"Fågeln som vrider upp världen" av Haruki Murakami

Genre: Drama
Antal sidor: 740
Originalspråk: Japanska
Originaltitel: Nejimaki-dori kuronikuru (ねじまき鳥クロニクル)
Översättare: Eiko Duke, Yukiko Duke
Serie: -
Förlag: Norstedts
Utgivningsår: (original) 1995 (min) 2008
Format: Pocket
Källa: Bokhyllan
Utläst: 19 augusti 2013





Första meningen: Jag stod i köket och kokade spaghetti när det ringde.

Baksidetext
Toru Okadas katt har försvunnit. Kort därefter försvinner även hans fru.

Samtidigt börjar han få en rad anonyma sexsamtal på telefon, han blir kompis med en morbid med gladlynt grannflicka, träffar en kvinna som är uppkallad efter en ö i Medelhavet och lär känna en åldrad löjtnant från andra världskriget.

Efter en tid har Okadas ordnade Tokyo-tillvaro bytts mot total förvirring. För att återfå kontroll över situationen börjar han tillbringa alltmer av sin tid i en torrlagd brunn och det är tydligt att inget kommer att bli som det varit.

Min kommentar
Den här boken har stått länge och samlat damm i min bokhylla, mest för att jag helt enkelt varit lite rädd för att börja läsa den. Så många har sagt att den är både märklig och svår och de båda i kombination klarar jag bara inte. Dessbättre hade de fel. Den är bara märklig.

Egentligen blev jag inspirerad av Bokmoster att äntligen ta tag i den här tegelstenen när jag läste om hennes läsning tillsammans med radions bokcirkel. Så jag gjorde helt enkelt likadant. Jag vet inte om bokcirkeln gjorde att jag förstod saker som jag kanske annars inte förstått, men den gjorde definitivt att jag såg vissa saker i ett annat ljus. Det var oerhört intressant att höra de här människorna sätta ord på saker som det undermedvetna redan förstått eller saker som jag helt missat.

Först och främst, huvudpersonen Toru Okada. Vilken otroligt underlig person. Han verkar ha en väldigt märklig egenskap som får okända människor, speciellt kvinnor, att berätta allt för honom. Inklusive intima saker som tarmtömningar och mensvärk. Konversationerna blir helt absurda. En annan lite konstig aspekt är att vi inte alls får veta hur han ser ut och jag får heller ingen bild i huvudet (förutom en snabb glimt av Mr Magoo) och han känns mycket äldre än de 30 som han sägs vara. Toru Okada är fullständigt håglös och menlös, han har inga önskningar och ingen självbevarelsedrift. Hur mycket som än händer honom så reagerar han knappt. Han bara åker med och låter allt hända honom. Lite som man måste göra för att läsa den här boken.

Halvvägs är boken på väg mot ett riktigt högt betyg, men sedan händer något. Eller kanske tvärtom. I alla fall så blir det väldigt segt och allt bara står och stampar, historien drivs inte längre framåt utan mer åt sidan. Det känns lite som ett gummiband som sträcks och sträcks. I det oändliga. En hel del av sidospåren känns som att de bara är med för att påvisa grymheterna som begicks under andra kinesisk-japanska kriget där vi bland annat får oss till livs en osedvanligt grym och grotesk tortyrscen.

Hela boken är full av symbolik och eftersom den japanska kulturen är ganska olik vår här i väst så är det ibland väldigt svårt att tolka allt som sägs och händer. Jag hade behövt hjälp av Den Store Symboltolkaren Robert Langdon här. Generellt kan jag säga att jag ändå tyckte väldigt mycket om det jag läste, det var märkligt men ändå väldigt lättläst. Och minsann, var han inte rolig också, Murakami. Det enda som egentligen krävdes var att man glömde allt som har med logik att göra. Något som gjorde mig glad var också att trots att boken är tjock så är inte persongalleriet som en liten stad.

