Sidor

söndag 31 maj 2015

En smakebit på søndag: Señor Peregrino

En smakebit på søndag är ett stående inslag på den norska bokbloggen Flukten från verkligheten. Varje vecka väljer vi ett stycke i boken vi läser och delar med oss av det. Ett spännande sätt att få veta vad andra läser.

Boken jag läser just nu är Señor Peregrino av Cecilia Samartin, den handlar om Jamilet, en ung mexikansk flicka som tar sig till USA och till sin moster.

I min smakebit, från sida 110, har hon precis fått jobb på ett mentalsjukhus där hon bara ska ha hand om en enda patient.
Frukostbrickan var ståndsmässigt dukad: en stor tallrik med kupa över och en kanna ångande hett kaffe. Någon hade också gjort sig besväret att lägga dit dagens post. Jamilet tyckte att det var konstigt, eftersom de andra patienterna var tvungna att gå till kafeterian för att få sin frukost utportionerad på plasttallrikar tillsammans med en förpackning mjölk eller apelsinjuice. Kaffe och cigaretter fanns till försäljning i matsalen.

lördag 30 maj 2015

"Förr eller senare exploderar jag" av John Green

Genre: Drama
Antal sidor: 308
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: The fault in our stars
Översättare: Ylva Stålmarck
Serie: -
Förlag: Bonnier Carlsen
Utgivningsår: (original) 2012 (min) 2013
Format: Häftad
Källa: Bokhyllan
Utläst: 7 maj 2015






Första meningen: På senvintern mitt sjuttonde levnadsår kom min mamma fram till att jag var deprimerad, antagligen för att jag sällan gick hemifrån, låg rätt mycket i sängen, läste samma bok om och om igen, inte åt så ofta och ägnade en ganska stor del av min rikliga fritid åt att tänka på döden.

Baksidetext
Hazel är 17 år och kommer aldrig att bli frisk igen. Det har hon vetat sedan dagen då hon fick sin cancerdiagnos för tre år sedan.

Hazels mamma är orolig för att Hazel ska missbruka Americas Next Top Model och bli allt mer isolerad hemma vid teven. Depression är ju en vanlig bieffekt till cancer har hon läst (Hazel menar att det inte är cancern som gör henne deppig - det är vetskapen om att hon ska dö).

Lösningen blir att anmäla Hazel till kyrkans stödgrupp för unga med cancer. Men mötena visar sig vara allt annat än uppiggande och följer ungefär samma mönster som ett AA-möte.

Men en eftermiddag i den där stödgruppen förändras livet. Augustus Waters, friskförklarad från sin cancer, dyker upp.

Hazel möter Augustus Waters blick och deras kärlekshistoria ska komma att bli en sådan som poeterna diktar om. E p i s k.

Det här är en berättelse om cancer, visst, men det är framförallt en förkrossande vacker och gripande historia om livet, Hazel Grace och Gus. Om att vara ung och ändå stå med ena foten i graven. Om att tro att man aldrig mer kommer att bli glatt överraskade. Om att få sin sista önskan uppfylld.

Att få beröras på så många sätt, skratta, komma till insikter och gråta, är litteratur när den är som allra bäst.

Min kommentar
Den som aldrig hört talas om boken Förr eller senare exploderar jag kan räcka upp en hand... Ingen? Jag hade också hört talas om den. Mycket. Och väldigt väl. Jag visste precis vad den handlar om (OK, kanske inte exakt) och jag visste att många klassade den som den bästa bok de någonsin läst. Höga förväntningar? Nej, faktiskt inte skyhöga, men nog hade jag förväntningar.

Jag vet egentligen inte om det finns något mer att säga om den här, men jag gör ett försök. Det här är en väldigt gripande bok med otroligt charmiga karaktärer och den hade varit outhärdlig att läsa utan humorn. Den är osentimental och rakt på, här finns inget som är tabu. Inga människor är enbart goda och inga är enbart onda (det var bra nära där ett tag att det fanns en enbart ond).

Jag gillar humorn, karaktärerna och samspelet mellan dem. Så vad är det då som gör att jag inte bara älskar den? För mig är det något här som skorrar falskt, det känns som att det saknas något. Av någon okänd anledning så blir inte karaktärerna verkliga och äkta. Visst, jag sträckläser nästan boken och visst blir jag berörd av Hazels och Gus öden, men jag blir inte BERÖRD. Det är egentligen först när jag kommer till slutet (sida 267) när Hazel säger "Jag älskar dig i presens." Då bryter jag ihop en stund. Det går över ganska snabbt och det är bara vid detta tillfälle som jag verkligen känner något väldigt starkt.

Och nej, jag kan nog inte heller påstå att detta är en bok om cancer, det är mer en bok om hur man lever (lever på riktigt, inte överlever), älskar, skrattar, drömmer, trots cancer. Jag må vara känslokall (vilket jag inte tror, det finns ju andra böcker som får mig att känna massor av saker), men jag blir inte särskilt nedstämd och ledsen av boken utan mer glad och hoppfull. Man måste göra det bästa av det man har och det gör verkligen Hazel och Gus. Och ja, jag har också förlorat någon nära i cancer.

Det kommer att låta väldigt konstigt, men det som jag tar med mig från den här boken är Amsterdams vårsnö, när almarna sprider konfetti över hela stan. Det måste jag bara se med egna ögon någon gång. Nu ska jag bara fundera lite på om jag vill se filmen eller ej.

