Sidor

söndag 17 januari 2021

Smakebit på søndag: Blodig januari

En smakebit på søndag är ett stående inslag bland bokbloggare som växelvis "drivs" av de norska bokbloggarna Flukten fra virkeligheten och Betraktninger. Varje vecka väljer vi ett stycke i boken vi läser och delar med oss av det. Ett spännande sätt att få veta vad andra läser.

I dag skulle vi egentligen ha gått ut på restaurang, vi firar 24 år tillsammans, men om Mohammed inte får lov att gå till berget så får ju berget komma till Mohammed. Alltså blir det matleverans senare här i dag. Vi har inte riktigt bestämt än vad det ska bli, men förhoppningsvis blir det gott i alla fall.

Vintern har äntligen kommit även till Skåne och det har varit kallt i några dagar nu. Tyvärr började vintern med det typiska snöfallet, som följdes av töväder som i sin tur följdes av minusgrader. Det har fått effekten att det enda nöjet vi har haft i snart ett år, att gå ut och gå, inte längre är något (bra) alternativ. Än så länge är det varken sandat eller saltat på gångbanorna i området. Benbrott ska ju undvikas just nu, säger de, så...

I stället får man ju vara inne och, bland annat, läsa. Det funkar ju ett tag. Boken jag läser just nu är Blodig januari (Bloody January) av Alan Parks. Den utspelar sig i 70-talets Glasgow. Jag har bara precis börjat läsa så jag har än så länge inga åsikter om huruvida den är bra eller ej.

Min smakebit är från bokens början:
McCoy fortsatte korridoren fram mot trappan; det klapprade om klackarna när han gick ut på gångbryggans golv av metall, andedräkten stod som en plym av vit ånga framför honom. Barlinnie var sig likt. Iskallt om vintern och bastuhett om sommaren. Det gamla viktorianska fängelset sjöng på sista versen. Det var inte byggt för så många fångar som man hade proppat in i det. Tre, ibland fyra, interner inlåsta i en cell avsedd för två. Undra på att hela fängelset stank. Lukten från överfulla slaskhinkar och gammal svett var så stark att den fastnade längst ner i halsen på besökaren så snart de stora dörrarna öppnades, och den satt fast i kläderna när han lämnat stället.

28 kommentarer:

  1. Jag läste ju den här när han var på Svenska Deckarfestivalen. Ska bli intressant att höra vad du tycker sen.
    Grattis på 24-års dagen!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Jag började ju på boken nu på morgonen och just nu känner jag mig mest lite förvirrad över alla namn som dyker upp. Precis som att jag borde veta vilka de är. Men det ger sig nog.

      Radera
  2. tack för smakbiten, blir lite nyfiken.

    SvaraRadera
  3. Gratulerer med 24 år! Vi feiret nettopp 23 :-) Det er sånn her og at det kommer snø, så blir det varmt og så fryser det så alt blir glatt. Det er typisk vinter :-) Eller det vil si at det snør mindre og mindre. I fjor vinter hadde vi ikke snø i det hele tatt.
    Ha en riktig fin søndag!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Tänk vad tiden går 🙂 Vi har inte haft snö på flera år och faktiskt knappt minusgrader så det är välkommet. Jag önskar bara att det inte blev is på gångbanorna 🙂

      Radera
  4. Gratulerer med dagen, som de säger i Norge. Hm, när jag tänker efter så har vi varit gifta i 24 år till hösten. Tack för smakbiten!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Och detsamma till hösten då 🙂

      Radera
  5. Sett boken men inte läst. Grattis till 24 och tack för smakbiten!

    SvaraRadera
  6. Hurra med 24 år! Det er en bragd :)

    Boken minner meg om U2 og de gamle låtene som Sunday Bloody Sunday som handler om opptøyene i den perioden

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Ja, 24 år är en lång tid. När man tänker efter 🙂

      Jag hör också den låten i huvudet varje gång jag ser den här titeln 🙂

      Radera
  7. Låter mycket välskrivet om en mycket torftig miljö. Grattis på dagen, hoppas ni får en välsmakande middag! Och tack för smakbit

    SvaraRadera
    Svar
    1. Som så mycket annat från Skottland så är det väldigt mörkt och skitigt.

      Radera
  8. Grattis till 24 år! Vi firar också 24 år tillsammans i år, men inte förrän i november. Spännande med matleverans, vad blev det?
    Tack för smakbiten, jag har inte läst något av honom, det där stycket låter väl ungefär som motsatsen till feelgood ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Mot bättre vetande så tog vi hamburgare, från ett av sambons favoritställen (Tugg, som jag också gillar, men inte lika mycket). Hamburgare brukar inte bli så bra när man inte äter på plats, men det brukar ju å andra sidan ingenting bli...

      Den här boken är väldigt mycket motsatsen till feelgood 🙂

      Radera
  9. effektiv miljöbeskrivning. jag blir nyfiken! tack för smakebiten!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, man får ganska snabbt uppfattningen att det inte är någon speciellt trevlig miljö.

      Radera
  10. Känner inte alls till boken. Hoppas den uppfyller dina förväntningar. Tack för smakbiten! Här var det inte halkan som var problemet på hundpromenaden igår... utan bilkaravaner från jaktstugan i skogen. Smal skogsväg gör att man måste kliva ut i sly och snömassor gång på gång. Jösses! Coronatid gör väl att folk inte samåker heller, kan jag tänka. En och en i varje bil.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Att alla plötsligt ska ut i naturen ställer till en hel del problem. Många vet inte alls hur man beter sig, har jag märkt.

      Radera
  11. Det var ett nytt författarnamn för mig

    SvaraRadera
  12. Det låter verkligen inte som ett trevligt ställe! Tack för smakbiten!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, jag hade inte gärna besökt stället i verkligheten.

      Radera
  13. Grattis på årsdagen! Ja, den där knaggel-isen har vi i Stockholm också fast ju nu är det ok tack vare att det kom mer snö.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Det har kommit lite mer snö här också, tyvärr bara tillräckligt lite för att dölja isen, men inte tillräckligt mycket för att ta bort halkan 😬

      Radera
  14. En bok som utspelar sig i Glasgow gör ju mig intresserad.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Misstänkte att du skulle känna så 😉

      Radera