google började 1966 och höll på i tio år. Huvudpersonen Paul hade bott i Hongkong i ungefär trettio år och kom dit 1975. Alltså borde boken utspela sig runt 2005. Det kändes rimligt.

Miljön är ju extremt spännande. Mest Hongkong med omnejd och även mycket Kina. Jag visste nog inte att det är så stor skillnad mellan dem. Jag hade lite svårt att förstå alla färjor mellan olika ställen, men när jag tittar på kartan så förstår jag. Om jag hade känt till området så skulle jag nog ha gillat att man får vandra på gatorna tillsammans med Paul.

Karaktärerna är inte speciellt många, snarare väldigt få. Jag gillar Paul och kan lätt relatera till det här med att mycket folk dränerar honom på energi. Hans andra påfund, att vältra sig i sorg och självömkan, förstår jag inte. Framför allt så är allt det väldigt utdraget. Men alla sörjer vi ju på olika sätt.

Ibland är det lite oklart när och hur saker händer. Vid ett tillfälle så följde Christine med Paul på färjan, men i nästa steg så är hon plötsligt inte med längre. Vart tog hon vägen? Medan jag läser så kan jag inte låta bli att tänka att det finns en anledning till att vanliga människor inte ska ägna sig åt detektivarbete. Herregud, hur dumt kan man bete sig?

Allt är så motsägelsefullt och då menar jag inte bara krocken mellan öst och väst. Ett hotell beskrivs, till exempel, som ett av stans bästa, men rummet Paul får är osannolikt sunkigt. Jag har aldrig bott i ett så sunkigt rum och jag har aldrig bott på ett hotell som ansetts som ett av stans bästa. Dessutom så knackar en läderklädd prostituerad på, klockan fyra på morgonen, och frågar om han vill ha "rumsbetjäning". Och så serverar de kall äggröra till frukost.

Deckarmässigt så är boken inte speciellt bra. Kanske borde författaren inte skriva i den genren. Eller kanske mer att de inte borde kallas för det. Anledningen till att Paul överhuvudtaget blir inblandad i detta är så oerhört krystad. Inte ber man väl första bästa landsman om hjälp med ett rent polisärende. Man går väl till ambassaden. Det är inte heller en smickrande bok för kineser, känner jag. Man får veta väldigt mycket (ibland för mycket). En hel del känner jag till, efter att ha haft flera kinesiska kollegor. En hel del var nytt för mig. Jag tycker det är intressant att se lite av Kina genom en västerlännings ögon. Ofta tycker jag att det är bättre så. Då får man den osminkade versionen.

Viskande skuggor är mest av allt en berättelse om Kina och, tyvärr, minst av allt en thriller. Särskilt spännande blir det aldrig, det är mest väldigt långrandigt och utdraget. Tempot är väldigt långsamt och tonen är nästan lite vemodig. Det som gör den lite bättre, men som inte alls har med genren att göra, är inblicken i både det historiska och moderna Kina.

Goodreads hade den 3,67 i genomsnitt (beräknat på 2 106 betyg).
Jag ger den 3,5.
Boken är
TråkigSpännandeFörutsägbar
BladvändareKlurigLäskig
LångsamTempofylldObehaglig
DetaljrikFåordigNagelbitare
MysigSorglig
MåbrabokTankeväckandeRolig
RörigGenomtänktMörk
LättsamMystiskBerörande

Andra som bloggat om Viskande skuggor: Bokstunder, Bokdamen och Deckarhuset

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar