Böcker, böcker, böcker

En del böcker har dykt upp hos mig den senaste tiden, det är ju alltid trevligt.

Lex bok dök upp här efter att Lilla Piratförlaget frågade om jag kunde vara intresserad av den. Jag gillade ju Sara Kadefors bok Borta bäst och fullkomligt älskade filmen som bygger på hennes Sandor slash Ida, så det var ju inte någon speciellt svår fråga. Den femte vågen av Rick Yancey frågade jag faktiskt Rabén & Sjögren om själv, jag hade läst så mycket om den och det verkade vara en bok som skulle passa mig. (Faktum är att den redan är utläst och jag hade rätt.)

Nuförtiden kan man ju hitta böcker nästan överallt, till och med i mataffären. Det gör det lite mer spännande att handla mat... Så, när vi gick iväg till Lidl för att handla köttfärsen till tacosen så hittade jag minsann en bok. Tempelbranden av Catharina Ingelman-Sundberg, som är tredje delen i serien Släktet. Jag har inte läst någon av de andra än, men idén är verkligen spännande. Det är olika författare som skriver varje bok.

Mina e-böcker är ledsna. De får aldrig vara med på bild. Eller i inlägg överhuvudtaget. Jag ska verkligen försöka bättre mig... För någon dag sedan dök i alla fall Lögnen på femte våningen av Do Van Ranst upp i min inbox. Jag har nog aldrig läst en bok av en belgisk författare (tydligen Belgiens främsta barn- och ungdomsförfattare) så det här ska ju bli spännande. Tack Massolit.

En smakebit på søndag: De fattiga i Łódź

En smakebit på søndag är ett stående inslag på den norska bokbloggen Flukten från verkligheten. Varje vecka väljer vi ett stycke i boken vi läser och delar med oss av det. Ett spännande sätt att få veta vad andra läser.

Jag har nästan precis börjat läsa den sista av tolv böcker i min boktolva för i år, De fattiga i Łódź av Steve Sem-Sandberg. Boken handlar om när nazisterna under andra världskriget gjorde en stor del av staden till ett ghetto för judar, där judarna jobbade för tyska armén genom att förse dem med, bland annat, kläder och skor. Huvudpersonen är Mordechai Chaim Rumkowski, den jude som av nazisterna blev tillsatt att sköta hela ghettot. Detta är alltså en sann berättelse...

Min smakebit kommer från sida 76, där det precis varit upplopp i gettot eftersom ransonerna minskats och många av de strejkande judarna tvångsdeporterades som straff.

Från och med denna dag var det som sveket började kasta sina långa skuggor in i gettot, jude mot jude; ingen arbetare kunde gå säker för att inte också han nästa dag skulle få sin arbetslegitimation indragen och bli förvisad från gettot, detta utan att ha gjort annat än att hävda rätten till sitt eget levebröd. Men Chaim Rumkowski visste hur ord och rykten löpte i gettot. I sitt tal till gettots resort-laiter hade han sagt att han aldrig haft mer att ge än vad som fanns att ge. Men själva det faktum att han själv gav gav honom också rätten att ta. Nämligen från de onda, oansvariga människor som förskingrade det bröd som det var allas rätt att kräva.

"Den upplysta stigen" av Kjell Eriksson

Genre: Kriminalroman
Antal sidor: 373
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: Ann Lindell 1
Förlag: Lindelöws
Utgivningsår: (original) 1999 (min) 2011
Format: Pocket
Källa: Bokhyllan
Utläst: 14 september 2013



Första meningen: Den gröna mossan hetsade honom.

Baksidetext
I en uppländsk granskog, tusentals mil från sitt hemland, möter peruanen Enrico Mendoza sitt öde. Lantarbetaren Edvard Risberg hittar honom gömd invid en gran. Fyndet vänder upp och ned på den lilla byn Ramnäs. Vad gjorde den unge mannen där och vem hade anledning att döda honom?

Dådet rubbar bybornas cirklar, polisens efterforskningar väcker gamla hemligheter till liv. För Edvard, en grubblande natur, blir det allt svårare att ta sig samman. Mordet faller likt en skugga över hans familj och tvingar honom att konfronteras med sitt liv och de val han tagit för självklara.

Kjell Erikssons mordgåta är också en roman om landsbygdens förändring och generationernas växlingar. Politiska ideal ställs mot bitter verklighet, nya destruktiva krafter tar vid efter gammal ingroddhet. Skuld och hämnd, men även försoning och förändring, präglar människornas liv.

Min kommentar
Jag är svag för deckarserier. Något som torde stå klart för alla läsare av den här bloggen. Därför blev jag överlycklig när jag hittade en serie på hela tio böcker av en för mig helt okänd författare, Kjell Eriksson. Min vana trogen skaffade jag mig alla böcker i serien innan jag började läsa. En vana som inte alltid har lyckligt slut. Efter att ha läst denna första del så är jag faktiskt lite orolig för hur detta ska bli.

Det första som slår mig är språket, det känns lite svulstigt och pretentiöst, förmodligen kallar andra det för poetiskt. Jag tycker väl att om jag vill läsa poetiskt språk så läser jag poesi. Inte deckare. Jag gillar det inte alls. Ett annat oskick som förekommer är en på tok för frekvent användning av utropstecken. Något som jag oftast upplever är en åldersfråga, att det är vanligare bland yngre, men Kjell Eriksson är äldre än vad jag är.

Ibland känns det som att jag läser en politisk skrift, samhällskritiken flödar och det är kängor åt alla håll. Det sänker tempot, får mig att tappa tråden och gör att det blir väldigt långsamt och trist. Jag hoppas att detta kan sorteras in under "debutsjukan". Karaktärernas tankar antyder massor av saker som aldrig får någon förklaring, vilket får mig att undra om jag missat en bok. Jag känner inte heller att jag kommer huvudpersonen, Ann, in på livet, men tanken är väl att man ska lära känna henne bättre i de efterföljande nio böckerna. Inte heller någon av de andra personerna känns djupa, förutom Edvard, i vars huvud vi befinner oss större delen av boken.

Stämningen i boken är lite flummig, det är svårt att sätta fingret på det, men det känns mystiskt, mörkt och otäckt. Vilket är en bra sak i mina ögon. Det får mig i alla fall att fortsätta läsa den här serien, även om jag inte känner mig speciellt sugen på nästa bok just nu.

Boktipsets estimerade betyg var 3.8. Jag ger den 3.0.

Boken är

Tråkig		Fantasirik
Rolig		Klurig
Trovärdig		Förutsägbar
Osannolik		Välskriven
Romantisk		Dåligt språk
Sorglig		För lång
Spännande		För kort

Andra som bloggat om Den upplysta stigen: Bokbrus, Boktoka och Tofflan.

Boken kan köpas på AdLibris, Bokia och Bokus.

Bokbloggsjerka 27 – 30 september

Fredag igen och dags för Annikas bokbloggsjerka?

Veckan uppgift är: Om du skulle göra en snabb inventering av din läsning vilket land skulle då väga tyngst?

För att göra det lite enklare för mig så valde jag att gå efter de böcker jag faktiskt läste förra året (men det ser ungefär likadant ut i år) och då fördelade sig böckerna, föga förvånande, så här:

1. Sverige (45)
2. Storbritannien (10)
2. USA (10)
4. Island (5)
4. Norge (5)

Det är ju också ganska tydligt om man tittar på etiketterna till höger under Genrer och länder... Man kan väl kalla det en jordskredsseger för svenska författare. Mest av allt är det nog följande författares förtjänst, men det finns så många fler.

