Film: La dolce villa (2025)

Titel: La dolce villa
Originaltitel: La dolce villa
Genre: Romantisk komedi
Regissör: Mark Waters
Manus: Elizabeth Hackett, Hilary Galanoy
Skådespelare: Scott Foley, Maia Reficco, Violante, Placido, Guiseppe Futia, Simone Luglio
Utgivningsår: 2025
Produktionsland: USA
Längd: 99 min
Serie: -
Såg den på Netflix 11 april 2025





Handling
Den framgångsrika affärsmannen Eric reser till Italien för att försöka stoppa sin dotter Olivia från sina planer attt restaurera en fallfärdig villa. Italien har dock andra planer för honom när det infriar sitt legendariska löfte om skönhet, magi och romantik.

Min kommentar
När La dolce villa dök upp på Netflix så bestämde jag, enhälligt, att den måste vi bara titta på innan vårresan till Italien. Först tänkte jag vänta till dagen innan vi skulle åka, men längtan till Italien blev helt enkelt för stor, så jag kunde inte hålla mig längre.

Vyerna i den här filmen är helt underbara och fullständigt överensstämmande med verkligheten. Vi passerade det här området (både det påstådda och det verkliga) på vägen mot vårt mål och jag skulle nog påstå att filmen representerar allt det jag ser som italienskt, inklusive god mat och gelato. Det mest minnesvärda är uttrycket il dolce far niente (det ljuvliga i att göra ingenting). Det är så man gör i Italien. Själv känner jag ett nästan oemotståndligt behov av att brodera det på en tavla och hänga upp på väggen.

Dottern Olivia lever visserligen inte helt i verkligheten, men hon har ju bevisat att hon klarar sig själv. Därför blir jag nästan omåttligt irriterad på pappa Eric (sanningen är att han gör mig skogstokig) i början. Bara (oinbjuden) klampa in så där och börja (försöka) styra och ställa i sin vuxna dotters liv. Blott baserat på vad han själv tycker och känner. Jag hade nog skickat hem honom. Mest gillade jag nog Antonia x 3. Tantfluencers. De var uppfriskande.

Det är ett helt ljuvligt hus på ett helt ljuvligt ställe och jag skulle också vilja köpa det för 1€. Det här är faktiskt en grej i Italien. De säljer gamla ödehus med det enda villkoret att renovera det inom en bestämd tidsram. Men den som gömde det underbara golvet och murade in stenugnen borde faktiskt få spöstraff.

En del scener blir på gränsen till tramsiga och lite märkligt pinsamma. Om man skulle spela filmklichébingo så skulle man inte bara få en rad, utan en full bricka. Men inget av det stör mig. Snarare är det nog vad jag förväntar mig av en sådan här film.

La dolce villa är både söt och charmig, lite smårolig, lite underhållande, lite romantisk. Helt enkelt lagom. Den fick mig att må bra till slut. Det bästa av allt? Italienarna pratade italienska, det gör mig riktigt glad.


På Letterboxd hade den 2,4 i genomsnitt (beräknat på 16 540 betyg).
På IMDb hade den 6,0 i genomsnitt (beräknat på 8,1k betyg).
Jag ger den 3,0.

Filmen är

Spännande		Tråkig		Trovärdig
Klurig		Förutsägbar		Mystisk
Berörande		Osannolik		Underhållande
Snyggt foto		Rolig		Långsam
Romantisk		För lång		Fartfylld
Sorglig		För kort		Läskig