Sidor

lördag 21 maj 2022

Bok: Morsarvet av Christina Granbom

Författare: Christina Granbom
Titel: Morsarvet
Genre: Kriminalroman
Antal sidor: 263
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: Mildred Carlesten 1
Förlag: Hoi Förlag
Utgivningsår: (original) 2014 (min) 2014
Format: Danskt band
Källa: Bokhyllan
Utläst: 3 maj 2022




Första meningen: Förödmjukelsen brände.

Baksidetext
Mildred Carlesten kommer efter en tid som polis i Stockholm till den lilla byn Kungsör. Med sig i bagaget har hon ett trasigt förhållande och skulden över att i tjänsten ha skjutit ihjäl en människa.

När två kroppar hittas skändade i skogarna runt byn verkar spåren först inte leda någonstans. Mördaren finns inte i några register och dessutom verkar mer än en person vara inblandad.

Kyrkoherden i byn erbjuder sig att hjälpa till. Känslorna mellan dem växer och Mildred börjar åter tro på kärleken, trots hans uppenbara problem att handskas med sin hårda uppväxt. Kan han hjälpa henne att lösa fallet?

Efter hand skönjer Mildred ett mönster. Gärningsmannen är besatt av synd och rening. Och han är inte färdig än …

Min kommentar
Även Morsarvet är en bok från Bokmässan, dock från 2014 och från ett bokbord på ett bokbloggarmingel. Varför just denna blev ett av mina val minns jag inte längre. Det kan vara så att Kungsör lockade, en stad jag aldrig varit i och egentligen inte känner till. Beskrivningen är ju inte heller helt olockande.

Jag kan börja med det som är bra. Ovanligt nog så finns det en syskonrelation här som är bra. Hur ofta händer det egentligen? Det finns också en grupp kvinnor med, som faktiskt stöttar varandra. Båda dessa saker känns bra och uppfriskande.

Det blev en ganska rejäl uppförsbacke för boken efter att hela starten går ut på att förklara saker för mig. Bland annat verkar det vara nödvändigt att förklara att polisens jobb består av förhör och insamling av information. Suck. Tyvärr så fortsätter detta genom hela boken, men då oftast som långrandiga bakgrundshistorier för kreti och pleti.

Karaktärerna är många. Otroligt många. Den ena människan efter den andra kastas in i handlingen. Vare sig de behövs eller ej. Alla verkar de ha något att säga och alla (känns det som) åtföljs av en bakgrundshistoria. Nåväl, de är åtminstone vanliga människor och inga superhjältar på något sätt. Bara helt ointressanta för historien. Om det någon gång skulle komma i närheten av att bli spännande så dyker det ofelbart upp en lång och onödig utläggning. Gärna då om en karaktär som även den är onödig. Det är otroligt många omotiverade avstickare och det spretar åt alla håll och kanter.

Trots alla dessa bakgrundshistorier så känns det som att jag inte vet något om någon. Inte ens huvudpersonen. Jag får ingen känsla alls för dem. En massa saker bara berättas för mig, men de visas liksom aldrig. Jag blir aldrig nyfiken, inte ens intresserad. Var det ens meningen att man skulle undra vem som var skyldig? I så fall bör man inte göra det så tydligt vem det är.

Morsarvet är ju en debut så det är klart att den inte är perfekt, men den passar inte mig speciellt bra. Det är på tok för många sidohistorier, som inte tillför något. Varken till historien i sig eller den så kallade lokalfärgen.

Avdelningen för olika funderingar:
Boken är riktigt dåligt korrekturläst. Det saknas ord och det är felstavningar. Ibland verkar tiden gå baklänges också, vi börjar nämligen i maj, går vidare till juni, men plötsligt är vi tillbaka i maj.

Den här boken har varit med i En smakebit på søndag.

Goodreads hade den 3,38 i genomsnitt (beräknat på 12 betyg).
Jag ger den 2,5.
Boken är
TråkigSpännandeFörutsägbar
BladvändareKlurigLäskig
LångsamTempofylldIntetsägande
OrdbajsigFåordigNagelbitare
MysigSorglig
MåbrabokTankeväckandeRolig
RörigGenomtänktMörk

Andra som bloggat om Morsarvet: Johannas deckarhörna, Midnattsord och Barnboksbloggen.

4 kommentarer:

  1. ÖLåter som en b ok jag absolut inte skulle vilja försöka läsa ens!
    KRAM/Susie

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, det här var inget för mig i alla fall.

      Radera
  2. Det låter som det inte skulle vara något för mig heller med tanke på vad jag tycker om långrandiga förklaringar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, det här är ingen bok jag skulle rekommendera dig att läsa.

      Radera