• Arne Dahl
• Åsa Larsson
• Amanda Hellberg
• John Ajvide Lindqvist
• Kristina Ohlsson
• Anders Roslund / Börge Hellström
• Ann Rosman
• Karin Alvtegen
• Karin Alfredsson
• Andreas Roman

Skulle jag däremot gå efter vilka böcker som står i mina hyllor så vinner USA med hästlängder, men det är gamla synder så jag väljer at gå efter min faktiska läsning i modern tid.

Läsplanering oktober 2013

Jag fortsätter att bara planera in väldigt få böcker att läsa, det är mycket bättre att lägga till om jag skulle hinna fler. Dessa hoppas jag få lästa i alla fall.

• De fattiga i Łódź av Steve Sem-Sandberg. Boktolva. Hyllvärmare.

• Vyssan lull av Carin Gerhardsen. Hyllvärmare.

• Mordgåtan Olof Palme av Gunnar Wall. Tre på tre. Hyllvärmare.

• Mästaren av Harlan Coben. Hyllvärmare.

Omslagsonsdag #11 cirkus

Det här med bokomslag är ju lite speciellt. Om man inte är som jag och knappt ser vad de föreställer, utan mest reagerar på färg och form. Därför är det extra roligt med Bokpotatens omslagsonsdag, som går ut på att hitta omslag efter ett visst tema. Riktigt kul!

Den här veckan är temat cirkus.

Men allvarligt... det här blir ju bara värre och värre. Jag är usel på cirkus, har aldrig gillat hela grejen och har svårt att associera saker dit. Men clowner vet jag hör dit...

Monikas bokiga bekännelser

Jag blev taggad av Vargnatts bokhylla att göra den här bekännelsegrejen. Innan jag själv blev taggad så såg jag flera andra göra den, men jag ska ärligt säga att jag inte hade någon riktig koll på vad den innebar. Nu vet jag ;)

Regler:

Själva meningen med ”bokiga bekännelser” är att varje person som gör den ska tänka efter vad som har hänt i sitt liv och sedan berätta om de största sakerna som är relaterade till böcker och läsning. Det kan vara allt mellan himmel och jord, man sätter gränserna själv för vad man vill dela med sig av – glöm bara inte att namnge inlägget som ”‘ditt namn’ bokiga bekännelser”. När man väl har ”bekänt” så ska man tagga vidare 5 stycken andra bloggare, och sedan meddela dessa personer att de har blivit utvalda! Svårare än så är det inte.

Jag älskade Nick Carter.
För många är nog Nick Carter en fullständigt okänd figur och om han är det så ska han förbli det. Tycker jag. Men i min ungdom slukade jag alla böcker jag hittade. Och jag hittade många. Köpte kilovis i en affär som sålde begagnade för 2 kronor styck. Det var vansinnigt dåliga böcker, egentligen, men jag älskade dem.

När jag var liten skrev jag jämt (när jag inte läste).
Redan när jag var runt nio började jag skriva små historier. Skräck, vilket kanske inte förvånar så många. De var så otäcka att min pappa blev jättearg på mamma för att hon lät så hemska saker hända mig när han inte var hemma. När jag blev lite äldre och drabbades av den första riktigt stora olyckliga förälskelsen så skrev jag dikter. Och så sorgliga de var. Tårdrypande. Senare ändå påbörjade jag faktiskt två böcker, en påhittad och en sann, ungefär som en reseberättelse. Både dikter och mina så kallade romanutkast har jag eventuellt kvar i en låda i förrådet.

Jag är manisk med att avsluta sådant jag påbörjat.
Det spelar ingen roll hur dålig en bok är, jag måste läsa ut den. Till denna maniska sida hör att jag måste läsa en serie i ordning.

Jag kånkade runt på Allers-romaner.
Min mamma läste massor av Allers-romaner när jag var mindre. Jag har ingen aning om varifrån de kom, men jag la snabbt beslag på dem. När vi skulle på semester packade jag ner 10-15 stycken i min lilla resväska. Då skulle vi vara borta max tio dagar. Inte mycket annat fick plats i min väska.

Statistik är kul. Om man får göra den själv.
Egentligen började jag skriva ner vad jag läste redan 1984 eller 1985, men då antecknade jag bara författare och titel. Från 1991 har jag listor på vad och när. 2008 hittade jag ett fantastiskt bokprogram som kunde hålla koll på allt. Ändå fortsätter jag att också skriva "manuella" listor och registrera mig på boksajter som Goodreads och Boktipset. Jag älskar att registrera allt. Struktur är det bästa jag vet.

Bokbloggandet har fått både läsande och bokinköp att öka lavinartat.
Förr höll sig bokinköpen på en ganska hyfsad nivå. Jag hade visserligen ett gäng olästa böcker i hyllan, oftast runt 30-40 stycken, vilket jag tyckte var en bra säkerhetsnivå. Jag ville ju inte bli utan. Efter jag började bokblogga och läsa andras tips och reflektioner steg bokinköpen till en nivå som faktiskt inte är acceptabel. Jag köper långt fler böcker på ett år än vad jag hinner läsa. I skrivande stund har jag 225 olästa böcker i hyllan. Och då har jag inte räknat e-böckerna, som ju inte syns.

Trots alla dessa högar med böcker så kan jag inte tänka mig att avsluta bokbloggandet. Det är en helt fantastisk värld att vara en del av och jag ångrar mig inte en enda sekund. Bokbloggare är en härlig familj som jag inte vill vara utan.

Jag har ingen aning om vilka som redan blivit taggade, men någon av dessa borde väl ha den ogjord...
Lotten
boktok73
Malin
Books on my mind
Bokstunder

Topp Tio bästa uppföljare

Tisdag igen och då naturligtvis dags för en Topp Tio Tisdag (Top Ten Tuesday). Veckans uppgift är Top Ten Best Sequels Ever.

Jaha, uppföljare alltså. Det här blir ju svårt, speciellt på grund av det där tillägget "ever". Jag gillar inte det. Alls. Jag kommer att göra en fri tolkning på detta och en uppföljare är vilken del som helst efter den första. Och "ever"... nja, det räcker med att ha varit väldigt bra.

1. Vargarna i Calla av Stephen King. Femte delen i Det mörka tornet.
2. Det mörka tornet av Stephen King. Sjunde och sista delen i Det mörka tornet.
3. Eld av Mats Strandberg & Sara Bergmark Elfgren. Andra delen i Engelsforstrilogin.
4. Edward Finnigans upprättelse av Anders Roslund & Börge Hellström. Tredje delen i serien om Ewert Grens.
5. Djävulsstjärnan av Jo Nesbø. Femte delen om Harry Hole.
6. Gengångare av Jo Nesbø. Nionde delen om Harry Hole.
7. Harry Potter (vilken del som helst i stort sett) av J.K. Rowlings.
8. Mörker, ta min hand av Dennis Lehane. Andra delen i serien om Kenzie och Gennaro.
9. Älskade Poona av Karin Fossum. Femte delen om Konrad Sejer.
10. Till offer åt Molok av Åsa Larsson. Femte delen om Rebecka Martinsson.