Slutet är en mindre antiklimax och inga frågor får några svar. Ett annat slut vore otänkbart. Kommer jag att läsa mer Haruki Murakami? Ja, sannerligen, det tror jag nog.

Boktipsets estimerade betyg var 4.6. Jag ger den 4.0.

Boken är

Tråkig		Fantasirik
Rolig		Klurig
Trovärdig		Förutsägbar
Osannolik		Välskriven
Romantisk		Dåligt språk
Sorglig		För lång
Spännande		För kort

Andra som bloggat om Fågeln som vrider upp världen: Bokfetischist, Boktoka och Matildas läshörna.

Boken kan köpas på AdLibris, Bokia och Bokus.

Bokbloggsjerka 30 augusti – 2 september

Åh, som jag har längtat efter den här fredagen, det har varit en jobbig vecka, men nu börjar helgen med Annikas bokbloggsjerka?

Veckan uppgift är: Vilken bok/vilka böcker längtar du mest av allt efter just nu?

Svårt att veta eftersom Adlibris lanserade sin nya sajt utan att alla funktioner var på plats, däribland önskelistan. De måste ha haft otur när de tänkte där. Det betyder i alla fall att jag förmodligen glömt någon/några som jag längtar mig fördärvad efter.

- Min mormor hälsar och säger förlåt av Fredrik Backman är en sådan där bok som jag längtat efter ända sedan jag läste ut En man som heter Ove.
- Nyckeln av Mats Strandberg & Sara Bergmark Elfgren, tredje och sista delen om Engelsfors och den släpps inte förrän november(!).
- Fjärilseffekten av Karin Alvtegen har jag velat ha ända sedan den släpptes, men eftersom jag försöker hålla igen lite så har jag ännu inte beställt den.
- 22/11 1963 av Stephen King, som kommer ut på svenska i november.

Ja, som sagt, det saknas nog några här. Dumma Adlibris.

Läsplanering september 2013

September kan nog bli en väldigt mager månad när det gäller läsning, jag har börjat jobba igen och jag har börjat en högskolekurs, visserligen repetition men ändå. Jag vågar inte planera fler än de här, men jag hoppas naturligtvis att det blir fler.

• Jordens väktare av Dan Buthler & Dag Öhrlund. Nej, den ingår inte i serien om vare sig Colt eller Silfverbielke. Hyllvärmare.

• Det du inte såg av Patrik Sjöberg & Markus Lutteman. Hyllvärmare. Tre på tre.

• Den upplysta stigen av Kjell Eriksson. Första delen i serien om Ann Lindell. Boktolva. Hyllvärmare.

"Den nya människan" av Boel Bermann

Genre: Science fiction
Antal sidor: 205
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: -
Förlag: Kalla kulor
Utgivningsår: (original) 2013 (min) 2013
Format: Danskt band
Källa: Rec ex
Utläst: 11 augusti 2013





Första meningen: Jag sitter på Konditori Ritorno och väntar på en kompis.

Baksidetext
Året är 2014 och inga barn föds längre. Världen är i chock, lamslagen över vad som sker. Efter några år börjar kvinnorna plötsligt bli gravida igen, men de nya barnen är inte som barn brukade vara. De leker inte, de iakttar i stilla tysthet.

Mot sin vilja blir Rakel involverad när hon råkar döda ett barn. Hon är en av de första som inser att den nya människan är ett hot mot mänsklighetens hela existens.

Fler och fler nya barn föds och de har en snabbare utvecklingstakt än vanliga människor. En brutal incident på Rakels arbetsplats ställer hennes tillvaro på ända. Rakel flyr, bort från ångest och sviken kärlek. Men i jakten på tröst i tillfälliga förbindelser och berusning händer det som verkligen inte får hända ...

Min kommentar
För tre månader sedan fick jag ett mejl från förlaget Kalla Kulor där höstens böcker presenterades. Jag blev bara lockad av en enda bok och det var denna. Den beskrevs som en dystopisk sci-fi-saga och vad kan vara mer lockande än det? Efter ett par långa månader så kom den till slut och jag kastade mig över den och bara slukade.

