Sidor

lördag 9 november 2024

Bok: X: Den sista platsen av John Ajvide Lindqvist

Författare: John Ajvide Lindqvist
Titel: X: Den sista platsen
Genre: Skräck
Antal sidor: 440
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: Platserna 3
Förlag: Ordfront Förlag
Utgivningsår: (original) 2017 (min) 2017
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 18 oktober 2024




Första meningen: Under hösten 2016 drog en självmordsvåg genom Stockholms undre värld.

Baksidetext
En gång var kriminaljournalisten Tommy T hela Sveriges älskling, men på senare år har hans stjärna dalat. Undersökningen av självmorden ska bli hans upprättelse. Tillsammans med sin hund Hagge nosar han sig djupare in i mysteriet kring den undflyende gestalten "X" som tycks ligga bakom allting. Spåren leder till ett enormt parti kokain samt till ett oändligt fält med kortklippt gräs och en himmel utan sol.

Samtidigt dras Tommys systerson Linus allt djupare in i X verksamhet. Han är 17 år och bor i det megalomaniska höghusbygget Gårdsstugan. Allt sedan han som 13-åring började sälja sin egen ADHD-medicin har han drömt om att få deala i de högre divisionerna. När han slutligen får chansen visar sig verksamheten vara både farligare och underligare än vad han kunnat föreställa sig.

Min kommentar
För nästan två år sedan läste jag första delen i den här trilogin. En bok som jag inte begrep mig på alls, den var väldigt underlig, men fick hjärnan att arbeta för högtryck. Vad den handlade om är också lite oklart. Andra delen gjorde mig inte ett dugg klokare. Snarare tvärtom. I X: Den sista platsen kommer hela förklaringen.

Jag vet egentligen inte alls vad jag förväntade mig när jag började läsa denna, men inte var det en hårdkokt thriller i alla fall. Men det är vad jag får. Åtminstone till en början. Och för det mesta. Min hjärna försökte febrilt se/gissa sammanhanget mellan de tre böckerna, men gick bet. Det är inte förrän alldeles i slutet som det klarnar och då hänger allt plötsligt ihop. Synd bara att det nästan är två år sedan jag läste Himmelstrand (som jag tycker är den bästa i trilogin, den var åtminstone läskig). Jag minns inte alltför många detaljer.

Karaktärerna är fantastiskt skrivna och det är väl det som är en av John Ajvide Lindqvists stora styrkor. Jag är inte säker på att jag gillar någon av karaktärerna och jag gillar inte heller det de gör, men jag förstår dem (oftast). Relatera till dem kan jag däremot inte överhuvudtaget. Linus förändring avskyr jag, men den är faktiskt trovärdig. Hur gränsen för det normala hela tiden flyttas och allt eskalerar. Det är många slanguttryck när Linus berättas och ganska många ord som jag aldrig hört förut. Ibland får jag en känsla av att jag läser en Jens Lapidus. Tänk inte ens på att googla dem. Det är nämligen ett påhittat språk.

Mopsen Hagge är den solklara favoriten bland karaktärerna. Trots att han är en hund. Husse Tommy T får ett lika självklart plus i kanten för att han "lyssnar" på Hagge. Även i första delen fanns det ju en mycket trevlig hund och även en intressant katt. Som vi faktiskt får träffa igen. Liksom ett par av de andra karaktärerna i den boken.

Det är svårt för mig att reda ut vad jag egentligen tycker om detta. Ibland blir det bara för mycket. Då menar jag inte blod och splatter och liknande. Det som var mystiskt och fantasieggande i Himmelstrand blir bara konstigt här. Jag är inte överdrivet förtjust i "krim-delen". Det hårdkokta. De delarna är alldeles för många och för långa. Det är rejält med svärta, men inte så mycket skräck. Det är inte det minsta läskigt och inte heller speciellt spännande.

X: Den sista platsen är mer en thriller än skräck. Förutom det där konstiga då. Man kan egentligen inte bedöma böckerna var för sig, man måste ha alla tre för att ha hela historien klar för sig. Det är otroligt snyggt hopknutet, det måste jag ge honom. Slutet är inget annat än perfekt och i sista meningen kommer den lilla läskiga rysningen som jag väntade på i hela boken.

Den här boken har varit med i En smakebit på søndag.

Goodreads hade den 3,80 i genomsnitt (beräknat på 999 betyg).
Jag ger den 3,5.
Boken är
TråkigSpännandeFörutsägbar
BladvändareKlurigLäskig
LångsamTempofylldObehaglig
DetaljrikFåordigNagelbitare
MysigSorglig
MåbrabokTankeväckandeRolig
RörigGenomtänktMörk
LättsamMystiskBerörande

Andra som bloggat om X: Den sista platsen: I bokhyllan, Ugglan & boken och Läsa & lyssna

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar