Sidor

onsdag 8 september 2021

"Hetta" av Jane Harper

Författare: Jane Harper
Titel: Hetta
Genre: Kriminalroman
Antal sidor: 334
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: The dry
Översättare: Jessica Hallén
Serie: Aaron Falk 1
Förlag: Bokförlaget Forum
Utgivningsår: (original) 2016 (min) 2017
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 24 augusti 2021




Första meningen: Gården hade faktiskt sett död tidigare, och spyflugorna var inte kräsna.

Baksidetext
Australien härjas av en svår torka och invånarna i den lilla avfolkningsorten Kiewarra tvingas dagligen fatta desperata beslut på grund av vattenbristen. Under mystiska omständigheter tar Luke Hadler livet av sin familj och sedan sig själv. Poliskommissarie Aaron Falk kommer tillbaka till sin barndoms hemtrakter för att närvara vid begravningen. Luke var hans bäste vän, men de delade även en mörk hemlighet.

Under århundradets värsta torka börjar Falk ifrågasätta vad som verkligen hände med Luke. Han bär på en bestämd känsla av att något inte stämmer – men ju mer han nystar i fallet, desto mer börjar gamla sår att blöda. Sedan länge begravda lögner tar sig upp till ytan, och Falk tvingas konfronteras med sina egna värsta minnen.

Min kommentar
Hetta... det är en bok som typ alla har läst och ungefär alla har tokhyllat den. Det sätter ju en del press, på både boken och mig. Jag fick den när jag fyllde år för över fyra år sedan och den har stått där så fint i hyllan. Kanske har jag inte riktigt vågat ge mig på den. Men när jag hörde att en favoritförfattare (hej Mattias!) håller på och översätter hennes senaste så insåg jag att det nog är dags att kasta sig ut.

Den stora grejen i den här boken, och något jag aldrig någonsin kommer att förstå, är den här självrättfärdiga mentaliteten. Den som oftast finns i mindre orter. Den som utgår från att den vet minsann vad sanningen är och dömer alla andra. Snabbt och ohört. Jag blir så otroligt förbannad på dessa självgoda kräk (och då menar jag inte djuren) som bara tror saker. När det visar sig att de har haft fel så bara vänder de och tror att allt är bra. Allt är förlåtet. Jag avskyr på riktigt den människotypen. Den är vanligt förekommande i den här boken. Man tänker kanske att människor som lever under så tuffa förutsättningar borde vara snällare mot varandra. Men så är det ju inte.

Karaktärerna är inte många och de känns verklighetstrogna (tyvärr, i många fall). Jag kan inte riktigt bestämma mig för om jag gillar Aaron eller ej. Han är ungefär lika inskränkt och trångsynt som de andra infödda i byn. Bara marginellt bättre. Däremot så tycker jag omedelbart om Raco. Där har vi en bra polis. Man kan nog också räkna miljön och hettan som karaktärer. De är ständigt närvarande och spelar en stor roll. Jag får aldrig någon riktig känsla för hur stor den här byn är, men förmodligen så är den större än vad jag tror.

Stämningen i den här boken är speciell. Den vibrerar nästan av hemligheter och gamla oförrätter. Påhittade eller verkliga. Tempot är sävligt och det passar alldeles utmärkt till hettan. Det känns som att man inte kan röra sig alls och att andas är svårt. Den är kanske inte spännande som i bita på naglarna, utan mer spännande som i oerhört intressant. Drivet framåt är jämnt och stabilt. Historien vecklar ut sig med hjälp av tillbakablickar, av den kursiverade sorten. Det gör det tydligt, men tyvärr samtidigt jobbigt att läsa.

Allt var ungefär som jag trodde/fick känslan av, även om motivet/-en är oklara ända till slutet. Förutsägbar skulle jag ändå inte kalla den. Jag gissade ju bara och var inte säker förrän strax innan det klarnade även för Aaron, men jag hade ju lite mer information.

Då har jag alltså äntligen läst Hetta och det gick ju bra. Även om jag kanske inte tokhyllar som andra. Läsa mer av henne vill jag i alla fall definitivt. Så nu är det fritt fram att köpa på sig fler böcker.

Den här boken har varit med i En smakebit på søndag.

Goodreads hade den 4,02 i genomsnitt (beräknat på 192 484 betyg).
Jag ger den 4,0.
Boken är
TråkigSpännandeFörutsägbar
BladvändareKlurigLäskig
LångsamTempofylldIntetsägande
OrdbajsigFåordigNagelbitare
MysigSorglig
MåbrabokTankeväckandeRolig
RörigGenomtänktMörk

Andra som bloggat om Hetta: Lottens bokblogg, Just nu - just här och Bokkoll.

6 kommentarer:

  1. Skönt att du gillade den (att jag trodde rätt). När jag tänker tillbaka på boken så är det verkligen tryckande hetta, torka och landsbygd (med allt vad det kan innebära) som dyker upp.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det var faktiskt lite jobbigt att börja läsa den. Svårt med en bok som så många verkligen har tyckt om. Kanske var den inte så fantastisk som jag hade förväntat mig, men det kan ju ha varit just för att jag förväntade mig det. Nu är det i alla fall gjort 🙂

      Radera
  2. Jag tokhyllade ju ;-) Det jag minns mest nu är hettan och landsbygden som låg som en matta över allt. Men Australien är ju en av mina "triggers" också.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Australien är en av mina triggers också, men jag kom aldrig dit på min resa "down under". Vi hade bara knappt två månader och vi ville inte hasta över det gigantiska landet. Så de blev bara Nya Zeeland.

      Radera
  3. Jag gillade den, men kan inte säga att jag 'tokhyllade'. Har ändå tänkt att jag ska lyssna på hennes nästa, vid tillfälle.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ungefär som jag då... tyckte den var bra, men inte fantastisk. Jag tror att mina förväntningar eventuellt förstörde lite.

      Radera