Bok: Asfaltsland av S A Cosby

Författare: S A Cosby
Titel: Asfaltsland
Genre: Thriller
Antal sidor: 287
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: Blacktop wasteland
Översättare: Ylva Spångberg
Serie: -
Förlag: Modernista
Utgivningsår: (original) 2020 (min) 2021
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 9 juni 2023




Första meningen: Beauregard tyckte att natthimlen såg ut som en målning.

Baksidetext
Beauregard "Bug" Montage är numera en hederlig mekaniker, kärleksfull make och hårt arbetande far. Och han vet att det inte finns någon framtid för den han brukade vara: den amerikanska östkustens bästa flyktchaufför.

Men när Bugs omsorgsfullt uppbyggda nya liv börjar gå i spillror dras han obönhörligt tillbaka. När en tidigare partner hör av sig om en juvelstöld drivs han till att än en gång sätta sig i förarsätet.

Hemsökt av den man han en gång var måste Bug nu hitta ett nytt sätt att navigera i detta asfaltsland. Eller dö medan han försöker.

Min kommentar
När förra boken var utläst så funderade jag på att ta ytterligare en som utspelar sig i Köpenhamn (där vi fortfarande befann oss), men jag tyckte att det kunde bli för samma sak. I stället blev det något helt annat; Asfaltsland. En southern noir.

Mina förväntningar var nog ganska låga, om jag ska vara ärlig. Det här med hårdkokt är inte alltid en favorit. Som när det gäller så mycket annat så beror det (nästan) helt på utförandet. När det görs så här så inte bara funkar det, det blir riktigt bra. Jag har ju läst en hel del av Dennis Lehane och den här boken påminner lite om hans stil. Det är mörkt och grymt, men med små ljuspunkter av hopp i form av de nära mänskliga relationerna.

Våld det finns det gott om, dock inte på något sätt förskönande. Det är egentligen inget frossande i det heller, det liksom bara är. Uppenbarligen finns det olika grader av bovar, för det är mycket sällan jag håller på "boven". Här är det omöjligt för mig att inte ställa mig på Bugs sida. Bug är en komplex karaktär, varken god eller ond. Bara en människa, vilket i de flesta fall betyder både och. Han är egentligen en bra människa, men hans förutsättningar har inte varit de bästa. Han gör så gott han kan.

Språket är ungefär som Bug själv, det är väldigt rakt på. Ibland blir det nästan lite poetiskt, med en hel del liknelser. De flesta är fantastiska och trots att jag aldrig har hört dem tidigare så förstår jag dem omedelbart. De är ytterst visuella. Helt klart så passar den här blandningen mig riktigt bra.

Asfaltsland är rå, brutal och väldigt mycket macho, men samtidigt en gripande och berörande historia om en mans kamp att vara god i en ond värld. Det är den amerikanska drömmen helt avklädd och avslöjad. Dessvärre så tror jag inte att det är speciellt överdrivet. Och inte kan man väl klaga på något som är högst verklighetstroget berättat? Glädjande nog så har jag faktiskt hans nästa bok i hyllan redan.

Den här boken har varit med i En smakebit på søndag.

På Goodreads hade den 4,08 i genomsnitt (beräknat på 32 035 betyg).
Jag ger den 4,0.

Boken är

Tråkig		Spännande		Förutsägbar
Bladvändare		Klurig		Läskig
Långsam		Tempofylld		Intetsägande
Detaljrik		Fåordig		Nagelbitare
Mysig		Rå		Sorglig
Måbrabok		Tankeväckande		Rolig
Rörig		Genomtänkt		Mörk

Andra som bloggat om Asfaltsland: Lottens bokblogg, Deckarlogg och Mina skrivna ord.