Boktipsets estimerade betyg var 4,4 (beräknat på 919 betyg).
Goodreads hade den 4,38 i genomsnitt (beräknat på 1 456 602 betyg).
Jag ger den 4,0.
Boken är
TråkigFantasirik
RoligKlurig
TrovärdigFörutsägbar
OsannolikVälskriven
RomantiskDåligt språk
SorgligFör lång
SpännandeFör kort

Andra som bloggat om Förr eller senare exploderar jag: Lotten, C.R.M. Nilsson och Sagan om sagorna.

Boken kan köpas på Adlibris, Bokus och cdon.

fredag 29 maj 2015

Bok-hoarding

Det dök plötsligt upp en hel massa böcker här. Ibland blir det ju så.

De första som damp ner var ett gäng jag beställt från Adlibris. Fick ju presentkort när jag fyllde år förra året och eftersom det snart gick ut så fick jag ju vackert lägga en beställning. Synd om mig. Nåväl, dessa köpte jag. Offer utan ansikte av Stefan Ahnhem, Minns mig som en ängel av Kristina Appelqvist, Tjockare än vatten av Carin Gerhardsen och En mörderska bland oss av Hannah Kent. Alla har funnits på min önskelista en längre tid.

Överraskande nog så dök även Kungamördaren av Hans-Olov Öberg upp här, som pappersbok. Jag fick ju de två tidigare delarna som e-böcker och denna tredje del som pdf innan, men jag är jätteglad att slippa läsa pdf-filer. Tack så mycket Kalla kulor!

Leon av Mons Kallentoft & Markus Lutteman var ju oerhört svår att stå emot, eftersom jag gillade Zack väldigt mycket. Tack så mycket Bookmark!

torsdag 28 maj 2015

Tisdagsutmaning: Kanada

Den här veckan handlar det om Kanada på Kulturkollo.

Berätta något om Kanada och kanadensisk kultur.

Om Kanada vet jag inte speciellt mycket. Jag vet att jag har otroligt svårt för att stava det med K, det ser ärligt talat inte klokt ut. Egentligen är det lite märkligt att man vet så lite om ett så stort land.

Men... eftersom jag har haft ett väldigt stort intresse, sedan jag var runt sju år, som är ganska direkt förknippat med Kanada så tänkte jag berätta lite om det. Nämligen hockey.

Just nu sitter jag här och önskar att jag kunde hitta mitt gigantiska arbete, i form av en uppsats, som jag gjorde i gymnasiet om hockeyns historia. Det jag minns är att det tydligen var fler som gjorde anspråk på att ha "uppfunnit" sporten, men det var hyfsat "bevisat" att den faktiskt kommer från Kanada.

Hur det nu än är med den saken så har de i alla fall haft en av världens bästa hockeyspelare; Mario Lemieux.

Mario Lemieux, född i Montreal, spelade (och senare ägde) visserligen det amerikanska laget Pittsburgh Penguins, men han är kanadensare. Han vann Stanley Cup, som spelare, två år i rad (1991 och 1992) och en gång som ägare (2009). Han har ett OS-guld från 2002, ett VM-guld från 2004 och en seger i Canada Cup från 1987. Han har vunnit spelarnas omröstning om mest "outstanding" spelare fyra gånger, blivit NHL:s most valuable player tre gånger och vunnit poängligan i NHL sex gånger.

Allt detta under en karriär präglad av skador och sjukdomar, han har aldrig spelat en full säsong i NHL. Bland annat fick han cancer (Hodgkins lymfom) 1993, då missade han två månaders spel. 1997 avslutade han sin karriär, första gången, som enda spelare någonsin som slutat med ett genomsnitt högre än två poäng per match.

Han blev invald i Hall of Fame 1997 och behövde inte ens vänta de vanliga tre åren efter avslutad karriär, utan han kom in efter tre månader. Ett undantag som bara görs för speciellt enastående spelare.

1999 köpte han det konkursmässiga Pittsburgh Penguins och år 2000 gjorde han comeback i laget. 2006 avslutade han sin karriär för gott, efter att ha diagnosticerats med förmaksflimmer.

I Sverige kallas han för Super-Mario.

Läsplanering juni 2015

Dags att börja planera sommarläsningen och det är inte helt lätt. Ibland läser jag mer på sommaren, ibland mindre, men dessa hoppas jag hinna med.

Señor Peregrino av Cecilia Samartin. Hyllvärmare. Boktolva.
Listan av Robert Kviby. Hyllvärmare. FTSC. E-bok.
Sandmannen av Lars Kepler. Hyllvärmare.
[buzz] av Anders de la Motte. Hyllvärmare. FTSC
Rörgast av Johan Theorin. Hyllvärmare. FTSC.

Och så har jag en bok som ligger lite utanför läslistan, jag tror inte det finns någon chans att den blir utläst i juni, men den ska påbörjas i alla fall. Tänkte ta hela sommaren till den, eventuellt; Iliaden av Homeros.

onsdag 27 maj 2015

"Porto Francos väktare" av Ann Rosman

Genre: Kriminalroman
Antal sidor: 354
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: Karin Adler 3
Förlag: Damm förlag
Utgivningsår: (original) 2011 (min) 2011
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 5 maj 2015






Första meningen: Astrid Edman backade upp sin Pater Noster-snipa mot Bremsegårdsvikens brygga och lät entusiasterna från Botaniska föreningen i Göteborg kliva iland på Klöverön.

Baksidetext
Porto Francos väktare är den våldsamma berättelsen om Marstrands tid som frihamn. Tiden är sent 1700-tal; kapare, smugglare och mördare härjar ostört.