Och ett tack till det fantastiska bokprogrammet, utan det hade jag aldrig rett ut detta.

Kommande böcker oktober 2013

Övervägande deckare den här månaden. Min önskelista till jul kommer att vara milslång. Precis som om den behövde fyllas på..

Rörgast av Johan Theorin
Genre: Kriminalroman
Serie: Ölandskvartetten (4)
Antal sidor: 464
Utgivningsdatum: 2013-10-01
Förlag: Wahlström & Widstrand

Från Bokus
Den gamle skepparen Gerlof Davidsson väcks mitt i natten av en pojke som bultar på hans dörr. Pojken stapplar in från stranden och berättar om ett skepp fyllt av döda och döende sjömän, och en galen man med yxa.

Det är i början av en tryckande högsäsong på norra Öland, när tiotusentals turister anländer för att fira midsommar. Men en av besökarna har vänt hemåt från ett annat land för att kräva betalning för en mycket gammal skuld, och han lämnar död och skräck efter sig i sommarnatten.

I myllret av människor är det bara Gerlof som börjar ana vem hemvändaren är, och varför hans mål är att hämnas på en hel släkt. Det är bara han som har mött mannen förut, i ungdomen, när de båda stod på kyrkogården och plötsligt hörde knackande ljud från en nygrävd grav ...

Som jag har längtat.

Boken kan köpas på AdLibris, Bokia och Bokus.

---

Alfabethuset av Jussi Adler-Olsen
Genre: Thriller
Serie: -
Antal sidor: 495
Utgivningsdatum: 2013-10-04
Förlag: Albert Bonniers

Från Bokus
Två engelska piloter skjuts ner och hamnar bakom fiendens linjer under andra världskriget. Om de tas tillfånga kommer de att avrättas som spioner. Så de tar sig ombord på ett tåg reserverat för sårade SS-män på väg hem från östfronten, för att kunna fly senare. I stället hamnar de i Alfabethuset, ett sinnessjukhus långt bort från fronten, där de är tvungna att byta identitet för att inte bli avslöjade. Men är piloterna James och Bryan de enda som spelar? Och hur länge kan man simulera sinnessjukdom utan att bli galen på riktigt?

Jag har ju visserligen inte läst något alls av den här författaren, men fyra delar om Avdelning Q står olästa i hyllan.

Boken kan köpas på AdLibris, Bokia och Bokus.

---

Fördelarna med en kollaps av Jonathan Tropper
Genre: Lad-lit
Serie: -
Antal sidor: ?
Utgivningsdatum: 2013-10-04
Förlag: Gilla böcker

Från Bokus
När Silver får en stroke förutsätter alla att han ska opereras. Men Silver vill inte. Samtidigt som hans dotter blir gravid och exfrun ställer in sitt bröllop, börjar Silvers hjärna förändras. Ur hans mun kommer allt som han aldrig tänkt säga högt.

Jag har bara läst en enda bok av Jonathan Tropper, Konsten att tala med en änkling, men de andra två finns redan i hyllan. Det känns som att jag ligger lite efter...

Boken kan köpas på AdLibris, Bokia och Bokus.

---

Stenhjärtat av Katarina Wennstam
Genre: Kriminalroman
Serie: Charlotta Lugn (2)
Antal sidor: 384
Utgivningsdatum: 2013-10-08
Förlag: Albert Bonniers

Från Bokus
Mamman har sikte på disken där framme. Det är flera meter kvar men sköterskan i luckan har redan sett hennes panik, och ställer sig upp.
"Hjälp mig! Ni måste hjälpa mig. Hon andas inte. Hjälp henne!"

De kommer in till Astrid Lindgrens barnsjukhus i Stockholm fredagen den 16 december, när resten av stadens barnfamiljer hänger sig åt adventsyra. Men det kommer inte att bli någon god jul för lilla Gloria, hennes syskon, mamma Pernilla och pappa Andreas.

En olycka med ett spädbarn inblandat är illa nog. Men när misstanken om brott väcks kan ingen riktigt värja sig. Vem ger sig på en sex månader gammal baby? Det blir kriminalkommissarie Charlotta Lugns och målsägarbiträde Shirin Sundins sorgliga uppgift att ta reda på.

Jag har inte läst klart serien om Madeleine Edwards än...

Boken kan köpas på AdLibris, Bokia och Bokus.

---

Lyckliga gatan av Liza Marklund
Genre: Kriminalroman
Serie: Annika Bengtzon (10)
Antal sidor: 413
Utgivningsdatum: 2013-10-09
Förlag: Piratförlaget

Från Bokus
En kall och blöt majdag hittas riskkapitalisten och före detta riksdagsmannen Ingemar Lerberg torterad och medvetslös i sin fashionabla villa utanför Stockholm. Hans hustru Nora är spårlöst försvunnen.

På Kvällspressen får Annika Bengtzon i uppdrag att skriva om fallet samtidigt som hennes privatliv är i gungning. Hon lever tillsammans med sin nya kärlek och hans barn samtidigt som hon delar vårdnaden om sina egna barn med ex-maken. Det fungerar inte smärtfritt.

Tidningens chefredaktör Anders Schyman hamnar i blåsväder när anklagelser riktas mot honom om det reportage som många år tidigare gav honom Stora Journalistpriset. Och medan Ingemar Lerbergs hamnar i allt djupare koma och kritiken mot Anders Schyman växer, framträder en allt tydligare bild av något väldigt mörkt och förljuget under den tjusiga ytan i villaförorten. Varför ville någon plåga ihjäl en före detta politiker? Och var är den försvunna hustrun?

Ännu en serie som jag följer.

Boken kan köpas på AdLibris, Bokia och Bokus.

---

Vindsjälar av Mons Kallentoft
Genre: Kriminalroman
Serie: Malin Fors (7)
Antal sidor: 288
Utgivningsdatum: 2013-10-30
Förlag: Forum

Från Bokus
Luften vibrerar av hetta. En ovanlig sensommarstorm närmar sig Linköping och på ett vanskött äldreboende hittas den 79-årige Konrad Karlsson död, hängd i sladden till sin larmknapp.
Det mesta tyder på självmord, men när Malin Fors och hennes kolleger talar med personer i hans omgivning vittnar alla om en man som trots sina krämpor var full av livsvilja. Omtyckt av personalen och ett slags extramorfar för Malins dotter Tove, som sommarjobbar på boendet.

Misstankarna om att Konrad inte själv tog sitt liv förstärks vid obduktionen. En utredning inleds, men ingenting tycks gå ihop. Uppgifterna är motsägelsefulla, händelseförloppen förvirrade. Vem har något att vinna på en sjuk gammal mans död, ens i ett samhälle där kapitalet tycks stå över människovärdet?

Den senaste tiden hade Konrad skrivit flera ilskna insändare om bristerna på äldreboendet och girigheten hos ägaren Hans Morelia. Kanske har någon velat tysta honom, nu när koncernen är på väg att säljas till ett amerikanskt riskkapitalbolag. Eller är det ett barmhärtighetsmord? Är fler gamla människors liv i fara? Malin söker trevande efter ett mönster.

Samtidigt känner sig Hans Morelia alltmer hotad. Någon verkar förfölja honom. Och trots att han försöker intala sig själv att allt bara är inbillning kan han inte värja sig. Insikten att hans miljoner inte kan skydda hans älskade nioåriga dotter föder en skräck större än någon han tidigare upplevt.

