Sidor

lördag 13 april 2019

"Gurun i Pomonadalen" av Mikael Bergstrand

Författare: Mikael Bergstrand
Titel: Gurun i Pomonadalen
Genre: Gubb-lit
Antal sidor: 398
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: Göran Borg 3
Förlag: Norstedts
Utgivningsår: (original) 2015 (min) 2016
Format: Pocket
Källa: Bokhyllan
Utläst: 30 mars 2019




Första meningen: "Look sir!"

Baksidetext
Efter vännen Yogis storslagna indiska bröllop återvänder Göran Borg till Sverige. Han är arbetslös, förhållandet knakar i fogarna och han dricker för mycket.

Men så dyker Yogi upp i Sverige och tillsammans beger de sig till Pomonadalen på Österlen. Där blir Yogi mycket populär tack vare sitt stora hjärta och öppna sinne. Huset fylls av allehanda sökare och den lokala tidningen skriver uppskattande om den karismatiske indiske gurun. Men det är inte alla i trakten som gillar det främmande.

Min kommentar
Läsningen i mars gick så bra att jag hade tid att klämma in ytterligare en bok, då föll valet på tredje och sista delen om Göran Borg. Och Yogi. Jag behövde något lättsamt och serien är ju med i min avsluta serier-utmaning så där var två flugor i en smäll. Förra boken blev jag lite besviken på, men här är radarparet Göran Borg och Yogi tillbaka!

För ovanlighetens skull så börjar historien i Indien den här gången. Med ett indiskt bröllop, som jag har förstått är något alldeles speciellt redan innan jag läste om det här bröllopet. Sedan åker vi tillbaka till Sverige och Malmö. Jag gillar verkligen att gå omkring i Malmö, precis i det område där jag känner igen mig. När vi senare förflyttar oss till Österlen så börjar det kännas som en guidebok (på ett bra sätt) och jag blir löjligt sugen på att åka runt i Skåne i sommar.

Göran är ju en väldigt speciell person (dock inte ovanlig), men det är Yogi som stjäl hela showen. Jag känner att jag borde anamma mer av Yogis sätt att se på världen (förutom den där biten om hur skådespelare ska agera) och faktum är att jag blir inspirerad och lättare till sinnes av att läsa den här boken. Man får också lära känna Görans familj lite bättre. Jag tror att sonen John är med för allra första gången.

När jag under ett år jobbade på ett företag där jag hade kollegor från, bland annat, Indien och Kina så brukade vi ägna rasterna åt att jämföra våra olika kulturer. Det var bland det roligaste vi visste. Kulturkrockar är kul, om man tittar på dem lite utifrån. Lite så är Gurun i Pomonadalen. Det är fantastiskt kul att se på svenska egenheter genom en utomståendes ögon. Vi har en del konstigheter för oss och det blir många igenkännande leenden. En del andra roliga blänkare dyker också upp. Bland annat Arbetsförmedlingen och jobbcoacher.

Det här kan ju verka som en humorbok, men jag tycker att det finns en djupare mening bakom allt märkligt som händer. I alla fall så väljer jag att tolka det så.

Goodreads hade den 3,40 i genomsnitt (beräknat på 206 betyg).
Jag ger den 4,0.
Boken är
TråkigSpännande
FörutsägbarKlurig
LångsamTempofylld
OrdbajsigFåordig
MysigSuggestiv
MåbrabokTankeväckande
RörigGenomtänkt
SorgligRolig

Andra som bloggat om Gurun i Pomonadalen: Bloggbohemen, Boklysten och Bokparet.

Boken kan köpas på Adlibris, Bokus och cdon.

2 kommentarer:

  1. Jag har ju del två stående oläst, och den borde nog prioriteras.

    SvaraRadera
    Svar
    1. När du läser den (och det tycker jag verkligen att du ska 😀) och om du skulle bli lite besviken så är den här tredje delen bättre 🙂

      Radera