En ung kvinna stiger iland i Marstrands hamn en septemberdag 1793. Håret är kapat under mössan, hennes bröst är lindade och byxorna hänger löst på den gängliga kroppen. Runt omkring myllrar det av liv; sjömän på skeppen, handlare, brottslingar som fått amnesti i frihamnen. Hennes enda hopp står till att de ska ta henne för en man, att hon ska hitta arbete och någonstans att bo.

Att hon inte ska tvingas åka tillbaka.

220 år senare görs ett gruvligt fynd på Klöverön. En kvinna och ett spädbarn hittas döda i Gamle mosse och kriminalinspektör Karin Adler kopplas in. Men att identifiera de två döda visar sig vara lättare sagt än gjort. Det enda man kan säga med säkerhet är att de har legat i mossen länge. Väldigt länge.

Trådarna leder Karin Adler långt tillbaka i Marstrands historia, och sakta men säkert nystas en osannolik historia upp.

Min kommentar
Av någon anledning, som jag inte alls förstår, så blir Ann Rosmans böcker stående olästa i hyllan. Något som inte alls speglar vad jag tycker om böckerna. Det var två år sedan jag läste förra delen...

Jag har inga som helst problem med att komma in i boken, trots att det var så längesedan jag läste Själakistan. Detta beror nog mest på att Karin Adler med kollegor knappt är med i boken. Sammanlagt är det nog inte mer än 50 sidor som handlar om dem. Ungefär två tredjedelar av boken handlar om vad som hände för 200 år sedan vilket är bra, för det är faktiskt Agnes historia som mest griper tag i mig. Det finns också en nutidshistoria, som inte innefattar polisen, och den knyter naturligtvis tillbaka till Agnes tid.

Detta är ingen deckare med historiska inslag, det är en historisk roman med mord. Jag kan överhuvudtaget inte förmå mig att kalla det en deckare, eftersom det inte finns tillstymmelse till utredning med. Lösningen på vilka som ligger i mossen får vi på ett helt annat sätt, genom vanliga människors berättelser.

Nu när jag klargjort detta så vill jag bara säga att den här boken är otroligt spännande. Ann Rosman kan verkligen det där med att berätta en historia. Hon levandegör det gamla på ett sådant sätt att jag känner lukter, ser människor och känner känslor. Det här är en intressant bit svensk historia, som jag inte hade en aning om. Och då är jag uppvuxen så nära Marstrand att vi ofta var där på skolresor. Antingen så har ingen lärare alls nämnt det här med Porto Franco-avtalet eller så tyckte jag inte det var intressant då.

En bit in i boken så börjar jag fundera på om detta är ett verkligt fall och svaren på vad som är sant eller ej kommer i slutet av boken. Det är något jag gillar med de här böckerna, att jag inte behöver fundera på vad jag ska tro på.

Det här är ett fantastiskt sätt att lära sig om en ganska hemsk tid i vår historia. Det är intressant att få veta hur de levde, vad de åt och vad de drack. Något jag inte blir sugen på att prova är den engelska sjömansdrycken, som bestod av sirap, öl, ägg och brännvin.

Jag gillar verkligen den här boken, men jag saknar samtidigt Karin och hennes kollegor. Till och med Folke. Jag skulle vilja läsa mer om dem. Samtidigt tycker jag att det är synd att boken klassas som deckare, eftersom det ju finns en hel del människor som kategoriskt vägrar att läsa den genren. De har ingen aning om vad de missar.

Boktipsets estimerade betyg var 3,7 (beräknat på 324 betyg).
Goodreads hade den 3,79 i genomsnitt (beräknat på 102 betyg).
Jag ger den 4,0.
Boken är
TråkigFantasirik
RoligKlurig
TrovärdigFörutsägbar
OsannolikVälskriven
RomantiskDåligt språk
SorgligFör lång
SpännandeFör kort

Andra som bloggat om Porto Francos väktare: med näsan i en bok, En bok om dagen och Lingonhjärta.

Boken kan köpas på Adlibris, Bokus och cdon.

tisdag 26 maj 2015

Tematrio - Presenter till mor

Dags för Lyrans Tematrio igen. Veckans uppgift: Berätta om tre bra morsdagspresenter att ge eller få!

Sedan min pappa dog för 2,5 år sedan så har resten av vår lilla familj förstått vad som egentligen är viktigt här i livet. Vi uppskattar nu att bara vara tillsammans, allihop. Vilket inte händer alltför ofta eftersom jag bor 25 mil från dem. Men lyckligtvis så är det inte bara Mors dag i dagarna utan även min födelsedag, så då kommer de hit och detta är vad min mamma ska få av sina barn.

1. Hela lördagen får hon tillbringa i sällskap av alla sina barn och blir servad med mat, vin, tårta, kaffe, sällskap och nattlogi.

2. På söndag morgon går vi till hotellet där min bror och hans fru bott över natten och äter en hejdundrande hotellfrukost, som vi naturligtvis bjuder på.

3. Eftersom jag är inblandad i detta så får hon naturligtvis en bok också, Britt-Marie var här av Fredrik Backman.

Top Ten Tuesday: Böcker att ta med sig till stranden


Tisdag igen och då naturligtvis dags för en Topp Tio Tisdag (Top Ten Tuesday). Veckans uppgift är Ten Books I Plan To Have In My Beach Bag This Summer or Ten Books I Think Make Great Beach Reads.