Vi får se hur länge jag klarar av de dödas röster...

Boken kan köpas på AdLibris, Bokia och Bokus.

En smakebit på søndag: Den femte vågen

En smakebit på søndag är ett stående inslag på den norska bokbloggen Flukten från verkligheten. Varje vecka väljer vi ett stycke i boken vi läser och delar med oss av det. Ett spännande sätt att få veta vad andra läser.

Igår började jag läsa ungdomsboken Den femte vågen (The 5th wave) och har väl kommit ungefär en fjärdedel in i den. Jag har väldigt svårt att lägga ifrån mig boken, än så länge tycker jag att den är riktigt bra.

Baksidetexten: Efter första vågen finns bara mörker. Efter andra vågen är det bara de som har tur som överlever. Efter tredje vågen är det bara de som har otur som överlever. Efter fjärde vågen finns bara en regel: lita inte på någon.

Nu är det gryning efter den femte vågen och Cassie flyr från De andra. De som ser ut som vanliga människor men som dödar alla de ser. De andra, som har splittrat jordens få överlevande. Cassies föräldrar är döda och hennes lillebror tillfångatagen. Nu flyr hon för livet, hon flyr från De andra. Cassie har valt att inte lita på någon. Hon vet att ensam är stark inte bara är ett slitet uttryck, utan det kanske enda sättet att hålla sig vid liv.

Min smakebit i dag kommer från sida 74, där Cassie kommer till ett slags överlevandeläger med sin pappa och lillebror.

"Vi vet inte vad det här är för typer", sa jag. "De kanske bara är ett par bumpar, pappa." Bump var slang för "busar med pistoler" - de mördare, våldtäktsmän, svartabörshajar, kidnappare och smågangstrar i största allmänhet som dök upp halvvägs genom tredje vågen. Det var på grund av dem folk barrikaderade sig i sina hem och samlade på sig mat och vapen. Det var inte utomjordingarna som först fick oss att rusta oss för krig - det var våra medmänniskor.

"Jordens väktare" av Dan Buthler & Dag Öhrlund

Genre: Thriller
Antal sidor: 662
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: -
Förlag: Bra Böcker
Utgivningsår: (original) 2011 (min) 2011
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 7 september 2013




Första meningen: Alexander Bald stirrade sammanbitet ut genom rutan.

Baksidetext
USA:s utrikesminister dödas i ett attentat vid ett statsbesök i Ukraina. Tillvägagångssättet är lika enkelt som effektivt: en radiostyrd helikopter bestyckad med sprängämnen spränger hela bilkortegen i luften. Ingen tar på sig ansvaret för attentatet och överste Nicholas Shy vid SSG, en enhet direkt underställd presidenten, får i uppdrag att leda jakten på de skyldiga. Snart sker ytterligare attentat, fast på helt olika ställen i världen: en gasledning sprängs i Ukraina, elnätet i Brasilien saboteras och en kemisk fabrik sprängs i Indien. Ett mönster börjar framträda, men utredningen rör sig alltför långsamt framåt.

Samtidigt jobbar Nicholas flickvän, svenska Jessica Björk som arbetar på CNN i Atlanta, med att rapportera om samma händelser. Deras förhållande blir alltmer ansträngt när de båda försöker hålla isär sina yrkesroller och sitt privatliv.

Min kommentar
Buthler & Öhrlund blev snabbt mina favoriter efter jag läst den första boken om polisen Jacob Colt, Mord.net, och utan att tveka har jag köpt på mig deras alster. Efter att ha läst ytterligare fyra böcker om Colt och nu denna fristående så börjar jag bli alltmer tveksam.

Jag blir lite förvånad när det visar sig att boken utspelar sig i USA och har amerikanska karaktärer, men det köper jag. Det börjar också helt OK, med bland annat en rolig dialog mellan Bald och Shy som tilltalar min (Göteborgs)humor, men sedan... Först blir jag förvirrad när det plötsligt börjar hoppas mellan presens och imperfekt, utan någon anledning som jag kan se i alla fall (jag tror detta bara skedde i början av boken). Därefter tar de till ett knep, som jag tycker är jobbigt och krystat, för att etablera karaktärer. Personen befinner sig i nutid och börjar helt oprovocerat att tänka tillbaka och minnas saker. Länge och detaljerat. Fy, så trist.

En bit in i boken kommer det som får mig att nästan se rött. Och att börja fundera på om jag för alltid ska förskjuta Buthler & Öhrlund. Här kommer en sidohistoria, som jag faktiskt finner helt ointressant, om flickvännen som gillar S&M. Vad i hela friden har det med något annat att göra? Vem av herrar författare är det som när sådana här fantasier? Lev gärna ut era fantasier, men ta inte med dem i alla böcker ni skriver. Jag är så less på det. Kvinnoporträtt är inte deras starka sida och hela det här sidospåret hade kunnat tas bort, vilket hade kunnat korta ner boken ordentligt.

Boken är på tok för lång och utdragen, det mesta upprepas eftersom vi får följa attentatsmännen som utför det ena attentatet efter det andra. Två gånger hade räckt. Det är egentligen inte heller speciellt trovärdigt att USA skulle missa de där mejlen som skickas, de har ju avlyssnat all Internettrafik i många år nu, krypterat eller ej spelar ingen roll. Dessvärre faller ju hela idén då. Men jag kan köpa det, för historiens skull och för att det är en intressant och vansinnigt skrämmande idé. Något som däremot är väldigt trovärdigt är de testosteronstinna männens revirpinkande bland USA:s olika säkerhetstjänster. Tyvärr.

När slutet kommer blir det uppenbart att det är tänkt att bli en fortsättning på detta. Det vete sjutton om jag kommer att läsa den.

Boktipsets estimerade betyg var 3.7. Jag ger den 3.5.

Boken är

Tråkig		Fantasirik
Rolig		Klurig
Trovärdig		Förutsägbar
Osannolik		Välskriven
Romantisk		Dåligt språk
Sorglig		För lång
Spännande		För kort

Andra som bloggat om Jordens väktare: Bokbrus, Tankar från en samlares hjärna och Oskar blir lite smartare.

Boken kan köpas på AdLibris, Bokia och Bokus.

Bokbloggsjerka 20 – 23 september

Fredag igen och ännu en oplanerad helg. Otroligt skönt. Och startskottet för helgen är som vanligt Annikas bokbloggsjerka?

Veckan uppgift är: Läser du helst standalones eller bokserier?

Oj, jag älskar serier. Lyckan var total när jag till exempel hittade Jo Nesbøs serie om Harry Hole, där fanns ju redan sju böcker när jag upptäckte honom, så det blev många timmars njutbar läsning. Andra serier jag följer/följt, nästan slaviskt, är de om Ruth Galloway (Elly Griffiths), A-gruppen (Arne Dahl), Rebecka Martinsson (Åsa Larsson), Erlendur Sveinsson (Arnaldur Indriðason), Ewert Grens (Roslund & Hellström), Konrad Sejer (Karin Fossum), Malin Fors (Mons Kallentoft), Kenzie/Gennaro (Dennis Lehane) och givetvis Fjällbackaserien (Camilla Läckberg).

