En tisdagsutmaning om havet

Den här veckan handlar det om havet på Kulturkollo.

Veckans utmaning: Vi har dragit till havs den här veckan och självklart handlar tisdagsutmaning om just detta.

1. Beskriv ditt förhållande till havet. Dela med dig av någon erfarenhet eller något minne.

Mitt förhållande till havet är att jag egentligen inte klarar mig utan det. Jag är ju uppvuxen strax utanför Göteborg och ända sedan jag var liten har havet betytt väldigt mycket för mig. Inte bara att bada i, utan faktiskt mest att titta på. När jag blev vuxen och hade jobbiga perioder så åkte jag ofta ut till klipporna, bara satte mig där och tittade på vattnet. Länge. Sedan mådde jag mycket bättre och kunde ta mig an världen igen.

När jag var strax under 30 år så gick jag en seglarkurs i Smögen och då bodde jag på Sjösportskolan i en vecka. Varenda morgon så gick jag upp lite tidigare än de andra, för att få en stund för mig själv på en klippa vid vattnet. Det var dagens bästa stund och den veckan kan ha varit en av de bästa i mitt liv. En av de som hade gården sa till mig att han blev så glad när han såg mig sitta där varje morgon. Det hände inte så ofta att någon av "eleverna" tog sig tid till det.

Tyvärr finns det inte mycket till klippor i Skåne, där jag bor nu, och knappt något riktigt hav heller, men jag passar på så fort jag är i närheten av vatten.

2. Skriv om ett eller flera kulturella verk som handlar om havet på något sätt. Det kan vara en bok, en film, en tavla, en sång eller något annat.

Jag älskar ubåtsfilmer. Eller egentligen handlar det kanske mer om hatkärlek. Det finns nog inget så klaustrofobiskt och pulshöjande som en ubåt i nöd. Under vattnet. Den absolut bästa ubåtsfilm som någonsin gjorts är Das Boot (1981) och är något så ovanligt som en tysk film. Den handlar om den tyska ubåten U-96 som åker omkring på Atlanten, under andra världskriget, och skjuter brittiska båtar i sank. Den är olidligt spännande och är faktiskt den enda film jag sett där jag hållit på tyskarna. Och slutet. Slutet glömmer man aldrig.

För ganska många år sedan upptäckte jag att filmen faktiskt bygger på en bok, naturligtvis. Den är skriven av Lothar-Günther Buchheim och det är hans egen historia. Han var en av de 10 000 tyska ubåtsmän som överlevde.