Eftersom det om några veckor är dags att göra en lista på sommarläsningen så känner jag att det blir lite dubbelt om jag väljer första delen, så jag tänkte i stället lista böcker som passar för sommarläsning. Eller sådana jag tror skulle passa i alla fall. Alltså, en blandning av dem båda. De fem första har jag läst, de fem sista har jag inte läst.

1. Stål av Silvia Avallone
2. Porto Francos väktare av Ann Rosman
3. Sommardöden av Mons Kallentoft
4. Ensam på Mars av Andy Weir
5. Sommarljus och sen kommer natten av Jón Kalman Stefánsson
6. Britt-Marie var här av Fredrik Backman
7. Läsarna i Broken Wheel rekommenderar av Katarina Bivald
8. Mr Mercedes av Stephen King
9. Glöm inte att låsa av Elizabeth Haynes
10. Sonen av Jo Nesbø

måndag 25 maj 2015

Film: Hallonbåtsflyktingen

Titel: Hallonbåtsflyktingen
Originaltitel: Vadelmavenepakolainen
Genre: Komedi
Regissör: Leif Lindblom
Manus: Erik Ahrnbom, Daniel Karlsson, Miika Nousiainen (bok)
Skådespelare: Jonas Karlsson, Josephine Bornebusch, Erik Johansson, Frida Hallgren, Suzanne Reuter
Utgivningsår: 2014
Produktionsland: Finland | Sverige
Längd: 93 min
Serie: -
Såg den på Blu-ray 13 maj 2015



Handling
Mikko hatar allt som är finskt och ser sig själv som en svensk man fångad i en finsk kropp. Han vill inget hellre än att lämna den stora tystnaden, risbastun, knivslagsmål för Svensson-liv, Försäkringskassan, hallonbåtar och ABBA. Mikko tar Finlandsfärjan, dock inte för att åka till Sverige. Iklädd en Tre Kronor-matchtröja planerar han att hoppa från båten, eftersom han hellre utan dör som svensk än lever som finsk. På däck möter han Mikael, som tröttnat på landet Mellanmjölk och det politiskt korrekta. De gör en deal och Mikko tar över Mikaels liv.

Min kommentar
Komedi är en svår genre att göra som film, gränsen mellan hysteriskt rolig och fjantig är hårfin. Hallonbåtsflyktingen håller sig mestadels på rätt sida. Jag var lite förvirrad över titeln och förstod inte alls vad hallonbåtar kunde ha med saken att göra, men den får sin förklaring.

Jonas Karlsson är en av mina stora favoriter bland svenska skådespelare och faktiskt är det så att de filmer han är med i automatiskt hamnar på min vill-se lista. Och jag blir inte heller den här gången besviken på hans prestation, faktum är att alla gör det väldigt bra. Det är också en väldigt bra kemi mellan Jonas Karlsson och Josephine Bornebusch. Suzanne Reuters roll är väldigt liten, men hon gör det verkligen med känsla.

Mikko är en sant tragisk figur och vissa saker han gör går bara inte att förstå. En del scener blir bara pinsamma och vid ett par tillfällen skäms jag nästan å Mikkos vägnar. Men, som sagt, oftast är det riktigt kul.

Den här filmen handlar om fördomar mot både det svenska och det finska och det är möjligt att jag överanalyserar, men den är djupare än vad man kan tro vid första ögonkastet. Så här kan det gå om man hela livet blir itutad att det är fult att älska sitt land. Om man har det minsta självdistans så tror jag att man uppskattar filmen. Den är småputtrig, trevlig och rolig. Visserligen är den väldigt förutsägbar, men vilken komedi är inte det. På något sätt hör det till genren.

Jag blir väldigt imponerad över att Jonas Karlsson pratar finska, i alla fall låter det väldigt likt finska i mina öron. Däremot tycker jag inte att hans finska brytning när han pratar svenska är riktigt bra, i alla fall inte hela tiden. Och Mikko blir av med brytningen lite väl enkelt när han ska spela svensk. Det roliga är att jag hittade en recension i en finsk tidning, Hufvudstadsbladet, där de tycker precis tvärtom.



Filmtipsets estimerade betyg var 3 (beräknat på 316 betyg).
IMDb hade den 6,2 i genomsnitt (beräknat på 568 betyg).
Jag ger den 4,0.
Filmen är
TråkigKlurig
RoligFörutsägbar
TrovärdigSnyggt foto
OsannolikSpännande
RomantiskFör lång
SorgligFör kort

Filmen kan köpas på cdon och discshop.

Allt om TV-serier 8: En alla borde titta på

Jag vet nästan hur många TV-serier som helst som alla borde titta på, men eftersom jag förtvivlat försöker att inte nämna samma serie mer än en gång så väljer jag Homeland.

Homeland är en helt fantastiskt spännande serie och för den som lyckats missa den så handlar den om Nicholas Brody, en marinsoldat som efter åtta år i fångenskap i Irak kommer hem som en hjälte. En del tror inte på honom, bland annat CIA-agenten Carrie Mathison som gör det till sin livsuppgift att avslöja honom, att han är omvänd och nu är att betrakta som en terrorist.

Fyra säsonger har gått hittills och då tänker du att det kan väl inte handla om detta i fyra säsonger. Nej, det kan det ju inte, men jag tänker inte avslöja hur länge. Och det är inte ett dugg trist. Om du inte sett den, gör det!

