"Ett oväntat arv" av Sofia Ymén

Författare: Sofia Ymén
Titel: Ett oväntat arv
Genre: Feelgood
Antal sidor: 255
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: Kungsbackakvartetten 1
Förlag: Printz Publishing
Utgivningsår: (original) 2020 (min) 2020
Format: E-bok
Källa: Storytel
Utläst: 14 oktober 2020




Första meningen: Den ljusa morgonen till trots verkade ingen lägga märke till kyrkoherdens herrgårdsvagn när den for förbi i allt annat än en respektfull hastighet.

Baksidetext
När Madeleines föräldrar omkommer i en bilolycka står hon plötsligt ansvarig för hela familjen Fors ägor: en hästgård som vandrat genom släkten i flera generationer. Visserligen delar hon arvet med sin bror Erik, men han är mer intresserad av ryttartävlingar runt om i Europa än att ta hand om gården.

I hovslagaren Henrik, en vän till familjen, finner Madeleine både stöd och en oväntad attraktion. Det finns bara ett problem: Henrik var den som körde föräldrarnas bil natten de krockade.

För att få hjälp med ruljangsen på gården bestämmer sig Madeleine för att skriva varsitt brev till sina tre bästa barndomsvänner tjejerna som precis som henne själv älskade hästar som barn men som idag lever helt andra liv. Kanske kan de enas igen, och samtidigt vända gårdens ekonomi. Men i familjen ruvar hemligheter som kommer att sätta käppar för Madeleines planer.

Min kommentar
Jag blev väldigt taggad när jag såg att Ett oväntat arv skulle bli boken för oktober i Feelgood-Kollektivet. Den lockade mig direkt när jag såg den och främsta anledningen var att den utspelar sig i Kungsbackatrakten, där jag höll till mycket i min ungdom. Någon hästtjej var jag aldrig däremot, även om jag, som vuxen, gick på ridskola i några år. Dock har jag alltid uppskattat hästar som varelse, de är väldigt vackra att titta på.

Det blir ett extra plus för miljöerna, där känner jag mig hemma, och det blir även lite glimtar från Göteborg. Min hemlängtan blir omedelbar. Mina... problem med boken beror på det som jag alltid har svårt för.

Här är ett förfärligt ältande och jag får känslan av korvstoppning, karaktärernas känslor fullkomligt trycks ner i halsen på mig. Oftast får jag veta saker om dem genom att de berättas för mig, i stället för att de visas mig. Och så upprepas det. Om och om igen. Det tar inte speciellt lång tid innan jag ledsnar på det. Min irritation över alla de där människorna som tror sig veta vad som är bäst för någon annan och vad de eventuellt tål att höra växer sig också starkare och starkare.

Karaktärerna är inte speciellt många, men jag tycker inte att jag får lära känna dem på riktigt. Nu är ju detta första delen i en serie så den biten lär ju komma. Madeleine gillar jag nog, egentligen, även om jag inte alltid förstår henne. Till exempel hennes reaktion när Henrik berättar sanningen. Hur kan man bli upprörd av det? Om det hade varit tvärtom så hade jag förstått det.

Jag ställer mig mer än lite frågande till att det tydligen aldrig gjordes någon polisutredning och, ännu konstigare, något arvsskifte har heller inte gjorts. Ett år efter olyckan. Vilket får mig att tänka på titeln, som jag då inte alls förstår. Något oväntat arv var det ju inte tal om.

Ett oväntat arv innehåller inte speciellt mycket hästsnack, det kunde gott ha varit mer. Annars får man precis vad man förväntar sig, varken mer eller mindre. Det är hemligheter, relationer, grannfejder och lite hästar.

På Goodreads hade den 3,67 i genomsnitt (beräknat på 46 betyg).
Jag ger den 3,0.

Boken är

Tråkig		Spännande
Förutsägbar		Klurig
Långsam		Tempofylld
Ordbajsig		Fåordig
Mysig		Suggestiv
Måbrabok		Tankeväckande
Rörig		Genomtänkt
Sorglig		Rolig

Andra som bloggat om Ett oväntat arv: hyllan, malins bokblogg och Barnboksbloggen.