Sidor

tisdag 11 oktober 2011

"Askungar" av Kristina Ohlsson

Genre: Kriminalroman
Antal sidor: 398
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: Fredrika Bergman 1
Utgivningsår: (första) 2009 (min) 2010
Förlag: Pocketförlaget

Första meningen: Av någon anledning kom han förr eller senare alltid att tänka på journalen när han lät tankarna vandra fritt.
Sista meningen: Det blir bra för mig att komma till Sydamerika, tänkte han stilla.

Baksidetext
En liten flicka försvinner från ett X2000-tåg som just rullat in på Centralen i Stockholm. Flickans pappa blir snabbt misstänkt och alla resurser läggs på att lokalisera honom.

I en annan del av Sverige lever en ung kvinna gömd, rädd för att en dag återfinnas av mannen som hon först trodde var den prins och befriare som hon sedan barnsben väntat på. Hon vet bättre än någon annan varför flickan är försvunnen, och än en gång förbereder hon sig för flykt.

Polisutredningen leds av den legendariske kommissarien Alex Recht. Vid hans sida finns den ivrige kriminalinspektören Peder Rydh. Och inte minst den civilanställda utredaren Fredrika Bergman, hon som skulle bli violinist men istället hamnade inom polisen och som tvingas kämpa i motvind när hon vill leda bort utredningen från det spår man först slagit in på.

Samtidigt växer fallet och kantas av utstuderad ondska. Utredningsgruppen måste snabbt komma upp i gärningsmannens tempo innan ytterligare liv går förlorade. Hur mycket tid har de egentligen på sig innan han gör sitt nästa drag? Och vem är kvinnan som likt en skugga figurerar i utredningens utkant? Är det henne man måste finna för att få den sista pusselbiten att falla på plats?

Min kommentar
Kristina Ohlsson är en ny självklar favorit för mig efter att ha läst den här boken. Den är tillräckligt annorlunda för att stå ut, till exempel är poliserna varken deprimerade eller alkoholister. De älskar sitt jobb och de är bra på det. Uppfriskande! Däremot, nu sticker jag ut hakan lite känner jag, varför måste en kvinna längta efter barn så till den milda grad att hon funderar på en adoption bara för att hon är ensamstående? För mig är det en förlegad kvinnosyn, men det är jag det. En annan kvinna får en förlossningsdepression, ytterligare en annan kvinna längtar förtvivlat efter en man så hon slipper vara ensam. Det är ont om lyckliga kvinnor här...

Poliserna var väl inte de vassaste knivarna i lådan, inte ens den hjälteförklarade Alex Recht insåg vad det hela handlade om, trots att ledtrådarna var så tydliga att även en blind kunde se dem. Det var så uppenbart att jag faktiskt blev lite irriterad på att de inte såg det.

Tempot är högt utan att för den skull rusa iväg, det är inga lugna stunder och jag ville hela tiden läsa ett kapitel till. Det är inte ofta jag blir lite irriterad när tåget närmar sig stationen där jag ska av så jag måste sluta läsa, men med Askungar var det till och med nästan att jag glömde stiga av. Kapitlen är förresten föredömligt korta, vilket håller uppe tempot, och man hinner nästan alltid ett till.

Perspektivet skiftar mellan polisernas och brottslingarnas vilket fungerar jättebra och blir varken hoppigt eller krångligt. Språket är rappt och enkelt och jag gillar att det med jämna mellanrum anges vem som säger vad. I många böcker kan det bli väldigt förvirrat.

Speciellt gillar jag att man helt förleds att misstänka fel person/er, jag ser verkligen fram emot att läsa fortsättningen och se hur karaktärerna utvecklas.

Boktipset estimerade betyg var 4.3, jag ger den 4.5.


Andra som bloggat om Askungar: Pocketblogg, Malin the writer och Fru E.

Här kan du hitta vad andra bloggare skriver om Askungar av Kristina Ohlsson.

Boken kan köpas på AdLibris, Bokia och Bokus.

10 kommentarer:

  1. Ser fram emot att höra vad du tycker om tvåan och trean så småningom :)

    SvaraRadera
  2. Kristina Ohlsson blev en favorit även för mej efter att jag hade läst den här, och jag kastade mej snabbt över tvåan och trean också.

    SvaraRadera
  3. @Erika och boksnoken: Det ska bli riktigt spännande att ta sig an tvåan och trean. Tyvärr får de vänta ett tag, det står mängder av andra böcker och frustar i kön.

    SvaraRadera
  4. Lycko dig som har tvåan och trean kvar! Jag gillade dem alla tre, men nu får jag snällt vänta in bok nummer fyra.

    SvaraRadera
  5. Jag har knappt hört någon som inte gillat Kristina Ohlsson och jag gillar deckare, men samtidigt känner jag mig lite trött: en serie till att följa liksom . Säkert kommer jag att komma till henne så småningom och säkert kommer jag inte att bli besviken, även om poliserna inte är "de vassaste knivarna i lådan". :D

    SvaraRadera
  6. @Boklusen: Nu har jag visserligen bara läst den första, men utifrån det säger jag att jag verkligen hoppas att det kommer en fjärde bok.

    SvaraRadera
  7. @a-lo: Jag trodde jag var den enda som inte läst dem, så sen som jag är :-) Det var faktiskt frustreraden att poliserna var de enda som inte såg sambandet, det var så tydligt att det nästan var löjligt. Jag hoppas att de "vässas" till nästa bok.

    SvaraRadera
  8. Den boken gillade jag jättemycket. :)Jag har inte hunnit läsa den tredje än, men jag hoppas (och tror) att en fjärde kommer ut :)

    SvaraRadera
  9. @Annie: Jag har precis för mig att jag hört något om en fjärde bok, i alla fall hoppas jag det om bok två och tre är lika bra som denna.

    SvaraRadera
  10. Du var alltså inte den enda som inte läst den;-) Missade att du hade en recension, annars hade jag länkat till den!

    SvaraRadera