Favoritkaraktär: Carrie Mathison. Naturligtvis. En karaktär som kan få mig att bli arg, glad, ledsen, förtvivlad, frustrerad...
Mest lik: Tror inte det finns någon, men jag önskar jag var som Peter Quinn.

söndag 24 maj 2015

En smakebit på søndag: Fyra minuter

En smakebit på søndag är ett stående inslag på den norska bokbloggen Flukten från verkligheten. Varje vecka väljer vi ett stycke i boken vi läser och delar med oss av det. Ett spännande sätt att få veta vad andra läser.

Igår kunde jag bara inte sluta läsa i den bok jag höll på med, De ensamma av Håkan Nesser, så jag råkade visst läsa ut den :) så i dag kommer min smakebit från Fyra minuter av Johan Ring. Johan Ring sägs vara Sveriges svar på Stephen King, får väl se om jag håller med sedan. Redan nu kan jag säga att jag känner igen vissa knep.

Så här börjar den.
Det stora flygplanet gled framåt genom den tysta himlen, på en höjd av fyrtiosjutusen fot. De gråa molnen bredde ut sig under planets buk som ett främmande landskap, och den nedgående solen blänkte i den vita metallkroppen.
     Flight SA1138 hade lämnat Salzburg på utsatt tid, och skulle landa på Stockholm Arlanda klockan 01.20. Etthundrafemtio personer hade bordat den stora Boeing 737:an. Nästan tre ton bagage hade lastats ombord. Väderförhållandena var utmärkta vid starten men förväntades vara något sämre i Stockholm. När skylten Säkerhetsbälte på släckts strax efter start hade passagerarna rört på sig, några hade gått på toaletten, andra hade serverats drinkar eller kaffe av leende flygvärdinnor.
     Det fanns ingenting anmärkningsvärt med flight SA1138. Allting gick på rutin, och allting gick som det skulle.
     Dess undergång låg knappt två timmar bort.

lördag 23 maj 2015

"Flickoffret" av James Oswald

Genre: Kriminalroman
Antal sidor: 397
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: Natural causes
Översättare: Gunilla Roos
Serie: Kommissarie McLean 1
Förlag: Modernista
Utgivningsår: (original) 2012 (min) 2014
Format: Inbunden
Källa: Rec ex
Utläst: 3 maj 2015






Första meningen: Han borde inte ha stannat.

Baksidetext
En ung flickas vanställda kropp hittas i ett igenbommat källarrum. Runt kroppen har sex inre organ placerats ut i en cirkel, och allt tyder på att flickan har offrats i någon form av makaber ritual. Händelsen tycks ha ägt rum för närmare sextio år sedan.

För den nytillsatte kriminalkommissarien Tony McLean i Edinburgh är detta ett »cold case« som borde ges låg prioritet men McLean kan inte sluta tänka på offret och hennes ohyggliga död.

Samtidigt plågas Edinburgh av en hel rad bestialiska mord. Det är dödsfall som inte uppvisar någon rimlig logik, och Edinburghpolisen står handfallen.

Till sin förvåning upptäcker McLean att de nya morden på något sätt tycks vara kopplade till det ceremoniella mordet i källaren. En egendomlig, till synes irrationell teori börjar sakta ta form.

Min kommentar
När jag började läsa denna så hade jag helt glömt bort att läsa baksidetexten och efter några förvirrande sidor, där jag var helt säker på att jag befann mig i USA och funderandes på varför alla hade skotska namn, så insåg jag ju att jag faktiskt befann mig i Edinburgh. Ibland är det bra med avslöjande namn.

Det drar igång direkt. Redan på de första sidorna träffar vi på det första mordoffret, en man som blivit mördad på ett väldigt rått och brutalt sätt. Något som beskrevs väldigt detaljerat. Nu har jag inget emot det, men om man inte gillar bestialiska mord så ska man nog inte läsa den här boken. För det blir givetvis fler mord. Många. Nästan för många. Speciellt om man betänker att allt detta skedde under två veckor.

Det här är något så ovanligt som en deckare utan alkoholiserade, buttra, trögtänkta och härjade poliser. Eller ja, det finns en som är lite trött, men han verkar ändå vara en bra polis. Och rolig är han också. Faktiskt är de trevliga, roliga och lätta att tycka om allihop. När hände det senast? Mina favoriter är nog Stuart MacBride, som är den mer tänkande, logiska polisen och självaste Anthony McLean, som har en härlig integritet.

Här finns nästan hur många karaktärer som helst och även om jag egentligen inte har några problem med att hålla ordning på dem så tycker jag att de är för många. Tempot är högt och det händer något mest hela tiden. Mitt i allt det grymma och brutala finns den där typiska brittiska humorn och det är nog tur, det hade lätt kunnat bli bara makabert.

Jag hade inte kommit speciellt långt i boken när jag började fundera på om den här deckaren var ovanlig på mer än ett sätt. Var det möjligtvis så att förklaringen var övernaturlig? Det tog i alla fall inte speciellt lång tid att räkna ut hur allt hängde ihop, vem som var skyldig och varför. Därmed inte sagt att jag gillade vare sig upplösningen eller förklaringen. Och vem var egentligen läckan? Jag gillar inte lösa trådar.

Detta är en riktigt bra deckare och nu väntar jag bara på att del två ska komma, vilket verkar vara planerat till augusti. Jag vill verkligen veta mer om McLean.

Jag har skrivit om den här boken i En smakebit på søndag.