Min allra första reaktion var att historien började 2014, alltså redan nästa år. För egen del tror jag att skrämselfaktorn hade ökat om man förlagt handlingen några år in i framtiden, nästa år är alldeles för nära för att jag ska tro på det. Men faktum är att jag efter några sidor till helt har glömt "när" och bara bryr mig om "vad". Och eventuellt "varför".

Berättaren är "jag", som är Rakel, men här finns tidningsnotiser och intervjuer med forskare som på ett kort och förtjänstfullt sätt driver historien framåt. Här finns allt som ska finnas i en dystopi; det är mörkt, skitigt, dystert, hopplöst och människan står maktlös. Språket passar mig perfekt, det är kort och rakt utan utsmyckningar, det finns inga onödiga ord eller beskrivningar. Ändå har jag inga som helst problem med att känna allt som Rakel känner, inklusive hettan i Indien. Jag tycker om när jag får tänka och känna själv och inte bli skriven på näsan vad jag ska tycka.

Förutom att vara skrämmande så väcks en hel del tankar när jag läser. Vad är egentligen mänsklighet? Och medmänsklighet? Kan man känna medmänsklighet med någon som, förutom att se ut som en människa, inte har några andra mänskliga drag? Vet samhället alltid bäst eller kan jag själv avgöra vad som är bäst för mig? Några svar får jag naturligtvis inte, men jag hoppas att jag hade gjort som Rakel.

Låt dig inte luras av det tunna formatet, för den är fullspäckad och jag tycker det är fantastiskt att en bok med så få sidor kan innehålla så mycket. Bra böcker behöver inte vara tjocka.

På ett plan skulle jag vilja veta vad som händer sedan, efter att boken är slut, på ett annat vill jag det inte. Det enda jag med säkerhet vet är att jag vill att Boel Bermann fortsätter att skriva.

Boktipset hade inget estimerat betyg eftersom det är första recensionsdag i dag. Jag ger den 4.0.

Tack Kalla kulor för recensionsexemplaret!

Boken är

Tråkig		Fantasirik
Rolig		Klurig
Trovärdig		Förutsägbar
Osannolik		Välskriven
Romantisk		Dåligt språk
Sorglig		För lång
Spännande		För kort

Boken kan köpas på AdLibris, Bokia och Bokus.

Topp Tio mest minnesvärda bi-karaktärer

Tisdag igen och då naturligtvis dags för en Topp Tio Tisdag (Top Ten Tuesday). Veckans uppgift är Top Ten Most Memorable Secondary Characters.

Fy, det här var svårt. Vilka kan man egentligen räkna till birollsinnehavare? Och minnesvärd? Det behöver ju inte vara positivt... Nåväl, jag försöker väl då.

1. Cathbad, Ruths mystiske kompis i Elly Griffiths böcker.
2. Parvaneh, Oves granne i boken av Fredrik Backman.
3. Marvin, den djupt deprimerade roboten i Liftarens guide till galaxen av Douglas Adams.
4. HAL, den väldigt otäcka datorn i Arthur C. Clarkes rymdodyssé.
5. Billybumlaren Oy i Stephen Kings Det mörka tornet-serie (och vad en billybumlare är har jag ingen aning om).
6. Anna-Maria Mella, polisen i Åsa Larssons böcker om Rebecka Martinsson.
7. Jag bara måste ta med katten i En man som heter Ove också. Jag fullkomligt älskar den katten.
8. Arvid i Utvandrareposet av Vilhelm Moberg.
9. Severus Snape i Harry Potter-böckerna.
10. Aragorn i Sagan om ringen.

Läskig, men snygg, boktrailer

På onsdag släpps något så ovanligt som en svensk dystopi, Den nya människan av Boel Bermann, i alla fall känner inte jag till speciellt många andra. Den här boktrailern är verkligen kittlande. Kolla in och njut så länge, på onsdag får du veta vad jag tyckte om den.

