Smakebit på søndag: Larona

En smakebit på søndag är ett stående inslag bland bokbloggare som växelvis "drivs" av de norska bokbloggarna Flukten fra virkeligheten och Betraktninger. Varje vecka väljer vi ett stycke i boken vi läser och delar med oss av det. Ett spännande sätt att få veta vad andra läser.

Den här helgen var tänkt att bli lugn och skön, med i stort sett bara avkoppling, och det verkar faktiskt ha blivit så också. Det ser i alla fall bra ut. Lite varmare väder hade dock inte alls skadat. Jag vill ju så gärna sitta på balkongen och läsa. Just nu är jag egentligen bara tacksam för solen.

I morse började jag läsa Larona av Karolina Bjällerstedt Mickos, som är andra delen i serien Till Esperani. Böckerna klassas väl som fantasy, men hittills har det inte funnits tillstymmelse till vare sig långa (tråkiga) vandringar, drakar eller magiska svärd/stavar. Attribut som i alla fall jag associerar med genren. Första delen var bra utan dessa tillbehör och jag hoppas att även Larona är det.

Min smakebit är från sida 34.

Jag har inte kommit hit för att bli förolämpad! Kejsaren av Enhetliga Kejsardömet hade en stark röst och han var inte rädd för att använda den. Bakom honom stod hans livvakt av rödklädda jättar med bistra ansikten. Eunucker i violetta ordensdräkter flankerade honom på båda sidor. Två enorma hundar satt dessutom på var sin sida om hans stol. Kejsaren slog spiran så hårt i bordet att träet fick en djup rispa.
    - Jag kräver en ursäkt! Nu!
    Kung Elban den andre av Storriket mötte hans ilskna blick.
    - Det finns ingenting att be om ursäkt för, sade han med utstuderat låg och kontrollerad röst. Ingenting har hänt som förbjudits under någon förhandling.