Boktipsets estimerade betyg var 4,2 (beräknat på 26 betyg).
Goodreads hade den 3,8 i genomsnitt (beräknat på 1 855 betyg).
Jag ger den 4,0.
Boken är
TråkigFantasirik
RoligKlurig
TrovärdigFörutsägbar
OsannolikVälskriven
RomantiskDåligt språk
SorgligFör lång
SpännandeFör kort

Andra som bloggat om Flickoffret: Johanna, Lingonhjärta och Bokfrossa.

Boken kan köpas på Adlibris, Bokus och cdon.

fredag 22 maj 2015

Klassikerutmaning - Sommaren 2015

För ungefär 20 år sedan köpte jag två riktiga klassiker, Iliaden och Odysséen av Homeros, som jag satte in i hyllan. Och där har de stått. Så gamla olästa böcker stör mig rejält, men de verkar så jobbiga att läsa. Jag menar, de är skrivna på vers. På vers!

Därför lovade jag mig själv, för kanske tio år sedan, att nästa gång jag åker till Grekland så ska jag minsann läsa Iliaden. Så, i år blir det dags.

Det var nästan som att det var meningen för plötsligt dök Lyrans klassikerutmaning upp och jag tänkte först att det är ju inte lönt att vara med där med bara en bok, men när jag upptäckte att det fanns andra som också bara hade en enda bok ändrade jag mig.

Mitt sommarprojekt blir alltså Iliaden (Odysséen får vänta till nästa Greklandsresa). Jag tänkte mig nog en sång om dagen, de verkar vara runt femton sidor långa och det kan nog vara vad jag mäktar med. Tyvärr finns den inte som e-bok så jag måste släpa med mig min tunga pappersbok, men det kan det väl vara värt.

Ännu mer nytt till läsplattan

Hör och häpna! Jag har tydligen missat en hel serie av komiska deckare fulla av tidsmarkörer för 70-, 80- och 90-talen. Det låter ju otroligt bra.

Serien handlar om polisen Benny Modigh och vad det verkar så har det gått ungefär ett decennium mellan varje bok. Så nu finns Djävulens tonsteg, Någon att lita på och Kungamördaren av Hans-Olov Öberg på min läsplatta. Något för sommaren kanske?
Tack snälla Kalla Kulor Förlag!

torsdag 21 maj 2015

Tisdagsutmaning: Favoritdjur

Den här veckan handlar det om djur på Kulturkollo.

Vilket är ditt fiktiva favoritdjur?

Det djur som jag först kommer att tänka på är Oy, som är en Billy bumlare (jag tror han kan vara den enda av sin sort) och han är med i Stephen Kings saga om Det mörka tornet. Naturligtvis. Jag vet egentligen inte vad man kan likna en Billy Bumlare vid, men den kan härma mänskligt tal och det är precis därför just denna heter Oy. För mitt inte öga såg jag en hundliknande varelse, men mycket, mycket klokare. Och snällare. Och mer lojal. Helt enkelt en hund i kubik.

Efter en stund dök det djur upp som varit min favorit i stort sett i hela mitt liv, så långt tillbaka som till när någon för första gången läste Elsa Beskows Resan till landet Längesen. Och det var väldigt många år sedan... Drakar! Finns det egentligen något mer my(s)tiskt djur än drakar? Böcker, filmer... spelar ingen roll. Jag är bara tokig i dem. Till och med låten Puff the magic dragon. Ända tills något ljushuvud berättade vad den i själva verket sägs handla om.

Kommande böcker juni 2015

Bokfloden fortsätter att svämma över alla bräddar...

Dödlig bekantskap av Donna Leon
Genre: Kriminalroman
Serie: Kommissarie Brunetti (18)
Antal sidor: 300
Utgivningsdatum: 2015-06-10
Förlag: Forum

Från Bokus
På en middagsbjudning hos sina svärföräldrar träffar kommissarie Brunetti den eleganta Franca Marinello. Hon är gift med en framgångsrik affärsman i Venedig. Brunetti blir charmad av kvinnan som är kultiverad och citerar klassisk italiensk litteratur - men det är något underligt med hennes ansikte.

Några dagar senare får Brunetti besök av en kollega i ett närliggande distrikt. Han arbetar med en utredning om maffians verksamhet och vill ha information om en åkeriägare som har hittats mördad på sin arbetsplats. Kollegan tror att mannens död är kopplad till illegal transport av giftigt miljöfarligt avfall. Brunetti finner det hela överdrivet, men när ytterligare ett dödsfall sker tvingas han omvärdera sin uppfattning. Dessutom dyker den fascinerande Franca upp i sammanhang där hon inte borde befinna sig ... Varför? Och vad är det egentligen som har hänt med hennes ansikte?


Ja, jag vet att jag bara läst den första delen än så länge, men jag kan väl få vara intresserad av artonde delen ändå...

Boken kan köpas på AdLibris , Bokus och cdon.



Efter Alaska av John Green
Genre: Drama
Serie: -
Antal sidor: 309
Utgivningsdatum: 2015-06-01
Förlag: Bonnier Carlsen

Från Bokus
Miles Halters sociala liv är något begränsat. Minst sagt. Han pluggar och sitter i tevesoffan med sina föräldrar.

När han bestämmer sig för att packa ihop biografierna i pojkrummet i Florida (ja, han är besatt av kända personers sista ord och plöjer därför biografier) och flytta till internatet Culver Creek för att söka sitt "Stora Kanske" (japp, det var Francois Rabelais sista ord på dödsbädden) förändras hans liv för alltid.

Ett par rum ner i korridoren på Creek presenteras han för Alaska Young. Hon förkroppsligar allt Miles Halter aldrig har varit i närheten av. Alaska är smart, rolig och osannolikt sexig. Och oberäknelig.