Lite serier som jag hittat den senaste tiden är till exempel Ben Cooper och Diane Fry (Stephen Booth), Gunnar Barbarotti (Håkan Nesser), Karin Adler (Ann Rosman), Maja Grå (Amanda Hellberg)

En riktig pärla i serieväg är Stephen Kings Det mörka tornet, jag blev oerhört ledsen när jag läst alla böcker och fick skiljas från Roland och hans ka-tet. Det blev liksom bara... tomt. Och om man nu ska nämna en annan bra serie så är det ju Harry Potter, denna fantasifulla, fantastiska saga.

Tyvärr är det nästan bara deckare numer, men några favoritserier från min ungdom är Kent-sagan (John Jakes), Stiftelsen (Isaac Asimov) och Familjen Lavette (Howard Fast).

Du förstår ju att när man följer så många serier (har faktiskt funderat på att göra något slags lista över dem) så är det riktigt skönt att ibland ta upp en fristående bok också. Och det händer ju, bara inte så ofta.

Enkät inför helgen

En liten, snabb enkät som jag hittade hos C.R.M. Nilsson för x antal månader sedan, men det bästa med enkäter är ju att de aldrig blir daterade.

Vad ska du läsa i helgen?
Först och främst tänkte jag läsa ut Bländverk av Thomas Erikson, vilket inte borde vara några problem. Sedan har jag det lilla lyxproblemet att välja en ny bok och jag har faktiskt ingen aning. Kanske tar jag en hyllvärmare som Kommer aldrig mer igen av Hans Koppel eller kanske något nyare, eventuellt ett recensionsexemplar som till exempel Ritual av Mo Hayder eller Odödlig av S.J. Bolton eller...

Hur ser den perfekta lässtunden ut?
En perfekt lässtund är när jag får sitta någonstans alldeles ifred och ostörd av världen. Eftersom vi nu pratar om den perfekta lässtunden så gör det inget om det är ett parasoll, en strand och ett hav inblandat också.

Din bästa lässtund förra veckan?
Varje stund jag får läsa en längre sammanhängande stund är en bra lässtund.

Hur många timmar i veckan tillbringar du egentligen i böckernas värld?
Det är ju lite olika, men ett genomsnitt borde vara runt 12-15 timmar.

Var läser du aldrig?
Om man med läsa menar bok, tidning eller annat man tar med sig så läser jag aldrig på toaletten. Däremot kan jag läsa vad helst jag hittar på element, påsar eller handduksetiketter.

Vad läser du aldrig?
Jag vet inte om det egentligen finns något jag aldrig läser, det skulle vara självhjälpsböcker då.

Vilken är din favoritbokhandel?
Här måste jag nog svara antikvariatet Läslustan när det gäller fysisk bokhandel. Eller möjligtvis Kims antikvariat om jag råkar vara i Malmö. På nätet är det Adlibris som gäller.

Du får 300 kr att handla böcker för. Vad köper du?
300 kronor är ju ett litet konstigt belopp, det räcker inte riktigt till två inbundna böcker... En av böckerna jag hade köpt skulle nog i alla fall vara Snögloben av Amanda Hellberg, sedan är det bara litet drygt 100 kronor kvar. Ett par pocketböcker skulle nog få följa med då, kanske Den tomma stolen av J.K. Rowling och Hanteringen av odöda av John Ajvide Lindqvist.

Vilken aktuell bok skulle du inte läsa ens om du fick den gratis?
Kanske är den inte så aktuell längre, men de där Femtio nyanserna av allt möjligt av E L James vill jag verkligen inte ha.

Vilken ännu ej utkommen bok längtar du mest efter just nu?
Nyckeln av Mats Strandberg & Sara Bergmark Elfgren

Omslagsonsdag #10 skördetid

Det här med bokomslag är ju lite speciellt. Om man inte är som jag och knappt ser vad de föreställer, utan mest reagerar på färg och form. Därför är det extra roligt med Bokpotatens omslagsonsdag, som går ut på att hitta omslag efter ett visst tema. Riktigt kul!

Den här veckan är temat skördetid.

Hmmm, jag vet inte riktigt hur jag ska tolka det här temat, (och bokpotaten har ännu inte lagt ut sitt inlägg så jag har inget facit) men det jag ser framför mig när jag tänker skördetid det är åkrar, äpplen, och liknande. Detta är de omslag jag hittade som kunde associeras till sådant, en del kanske är lite långsökt...

Topp Tio böcker på min höstläslista

Tisdag igen och då naturligtvis dags för en Topp Tio Tisdag (Top Ten Tuesday). Veckans uppgift är Top Ten Books On My Fall 2013 TBR List.

Det är inte alltid de här listorna stämmer med verkligheten, men det kan ju vara bra att ha en plan... och den observanta läsaren kanske anar att ett tema döljer sig bland höstens böcker. Jag har nämligen funderat på att utnämna november till skräckmånad.

1. Lasermannen av Gellert Tamas blir nog en otäck upplevelse. Ingår i min tre på tre.
2. Mordgåtan Olof Palme av Gunnar Wall känns som att den skulle kunna bli en blodtryckshöjare. Ingår i min tre på tre.
3. Bländverk av Thomas Erikson är jag nog sist med att läsa. Ingår i min boktolva.
4. De fattiga i Łódz av Steve Sem-Sandberg känns nog också lite jobbig. Ingår i min boktolva.
5. Innan jag somnar av S.J. Watson hoppas jag äntligen få läst.
6. Mörka platser av Gillian Flynn känns det som att det är dags för, äntligen.
7. Vyssan lull av Carin Gerhardsen.
8. Mästaren av Harlan Coben.
9. Vad natten döljer av Dean Koontz.
10. Främlingen i huset av Sarah Waters.

Måndagsenkät eller Just nu...

En liten trevlig enkät är väl aldrig fel? Denna hittade jag hos Bland böcker.

Just nu

... nöjesläser jag: Bländverk av Thomas Erikson. Har precis börjat så jag har egentligen ingen åsikt än.

... nyttoläser jag: Började precis en högskolekurs för att repetera det jag en gång lärt mig, vilket gör att jag bläddrar lite i Professional C# 2012 and .NET 4.5 av en hel drös med folk.

... är jag exalterad över: Att jag i fredags fick förlängt på jobbet, ända till sista november. Vem har sagt att fredagen den 13:e skulle vara en otursdag?

... är jag stolt över: Att jag äntligen kommit mig för att gå den där kursen på högskolan, trots att jag verkligen avskyr det här med att inget någonsin är "good enough" för att lämnas in. Och att jag ändå gör det.

... är jag nervös för: De där workshoparna jag tydligen ska hålla på jobbet.

En smakebit på søndag: Bländverk

En smakebit på søndag är ett stående inslag på den norska bokbloggen Flukten från verkligheten. Varje vecka väljer vi ett stycke i boken vi läser och delar med oss av det. Ett spännande sätt att få veta vad andra läser.

Igår läste jag ut Den upplysta stigen av Kjell Eriksson, som jag hade hoppats skulle vara riktigt bra. Speciellt eftersom jag har alla de andra nio delarna i hyllan redan. Vad jag tyckte får jag nog ta och fundera på, men jag är inte helt övertygad. I dag tänker jag börja läsa Bländverk av Thomas Erikson, en bok jag hört mycket bra om. Den handlar om Alex King, beteendevetare som hjälper polisen med att göra gärningsmannaprofiler.

Eftersom jag ju inte börjat läsa den än så är smakebiten från början av boken.

