Sidor

lördag 19 februari 2022

Bok: Brandbomb av Pål Eggert

Författare: Pål Eggert
Titel: Brandbomb
Genre: Skräck
Antal sidor: 19
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: -
Förlag: Swedish Zombie
Utgivningsår: (original) 2017 (min) 2017
Format: E-bok
Källa: Bokhyllan
Utläst: 29 januari 2022




Första meningen: I vanliga fall brukade Jibril åka in till centrum och träffa sitt gäng för att slåss, men när hon förstod hur hon skulle locka våldet till sina egna kvarter stannade hon där.

Baksidetext
Jibril undrade hur länge skuggorna funnits i ögonvrån. Inte förrän en av dem tände eld på trasan som var nerstoppad i den halvfulla flaskan såg hon dem. De gled tyst fram över marken, klädda i ogenomträngligt svart. Det var något annorlunda med dem, som om de inte var riktigt var där. Alla tre hade huvor som var utdragna i långa strutar vilka ringlade sig ormlikt nerför ryggarna.

Min kommentar
Jag har en del e-noveller liggande och när jag behövde något kort och snabbt att läsa innan det var dags att släcka sänglampan som kom jag att tänka på Brandbomb. Den har funnits på min läsplatta i nästan fem år så det var ju dags. Och nej, det är inte alls konstigt att läsa något som klassas som skräck innan man ska sova.

Det börjar ganska lovande, som en aktuell spegling av det samhälle vi har i dag, med bland annat stenkastning mot blåljuspersonal. Sedan vet jag inte vad som händer, det blir rörigt och osammanhängande.

Jag får lite känslan av att styckena har hamnat på fel ställe, det skulle i alla fall kunna förklara den ganska märkliga tidslinjen. Jibril är ute och eldar, kommer hem, lägger sig i sitt sovrum. Sedan kommer det något som liknar en intervju, helt från ingenstans. Var och vem framgår inte. Då börjar hon se sin egen skugga, och jag är fortfarande kvar i sovrummet med en handduk över ansiktet, men Jibril är tydligen i vardagsrummet. Och det är dessutom, helt plötsligt, nästa dag. Då går hon i alla fall ut och blir attackerad av... vad det nu är. Det får henne att springa hem, men då är lägenheten plötsligt tom. Eller nja, den är full av gigantiska kackerlackor. Då springer hon ut igen. Fullständigt obegripligt.

Vilka är de där skuggorna egentligen? Jag fattar inte om de ska vara "goda" (nej, det kan de väl ändå inte vara) eller snäppet "ondare" än Jibril. Ska de föreställa samhället, djävulen eller något däremellan?

Min utgångspunkt, när jag läser en berättelse, är att författaren har en historia att berätta, att h*n vill säga något. Jag har ingen aning om vad meningen är med Brandbomb. Jag vet inte vad jag ska göra med den. Jag förstår inte.

Goodreads hade den 3,00 i genomsnitt (beräknat på 5 betyg).
Jag ger den 2,0.
Boken är
TråkigSpännandeFörutsägbar
BladvändareKlurigLäskig
LångsamTempofylldIntetsägande
OrdbajsigFåordigNagelbitare
MysigSorglig
MåbrabokTankeväckandeRolig
RörigGenomtänktMörk

Andra som bloggat om Brandbomb: C.R.M. Nilsson.

2 kommentarer:

  1. Lite samma känsla som jag hade. Kändes lite halvt som ett försök att göra en skräckversion av Kafka, men som bara blev osammanhängande.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag blev bara förvirrad och det är inte en känsla som jag uppskattar. I alla fall inte på det sättet.

      Radera