Smakebit på søndag: Amason

En smakebit på søndag är ett stående inslag bland bokbloggare som "drivs" av den norska bokbloggen Betraktninger. Varje vecka väljer vi ett stycke i boken vi läser och delar med oss av det. Ett spännande sätt att få veta vad andra läser.

I fredags kom vi hem från resan till Italien och precis som vanligt numer så blev vi sjuka. Jag hade oturen att bli dålig innan vi kom hem så de två sista jobbiga dagarna blev ännu jobbigare. Men det är svårt att undvika smitta när man sitter drygt 50 personer (varav ungefär hälften hostande och nysande). Detta är tydligen det nya normala.

Igår läste jag ut Pojke slukar universum av Trent Dalton. En väldigt annorlunda bok som jag överraskande nog tyckte om. Nu på morgonen har jag börjat läsa Amason av Mons Kallentoft, nionde delen i (det som jag envist fortsätter att kalla) Herkules-serien. Tionde delen verkar släppas i höst.

Min smakebit är från början av boken:

Ska barnet dö nu?
    Zack ser ner i den skirande kokongen, hör maskiners rytmiska pipande.
    Hoppas på att mirakel finns. Att gudarna är goda mot dem.
    "Lev, lev, lev", viskar han.
    Tiden spelar ingen roll här.
    "Hon måste klara sig", viskar Hebe.
    "Hon kommer inte att dö", svarar Zack, men hör osäkerheten i sin egen röst, långtifrån övertygad om att det goda kommer att vinna kampen mot det onda.
    Inom sig ser han kvinnan med kulhålet i pannan. Så ung, så lovande. Hörde hon att någon kom? I så fall måste hon ha varit rädd, ha känt hur världen nafsade henne i hasorna för att tvinga henne till underkastelse. Priset hon fick betala för sitt högmod var högt.