Han hade lurat, bedragit och kränkt människor i hela sitt liv. Alla hade sina särskilda förmågor, och detta var hans. Han var duktig på att dupera, vilseleda och förödmjuka andra. Det var inget han direkt tänkte på med stolthet, det var bara ett konstaterande. Hur många människor han hade drivit till självmord och hur många familjer han ödelagt visste han inte. Det kunde vara tiotals, men var snarare hundratals. Och fortfarande gav det honom varken störd nattsömn eller dåligt samvete.

"De korrupta" av Robert Kviby

Genre: Kriminalroman
Antal sidor: 219
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: Annie Lander 1
Förlag: Telegram Bokförlag
Utgivningsår: (original) 2012 (min) 2012
Format: e-bok
Källa: Rec ex
Utläst: 31 augusti 2013






Första meningen: "Här lyser flitens lampa ser jag."

Baksidetext
Stockholm 1989. Flera prostituerade kvinnor dödas men inga gärningsmän grips och polisen lägger ganska snart ner utredningarna. Kriminalreportern Annie Lander skriver på en artikelserie om morden. När hon, till skillnad från poliserna, talar med andra prostituerade om morden förstår hon att det finns kopplingar till en av stans mest exklusiva herrklubbar. Då tvingar tidningens ledning henne att ta tjänstledigt. Annie fortsätter arbeta på egen hand. Hon lyckas ta sig in till klubbens inre cirkel där några av landets mäktigaste män tycks styra över mer än bara utbudet av konjak. Annie börjar närma sig sanningen, inte bara om de mördade kvinnorna utan också sanningen om sitt eget liv och det ouppklarade mordet på sin mor. Då försvinner hon spårlöst. Hennes man Max ger sig ut för att söka efter henne. Hans enda chans att förstå varför Annie är borta är att leta efter samma människor som hon. Gå i hennes spår. Och hitta de korrupta, innan de hittar honom.

Min kommentar
Jag har många gånger gått och klämt på den här boken i olika affärer, men det har aldrig blivit av att jag köpt den, men för några veckor sedan blev jag tillfrågad om jag ville vara med och pusha för uppföljaren, Listan, när den skulle releasas som e-bok och då fick jag även De korrupta, som ju är första delen i den här serien.

Min första tanke var att det här känner jag igen; kvinnlig journalist med omogen man, stor näsa som gärna lägges i blöt och stort rättspatos. Men där slutar nog likheterna med en annan stor svensk deckarförfattare. Jag kände inte att jag fick någon egentlig kontakt med huvudpersonen Annie, men hon var ju å andra sidan försvunnen i större delen av boken. Det var inte speciellt mycket man fick veta om henne och därför blev nog hennes agerande i olika situationer lite mystiskt för mig. De man fick veta mest om var nog faktiskt underligt nog bovarna. Det var för övrigt svårt att tycka om någon av huvudkaraktärerna, ingen av dem var speciellt sympatisk.

Här finns på tok för många trådar, för många karaktärer, för många kopplingar mellan trådarna och för många sammanträffanden. Det blir helt enkelt för osannolikt allting och hälften hade varit nog. Något annat man också fick för mycket av var föreläsningar. Helt obefogade (och ganska trista) djupdykningar i det ena ovidkommande ämnet efter det andra gjorde att det blev lite väl torr läsning emellanåt. För att inte tala om hur det sänkte tempot. Man behöver inte använda allt man får fram under sin research.

Boken utspelar sig 1989 och förutom en del stora händelser som Palme-mordet och styckmordet på Catrine da Costa så var det inte speciellt många tidsmarkörer och det var egentligen ingenting som gjorde att man kände 80-talets vingslag. Kanske beror det på att Robert Kviby själv inte upplevde 80-talet "på riktigt", eftersom han är född 1976. Då kan det vara svårt att förmedla känslan.

Och så var det det där med att läsa e-bok... Något fel måste ha gjorts när de skapade filen för alla ć hade blivit ? och gissa hur många ć det finns i gamla jugoslaviska namn, som det vimlade av i den här boken. Övrig formatering lämnar också en del att önska, styckeindelningen var ibland helt galen, vid ganska många tillfällen hamnade sista raden i ett stycke ensam på nästa sida.

Det ska i alla fall bli spännande att se hur detta författarskap utvecklar sig, för jag kan definitivt se potentialen.

Boktipsets estimerade betyg var 3.6. Jag ger den 3.0.

Boken är

Tråkig		Fantasirik
Rolig		Klurig
Trovärdig		Förutsägbar
Osannolik		Välskriven
Romantisk		Dåligt språk
Sorglig		För lång
Spännande		För kort

Andra som bloggat om De korrupta: Kulturbloggen, Tankar från en samlares hjärna och Bokberoende.

Boken kan köpas på AdLibris, Bokia och Bokus.

Bokbloggsjerka 13 – 16 september

Fredag igen och för första gången sedan mitten av augusti har vi inget planerat i helgen. Otroligt skönt. Och startskottet för helgen är som vanligt Annikas bokbloggsjerka?

Veckan uppgift är: Om du skulle skriva en bok var skulle den i så fall utspela sig?

Faktiskt närde jag en författardröm i min ungdom :) Då hade jag hela historien klar för mig och den utspelade sig, mestadels, på en hockeyrink. Det blev aldrig något av det hela, men faktiskt ligger nästan säkert utkastet i någon låda i förrådet :)

För att i stället svara på den andra frågan så har jag inga specifika önskemål. Det mesta funkar, bara det görs bra och det gör inget om det är lite exotiskt. Som framtiden, rymden, underliga ödsliga platser och liknande.

Ska bli kul att kolla runt den här veckan och se vad man glömt. Ska bara jobba klart först :)

Skam den som ger sig

För några veckor sedan hade Västmanländskan en utlottning av Cecilia Samartins böcker Señor Peregrino och La Peregrina. Eftersom jag hört en del gott om dem så ville jag ju gärna ha (man kan aldrig ha för många böcker), men tyvärr var det inte jag som vann. Men...

nästan samtidigt hade Läsa & Lyssna en utlottning. Även här var det Samartins böcker. Efter jag insett att jag inte vann hos Västmanländskan så anmälde jag mig snabbt på den här utlottningen. Och nu vann jag! I lördags hämtade jag ut dem på posten och de är så fina.

Omslagsonsdag #9 katter

Det här med bokomslag är ju lite speciellt. Om man inte är som jag och knappt ser vad de föreställer, utan mest reagerar på färg och form. Därför är det extra roligt med Bokpotatens omslagsonsdag, som går ut på att hitta omslag efter ett visst tema. Riktigt kul!

Den här veckan är temat katter.

Jag var inte helt säker på om jag hade någon, men samtidigt tyckte jag ju att jag måste ha det. Jag älskar ju katter. Efter en stunds letande hade jag hittat hundar, drakar, fåglar, ormar, hästar... men inga katter. Till slut dök det i alla fall upp några, men fram för fler katter på bokomslag!

Och ja, jag tycker att lejon och leoparder är katter :)

"Spelaren" av Harlan Coben

Genre: Kriminalroman
Antal sidor: 358
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: Deal breaker
Översättare: Lennart Olofsson
Serie: Myron Bolitar 1
Förlag: Pocketförlaget
Utgivningsår: (original) 1995 (min) 2010
Format: Pocket
Källa: Bokhyllan
Utläst: 27 augusti 2013





Första meningen: Otto Burke, det välsmorda munlädrets mästare, förde upp spelet till en högre nivå.