Det här är tydligen en nyöversättning och tja, jag gillade ju Förr eller senare exploderar jag...

Boken kan köpas på AdLibris , Bokus och cdon.



Järnblod av Liza Marklund
Genre: Kriminalroman
Serie: Annika Bengtzon (11)
Antal sidor: 394
Utgivningsdatum: 2015-06-10
Förlag: Bokförlaget Semic

Från Bokus
Annika Bengtzons syster Birgitta är försvunnen. Det sista livstecknet är ett sms Annika, hjälp mig!

Kvällspressens papperstidning ser ut att gå i graven. Om det inte sker ett mirakel kommer chefredaktör Anders Schyman att gå till historien som den som lade ner den svenska journalistiken.

Under tiden pågår en uppmärksammad rättegång om ett ytterst bestialiskt mord på en uteliggare.

Dagarna går och Birgitta kommer inte tillbaka. Hennes försvinnande innebär att Annika måste konfronteras med sitt komplicerade förflutna.


Sista delen om Annika Bengtzon. Den måste jag ju bara ha!

Boken kan köpas på AdLibris , Bokus och cdon.



På spaning efter farfar av Arto Paasilinna
Genre: Humor
Serie: -
Antal sidor: ?
Utgivningsdatum: 2015-06-01
Förlag: Brombergs

Från Bokus
Farfar Verneri Väisänen är på rymmen igen. Den här gången bestämmer sig farmor Letitia för att gubben ska hämtas hem av barnbarnet Aukusti. Sökandet väcker reslust hos Aukusti och han bestämmer sig istället för att följa med farfar ut i Europa. Det blir ett äventyr utan dess like och ingen av dem har bråttom hem igen.

Jag var inte jätteglad i den enda bok jag läst av Arto Paasilinna, men jag tänkte att han skulle få en chans till. Kanske med denna.

Boken kan köpas på AdLibris , Bokus och cdon.



Los Peregrinos av Cecilia Samartin
Genre: Drama
Serie: Peregrino (3)
Antal sidor: 350
Utgivningsdatum: 2015-06-15
Förlag: Bazar Förlag

Från Bokus
Jamilet och Senor Peregrino ligger på sjukhuset i Santiago de Compostela efter en dramatisk brand och ett mordförsök. På sjukhuset berättar Rosa, Jamilets mormor som hon så länge letat efter och Senor Peregrinos förlorade kärlek, legenden om den BLÅ ROSEN. Äntligen får vi veta sanningen om Jamilets vanprydande födelsemärke allt medan släktens magiska historia rullas upp.

Ska snart läsa första delen, del två står redan i hyllan. Då fattas bara denna.

Boken kan köpas på AdLibris , Bokus och cdon.



Triffiderna av John Wyndham
Genre: Science fiction
Serie: -
Antal sidor: 280
Utgivningsdatum: 2015-06-25
Förlag: Styxx fantasy

Från Bokus
Först var triffiderna en sensation som beskrevs i alla tidningar – en växt som kunde röra sig självständigt och till och med tycktes ha en viss egen tankeförmåga. Inte mycket, i själva verket närmast jämförbar med en myras intelligens, men ändå...

Sedan visade det sig att triffiderna var oerhört värdefulla för utvinning av vissa ämnen. Väldiga triffidodlingar startades över hela världen och allmänhetens intresse för dem sjönk.

Ända tills det ohyggliga meteorregnet – kanske ett biologiskt vapen som utlösts av misstag – som gjorde nittio procent av alla människor blinda. Triffiderna bröt sig ur sina inhägnader och människorna fann sig plötsligt vara jagade på den värld som de alltid betraktat som sin.


Åh! En gammal sci-fi favorit! Måste ha!

Boken kan köpas på AdLibris , Bokus och cdon.



Vem var Alice? av T.R. Richmond
Genre: Thriller
Serie: -
Antal sidor: ?
Utgivningsdatum: 2015-06-29
Förlag: Massolit förlag

Från Bokus
Alice Salmon hittas en vintermorgon i en sjö i Southampton. Jeremy Cooke, en professor på Alices universitet, är märkbart berörd av hennes död. Han bestämmer sig för att samla all information han kan hitta om Alice. Han pratar med alla i Alice närhet och läser allt hon har skrivit i sin dagbok, brev, bloggar, sms, mejl, tweets och artiklar.

Bit för bit pusslar han ihop bilden av Alice genom spåren hon har lämnat efter sig. Men hans motiv är dunkla och skälet till hans besatthet sträcker sig många år tillbaka.


Psykologisk thriller. 'Nuf said.

Boken kan köpas på AdLibris, Bokus och cdon.



Jakten på Amos Decker av David Baldacci
Genre: Kriminalroman
Serie: Amos Decker (1)
Antal sidor: 450
Utgivningsdatum: 2015-06-10
Förlag: Bokfabriken

Från Bokus
Amos Decker är en före detta fotbollsspelare som sadlat om till polis. Fotbollskarriären avslutades abrupt i hans första NFL-match i och med en brutal tackling av en motspelare. Han är fortfarande hemsökt av en bieffekt från hjärnskadan han ådrog sig vid olyckan: diagnosen hypertymesi - han minns allt som händer honom, inklusive saker han skulle föredra att glömma.

Idag är Amos Decker en bruten man. För drygt ett år sedan kom han hem sent en kväll och hittade sin fru, dotter och svåger bestialiskt mördade. Mördaren gick inte att hitta. Deckers tillvaro krossades, han begärde avsked från polisen och lät livet rasa ihop fullständigt. Efter en tid på gatan ryckte han upp sig och började ta småjobb som privatdeckare, dock utan att hitta någon mening i tillvaron.

