Sidor

måndag 11 december 2017

Film: Purpurfärgen

Titel: Purpurfärgen
Originaltitel: The color purple
Genre: Drama
Regissör: Steven Spielberg
Manus: Menno Meyjes, Alice Walker (bok)
Skådespelare: Whoopi Goldberg, Margaret Avery, Oprah Winfrey, Danny Glover, Willard E. Pugh
Utgivningsår: 1985
Produktionsland: USA
Längd: 153 min
Serie: -
Såg den på blu-ray 24 november 2017




Handling
Celie växer upp i den amerikanska svarta södern i början av 1900-talet. Hon utnyttjas sexuellt av sin far och blir tilldelad sin man Albert. Hennes nya hem blir inte mycket bättre men kvinnor i hennes omgivning lär henne att tro på sig själv.

Min kommentar
Purpurfärgen, en film som jag inte var helt säker på om jag hade sett. Jag trodde jag hade gjort det, eftersom några envisa bilder alltid dök upp när jag tänkte på den. Att jag inte har läst boken vet jag med bestämdhet. Det visade sig att jag inte hade sett filmen heller. Bilderna i mitt huvud måste vara från någon annan film. Men nu har jag sett den i alla fall. Det kommer jag aldrig att glömma nu.

Vi befinner oss, naturligtvis, i södern. Det är 1909 när filmen börjar. Slaveriet har varit avskaffat sedan knappt 50 år (jodå, så sent var det tydligen). I alla fall enligt lagen. Här är det inte heller de vita som har svarta som slavar, utan svarta män som har svarta kvinnor som slavar. Jag gissar att det här är en typisk katten-på-råttan-grej, där de svarta männen blir illa behandlade av de vita, de svarta männen behandlar sina kvinnor som ägodelar och de "högre stående" svarta kvinnorna är genuint elaka mot "lägre stående" svarta kvinnor. Celie är av någon okänd anledning precis en sådan "lägre stående" kvinna. Det här är så upprörande att jag inte ens orkar bli arg, jag blir bara oerhört ledsen och jag inser att så där jättelångt har vi inte kommit de senaste 100 åren ändå.

Skådespelarna är helt briljanta och detta måste ju vara Whoopi Goldbergs (som spelar Celie) bästa prestation någonsin. Det är hon som är filmen. Oprah Winfrey, som spelar Sofia, blir jag lite besviken på. Jag tycker att hon spelar över ibland och piggnar hon inte till lite väl fort mot slutet? Danny Glover vet jag inte om jag någonsin kan se på på samma sätt igen, jag tror inte jag har sett honom i en osympatisk roll innan och med risk för att stå för årets underdrift så är det osympatisk han är här.

Inledningen är på tok för lång och det händer ett par gånger att jag tappar intresset. Efter ungefär en timme så tar det fart i alla fall och härifrån till slutet är jag trollbunden. Celies öde är så fantastiskt tragiskt och berörande och jag är så glad att jag såg filmen utan sambon. Han hade nog lyckats förstöra känslan.

Filmen är ju på tok för lång och den blir också lite för sentimental för mig. Och en aning pompös. Och kanske en gnutta för övertydlig. Slutet känns lite tillrättalagt, men jag kan överse med det. Jag vet inte om jag hade klarat något annat i det läget.



Filmtipsets estimerade betyg var 2 (beräknat på 166 betyg).
IMDb hade den 7,8 i genomsnitt (beräknat på 65 899 betyg).
Jag ger den 4,0.
Filmen är
TråkigKlurig
RoligFörutsägbar
TrovärdigSnyggt foto
OsannolikSpännande
RomantiskFör lång
SorgligFör kort

Filmen kan köpas på cdon och discshop.

6 kommentarer:

  1. Det var så länge sedan jag såg denna sist så jag borde verkligen se om den.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag trodde ju att jag såg om den, men det här var garanterat första gången :)

      Radera
  2. Hm, jag var också säker på att jag sett den. Men nu blir jag ju osäker...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det var ju inte meningen, det är frustrerande när man inte är riktigt säker.

      Radera
  3. Boken är helt fantastisk, och jag tyckte att det här var en riktigt lyckad filmatisering :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har ju inte läst boken, det vet jag i alla fall, men det kan hända att jag gör det nu efteråt.

      Radera