Baksidetext
När den unga Kathy Culver spårlöst försvinner från universitetsområdet står alla handfallna. Det enda spår som finns efter henne är ett par trosor slängda i en soptunna och polisen lägger till slut ned utredningen i brist på bevis. Ett år senare är Kathys pojkvän, quarterbacken Christian Steel, i starten av en lysande fotbollskarriär när han plötsligt får ett samtal ifrån någon som utger sig för att vara den förvunna Kathy. Är hon trots allt i livet?

Sportagenten Myron Bolitar gör allt för att hjälpa sin skyddsling och när Kathys far sedan bli mördad inser han att det är något som inte står rätt till. Tillsammans med sin kompanjon, den egocentriske kampsportsfanatikern Win, dras han in i en härva av orent spel och snabba kast. Vad har egentligen hänt Kathy och går det att hitta hennes fars mördare? Till slut tvingas Myron spela ett mycket högt spel i jakten på sanningen.

Min kommentar
För riktigt många år sedan, 2006, läste jag min första Harlan Coben, Borta för alltid. Jag kommer inte ihåg vad det var, men jag gillade den inte alls och det blev inga fler böcker lästa av honom. Tills nu. Det är lite det som är faran med bokbloggar, någon älskar alltid en författare. Så även Harlan Coben. Då blir jag lite nyfiken och måste så klart ge honom en andra chans.

Allt börjar i ett rasande tempo och sedan ökar det. Saker som för historien framåt händer hela tiden och det är spännande. Alldeles oavsett om det är inte speciellt realistisk att en före detta basketspelare, sedermera juristutbildad på Harvard och före detta FBI-anställd(?) numer är sportagent och utreder mord, bland annat, som påverkar hans klienter. Vilket får mig att fundera lite på hur gammal denna Myron Bolitar egentligen är, med allt han hunnit med borde han vara 40-45, men han tycks bara vara runt 30. Inte nog med det, allt han gör, gör han tillsammans med sin kompis som är expert på taekwondo och tillika hyresvärd, säkerhetsexpert och finansiell rådgivare.

Historien berättas på ett humoristiskt sätt och för det mesta är det snabba och roliga replikskiften, men det balanserar farligt nära gränsen till löjligt. Dumma poliser är en liten detalj som jag stör mig på när jag läser deckare och även om de nu inte var riktigt korkade så undrade jag varför ingen av dem reagerade över den där lilla biten information som de fick under ett förhör. Till och med jag hajade till, men varken polis eller Myron ifrågasatte.

Sammanfattningsvis kan jag säga att jag gillade detta, men dialogerna får inte bli fjantigare än så här då blir det för mycket och just nu är jag glad över att jag har de två nästkommande delarna om Myron Bolitar i hyllan redan.

Boktipsets estimerade betyg var 3.3. Jag ger den 3.5.

Boken är

Tråkig		Fantasirik
Rolig		Klurig
Trovärdig		Förutsägbar
Osannolik		Välskriven
Romantisk		Dåligt språk
Sorglig		För lång
Spännande		För kort

Andra som bloggat om Spelaren: Bokraden, En bokcirkel för alla och Kulturkonsument.

Boken kan köpas på AdLibris, Bokia och Bokus.

Topp Tio böcker jag vill se filmade

Tisdag igen och då naturligtvis dags för en Topp Tio Tisdag (Top Ten Tuesday). Veckans uppgift är Top Ten Books I Would Love To See As A Movie/TV Show.

Det här är ju en jobbig fråga, men detta är alltså under förutsättning att filmen/TV-serien inte blir förstörd eller ändrad till oigenkännlighet. Många av de böcker jag tyckt bäst om är redan filmade, med varierande resultat, eller ska bli så det finns liksom inte så många kvar :)

1. Hela eposet om Roland och hans ka-tet skulle jag nästan göra vad som helst för att få se som film. Jag menar alltså Stephen Kings böcker om Det mörka tornet.
2. En annan fantastisk bokserie som jag skulle vilja se, kanske som TV-serie, är Jo Nesbøs om Harry Hole. Har för mig att jag läst att böckerna skulle filmas, men jag kan komma ihåg fel.
3. Passagen-trilogin av Justin Cronin hade nog gjort sig som film också. Jag har visserligen bara läst första boken än så länge, men jag är säker på att även de andra kommer att hålla.
4. När jag ändå är inne på serier så måste jag ju nämna min brittiska favorit. Elly Griffiths böcker om Ruth Galloway skulle kunna bli den nya Midsomer Murders.
5. Ett tag pratades det om att Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgrens böcker om Engelsfors skulle filmas, men sedan var det något som skar sig och allt las på is. Nu kan jag till min glädje läsa på Wikipedia att planerna tydligen återupptagits. De filmerna vill jag gärna se.
6. Boken om Ove måste bara filmas. Och snälla, välj någon annan än Robert Gustafsson till den rollen.
7. En bok som jag tror skulle kunna bli en riktigt läskig film är Michelle Pavers Evig natt. Huh!
8. Norrlands svårmod av Therése Söderlind hade jag kunnat tänka mig att se också. Mystisk och alldeles säkert full av fina vyer.

Tematrio - Tunnisar

Förra veckan var det ju tegelstenar som gällde och för att kompensera(?) så handlar Lyrans Tematrio denna måndag om motsatsen. Veckans uppgift: Berätta om tre minnesvärda tunnisar (kortromaner, långnoveller c:a 50-150 sidor)!

Ha! Då tar jag ett King-tema den här veckan i stället :)

1. Vårbedrift från novellsamlingen Sommardåd, men i original heter den Rita Hayworth and the shawshank redemption. Den är kanske mer känd under namnet Nyckeln till frihet, som filmen heter. Det är en fängelseskildring som man aldrig glömmer. Andy Dufresne sitter inne på livstid och har gjort det sedan han var 30 år, oskyldigt dömd för ett dubbelmord. Till synes accepterar han sitt öde och blir fängelsets mönsterfånge. Ingen anar dock vad Andy planerar i tysthet.

2. Höstgärning från novellsamlingen Vinterverk. Den är kanske mer känd under namnet Stand by me, som filmen heter. Det är en stekhet sommardag när Gordie, och hans tre kompisar, alla i 12-årsåldern ger sig ut på en 5-milavandring längs järnvägen från Castle Rock till Harlow för att titta på ett lik. Under vandringen råkar Gordie och hans gäng ut för många farliga äventyr. Samtidigt tar pojkarna ett stort kliv mot en väntande vuxenvärld.

3. Harveys dröm från novellsamlingen Strax före solnedgången. Harvey och Jane är ett medelålders gift par. Vid frukosten en morgon, berättar Harvey hur han vaknat skrikande ur en mardröm han haft: En av deras döttrar har blivit överkörd och dödad. Janet inser snart att drömmens detaljer ofelbart stämmer med morgonens händelser. Speciellt det att grannens bil har en ny buckla, med något som liknar en blodfläck och en plätt smuts eller hår.

Tävlingstips!

Boklysten lottar ut två böcker av Ann Cleeves i serien om Vera Stanhope. Det kan man ju inte motstå. Du har fram till 11 september klockan 24:00 på dig att vara med.