Men så händer något. En man anmäler sig själv till polisen och erkänner brottet. Decker tar chansen att få veta vad som egentligen hände den där kvällen. Samtidigt skakas staden av en fruktansvärd massaker och Deckers gamla poliskolleger ber om hans hjälp. Men utredningen av massakern tar en märklig vändning och plötsligt inser Decker att någon är ute efter honom. Men vem? Och varför?


Baldacci har jag tänkt läsa mer av. Kanske ska passa på när han påbörjar en ny serie.

Boken kan köpas på AdLibris , Bokus och cdon.

onsdag 20 maj 2015

"Kvinnan på tåget" av Paula Hawkins

Genre: Thriller
Antal sidor: 396
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: The girl on the train
Översättare: Jessica Hallén
Serie: -
Förlag: Massolit Förlag
Utgivningsår: (original) 2015 (min) 2015
Format: e-bok (epub)
Källa: Rec ex
Utläst: 28 april 2015






Första meningen: Det ligger en hög med kläder vid sidan om rälsen.

Baksidetext
Rachel har inget jobb och ingenstans hon behöver vara. Ändå tar hon tåget samma tid, varje dag. Varje dag ser hon ett ungt par i huset intill spåret. Jason och Jess kallar hon dem. I Rachels ögon är deras liv lika perfekt som hennes en gång var. Men en dag, när hon ser ut genom tågfönstret, upptäcker hon något som skakar om henne. Nu förändras allt.

Några dagar senare vaknar Rachel bakfull, med ångest och minnesluckor. Jess är försvunnen, och Rachel anar att hon har viktig information om vad som hänt. Nu ser hon sin chans att bli delaktig i den värld hon bara betraktat på avstånd. Nu ska hon visa alla att hon är så mycket mer än bara kvinnan på tåget.

Min kommentar
Den här boken la jag för första gången märke till när jag gick igenom vilka böcker som skulle släppas i mars. Av vad jag läste trodde jag att den skulle passa mig väldigt bra. Sedan dök den upp på den ena bokbloggen efter den andra och alla verkade bara tokälska. Vilket fick mig att faktiskt bli mindre sugen på att läsa den, eftersom det alltid är jobbigt att läsa böcker som många läst och lyft till skyarna. Men till slut kunde inte jag heller stå emot.

Något jag inte hade koll på innan jag började läsa var att den är skriven i dagboksform, vilket jag inte är speciellt förtjust i. Jag kommer alltid på mig själv med att bli fundersam över detaljnivån i sådana dagböcker. Finns det verkligen människor som kommer ihåg och antecknar hela konversationer? Det dröjer inte länge innan det blir ännu värre. Det visar sig nämligen vara tre kvinnor som tydligen skrev väldigt detaljerade dagböcker; Rachel (som är kvinnan på tåget), Megan (som egentligen Jess heter) och Anna (som är gift med Rachels ex). Dessvärre är de tre dagböckerna inte i kronologisk ordning sinsemellan, så för det mesta har något i en dagbok inte hänt än i en annan. Nåja, det gick förhållandevis bra att läsa ändå. Och det var intressant att läsa samma sak ur fleras synvinkel.

Det kan ha berott på dagboksformen att jag upplevde början lite seg. Det kan också ha berott på att det var så stora textmassor, men det kanske bara är i e-boken. Kanske beror det också på den tragiska människospillran Rachel. Hon är patetisk och inte ett dugg sympatisk och i början är jag vansinnigt irriterad på henne. Det blir inte bättre när de andra kvinnorna dyker upp. Ingen av dem är trevlig eller lätt att tycka om. Inte männen heller. Rachel lyckas dock vända detta på något sätt och jag börjar bli intresserad av henne och vill veta hur det ska gå. Hon försöker så förtvivlat få ordning på sitt liv och de minnesbilder som dyker upp genom alkoholångorna.

En tredjedel in i boken så har jag ingen aning om vad som har hänt, efter ungefär hälften är jag säker på vem som gjort vad. Men det spelar ingen som helst roll. Paula Hawkins har gjort ett bra jobb med att bygga upp spänningen. Det är ett ganska långsamt tempo, men det är suggestivt och mörkt. Precis som jag gillar det. Jag tycker det känns bra att för en gångs skull läsa en bok där det helt går åt pipan när en privatperson lägger sig i polisens arbete. Å andra sidan kan jag förstå varför Rachel inte ville ha med polisen att göra, så som de behandlade henne. Och för att parafrasera ett känt ordspråk: Bara för att man är paranoid betyder det inte att man inte är förföljd.

Jag ska definitivt hålla utkik efter Paula Hawkins nästa bok, för detta är en väldigt bra debut.

Jag har skrivit om den här boken i En smakebit på søndag.

Boktipsets estimerade betyg var 4,2 (beräknat på 46 betyg).
Goodreads hade den 3,91 i genomsnitt (beräknat på 139 608 betyg).
Jag ger den 4,0.
Boken är
TråkigFantasirik
RoligKlurig
TrovärdigFörutsägbar
OsannolikVälskriven
RomantiskDåligt språk
SorgligFör lång
SpännandeFör kort

Andra som bloggat om Kvinnan på tåget: Lotten, Bloggbohemen och Bokomaten.

Boken kan köpas på Adlibris, Bokus och cdon.