En smakebit på søndag: Det du inte såg

En smakebit på søndag är ett stående inslag på den norska bokbloggen Flukten från verkligheten. Varje vecka väljer vi ett stycke i boken vi läser och delar med oss av det. Ett spännande sätt att få veta vad andra läser.

Den årliga utmaningen tre på tre kördes igång nu i september och smakebiten den här veckan kommer från den första av de tre böcker jag tänkt läsa, Det du inte såg av Patrik Sjöberg och Markus Lutteman. En otroligt sorglig historia om en av världens bästa höjdhoppare, hur han som liten kille ville bli bäst i världen och hur han utnyttjades sexuellt av sin tränare och styvfar, Viljo Nousiainen.

Jag har kommit lite längre i boken, men smakebiten är från sida 67, den "honom" och "han" som det syftas på är givetvis Viljo.

I efterhand ter det sig obegripligt att jag valde att flytta med honom när han lämnade morsan - och att jag dessutom valde att stanna kvar när jag kom till insikt om vad han höll på med - men det fanns nog många orsaker. Inte minst den beroendeställning jag befann mig i. Om jag ville nå toppen behövde jag Viljo. Det påståendet hade etsat sig fast som en obestridlig sanning i mitt huvud. Tack vare Viljo hade jag redan hoppat två meter (det gjorde jag i en tävling i Århus i Danmark i januari 1980), tack vare Viljo hade jag fått åka på träningsläger till Spanien och Italien. Omgivningen gjorde inget för att minska mitt beroende av honom. "Tänk vilken lyx att få träna med Viljo!" fick jag ofta höra. Han var extremt populär och folk stod på kö för att få träna med honom. Jag förstod dem. Som tränare var Viljo suverän.
     Och det där mörka då, det man fick på köpet? Jag minns inte hur jag tänkte då, men på något sätt måste jag väl ha tyckt att det var värt priset.

Fem frågor, fem svar

Jag har blivit utmanad av Susanne och C.R.M. Nilsson att besvara fem frågor.

Vem inspirerade dig/uppmuntrade dig att börja blogga?
Ingen alls faktiskt. Att blogga var något som jag trodde att jag aldrig skulle göra, men se vad fel man kan ha. Jag hade funderat på bokblogg i flera år, men tänkt att jag egentligen inte har något att säga som möjligtvis skulle kunna intressera någon annan. Man kan ju förstås blogga för sin egen skull också, tänkte jag och startade upp min blogg i slutet av juni 2011 så nu har vi varit igång i drygt två år.

Hur väljer du ämnen att blogga om?
Ja, jag bloggar ju om böcker så...

Vad vet de flesta inte om dig?
Jag tror att jag nämnt det mesta, men jag älskar ishockey och spelar ett managerspel online.

Vilka tre ord beskriver din stil bäst?
Vilken stil avses här, undrar vän av ordning... Generellt kan man nog säga att den är min i alla fall och jag bryr mig inte så mycket om vad andra kan tycka.

Vad tycker du om att göra när du inte bloggar?
Jag läser ju en del... Programmera tycker jag om att göra när jag får tillfälle, tittar mycket på film och tar det för det mesta ganska lugnt.

Jag utmanar nu följande bloggare att svara på samma frågor:
Lingonhjärta
Bloggbohemen
bokdamen

"Donatorn" av Dean Koontz

Genre: Thriller
Antal sidor: 300
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: Your heart belongs to me
Översättare: Sabina Söderlund
Serie: -
Förlag: Bra Böcker
Utgivningsår: (original) 2008 (min) 2011
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 23 augusti 2013




Första meningen: Ryan Perry visste inte att något inom honom var trasigt.

Baksidetext
Den 34-årige Internet-entreprenören Ryan Perry verkade ha lagt världen för sina fötter. Ända tills de första symptomen började komma från ingenstans. Inom loppet av ett par dagar diagnostiseras han med en obotlig hjärtmuskelsjukdom och hamnar på en väntelista för en hjärttransplantation: det är hans sista hopp och det blir mindre och mindre för varje dag. Ryan är på väg att förlora allt; sin hälsa, sin flickvän Samantha och sitt liv.

Ett år senare mår Ryan bättre än någonsin. Affärerna går bra och han hoppas på en återförening med Samantha. Då börjar plötsligt anonyma gåvor dyka upp. Först en låda med godishjärtan och sedan ett hjärtformat smycke. Men läskigast av allt, en video från en hjärtoperation och ett skrämmande meddelande: Ditt hjärta tillhör mig.

På ett ögonblick har det medicinska miraklet som gav Ryan en andra chans i livet förvandlats till en fruktansvärd mardröm. Ryan blir förföljd av en mystisk kvinna som anser sig ha rätt till allt han äger - även hans nya hjärta.

Min kommentar
Första gången jag stötte på Koontz var någon gång i början av 80-talet och man kan nog kalla det för kärlek vid första ögonkastet. Sedan dess har det blivit många Koontz-böcker, varav en del har varit lysande och andra inte fullt så bra. Något jag emellertid alltid varit säker på är att de är spännande, underhållande och läsvärda. Detta får jag kanske revidera efter den här boken.

Donatorn känns som något som Koontz slängt ihop på en kväll när han hade lite tråkigt. Det är en otroligt grund historia, jag känner inte något för någon av karaktärerna och kunde knappt vara mindre intresserad av vad som händer dem. Det finns inget här som griper tag i mig utan det mesta bara lunkar på. Huvudpersonen Ryan är osannolikt naiv eller så vill han bara inte se sanningen och hans reaktioner på händelser är inte alltid rationella. Han är svinrik och behandlar både sin egen personal och andra människor som saker som han kan använda och placera där han vill, bara för att det passar honom. Den enda Ryan överhuvudtaget verkar tycka om är flickvännen Samantha. Dessvärre verkar det bara vara för att hon är så vacker. Ryans flickvän Samantha är så sagolikt vacker att det måste upprepas otaliga gånger. Efter 50 sidor kände jag att om jag får läsa en gång till hur sagolikt vacker hon är så kräks jag, nu gjorde jag inte det men det berodde inte på att det inte upprepades. Den man älskar ÄR vacker, det behöver inte nämnas i varannan mening. Men även henne behandlar han som en sak, en sak som han trots att han får nej varenda gång, fortsätter att fria till (med en snuskigt dyr ring) eftersom hon då kanske så småningom ger upp och svarar ja. En person till verkar han faktiskt tycka om och det är Wilson Mott, som sköter säkerheten och det gör han precis som Ryan vill och därför tycker Ryan om honom.

Många händelser fick inte någon som helst förklaring och det finns en hel del jag stör mig på. Tyvärr kan jag inte skriva mer om det utan allvarliga spoilers, men där finns mycket som behöver utvecklas. Slutet känns krystat och abrupt, helt enkelt lite för mycket. Faktum är att jag knappt minns boken nu, två veckor efter jag läst ut den.

Boktipsets estimerade betyg var 3.8. Jag ger den 3.0.

Boken är

Tråkig		Fantasirik
Rolig		Klurig
Trovärdig		Förutsägbar
Osannolik		Välskriven
Romantisk		Dåligt språk
Sorglig		För lång
Spännande		För kort

Andra som bloggat om Donatorn: Roboguy, Boktagen och Annika.

Boken kan köpas på AdLibris, Bokia och Bokus.