Ju fler vi är tillsammans...

ju gladare vi bli (eller mer, det funkar det också). Åtminstone jag, sambon vet jag inte riktigt vad han tycker, men så länge jag bara staplar böcker i ett rum så tror jag att det mesta går bra.

Den här veckan blev det två små nykomlingar. Den första fick jag alldeles, alldeles gratis från hyllan för att hon firar fem år som bokbloggare. Inte bara var boken gratis, den var dessutom i skick som ny. Pappersväggar av John Ajvide Lindqvist gör sig bra i hyllan med de andra och jag hoppas jag snart har samlat på mig hela hans produktion.

Den andra dök upp i kundvagnen på discshop när jag handlade lite filmer. En pocket för 29 kronor kan man ju inte stå emot. På sannolika skäl av Gianrico Carofiglio är något så ovanligt (för mig i alla fall) som en italiensk deckare och första delen i en serie om advokaten Guido Guerrieri.

Jag vill vinna Samartins böcker!

Västmanländskans bokblogg lottar ut två böcker av Cecilia Samartin, Señor Peregrino och La Peregrina. Jag har läst så mycket positivt om hennes böcker så självklart vill jag ju vinna dem. Det enda man behöver göra är att svara på tre lätta(?) frågor.

Var med och tävla du också. Men du, det är bråttom, det hela avgörs i dag och du har bara fram till (ungefär) 21 i kväll på dig.

En smakebit på søndag: Spelaren

En smakebit på søndag är ett stående inslag på den norska bokbloggen Flukten från verkligheten. Varje vecka väljer vi ett stycke i boken vi läser och delar med oss av det. Ett spännande sätt att få veta vad andra läser.

Jag har äntligen kommit mig för att börja läsa serien om Myron Bolitar av Harlan Coben. Första delen heter Spelaren (Deal breaker) och så här står det på baksidan:
När den unga Kathy Culver spårlöst försvinner från universitetsområdet står alla handfallna. Det enda spår som finns efter henne är ett par trosor slängda i en soptunna och polisen lägger till slut ned utredningen i brist på bevis. Ett år senare är Kathys pojkvän, quarterbacken Christian Steel, i starten av en lysande fotbollskarriär när han plötsligt får ett samtal ifrån någon som utger sig för att vara den förvunna Kathy. Är hon trots allt i livet?

Sportagenten Myron Bolitar gör allt för att hjälpa sin skyddsling och när Kathys far sedan bli mördad inser han att det är något som inte står rätt till. Tillsammans med sin kompanjon, den egocentriske kampsportsfanatikern Win, dras han in i en härva av orent spel och snabba kast. Vad har egentligen hänt Kathy och går det att hitta hennes fars mördare? Till slut tvingas Myron spela ett mycket högt spel i jakten på sanningen.

Smakebiten kommer från sida 47.

Telefonen ringde.
     Han ryckte åt sig telefonen som om den var en lös boll på planen. Telefonen ringde upp numret - precis som den gravida kvinnans på tv. Efter fjärde signalen svarade någon.
     En telefonsvarare.
     En röst sa: "Hej. Vi är inte inne just nu. Lämna gärna ett meddelande efter signalen, så ska vi se till att ringa upp. Tack."
     Luren gled ur Christians hand. En iskall hand smekte hans nacke. Ett ljud - en sorts halvkvävt läte - lämnade hans läppar. Christian försökte forma ljud med dem, men det kunde han inte.
     Telefonsvararen. Rösten.
     Det var Kathy.

"De målade grottornas land" av Jean M.Auel

Genre: Drama
Antal sidor: 669
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: The land of Painted Caves
Översättare: Tove Janson Borglund
Serie: Jordens barn 6
Förlag: Bra Böcker
Utgivningsår: (original) 2011 (min) 2011
Format: Inbunden
Källa: Bokhylla
Utläst: 9 augusti 2013



Första meningen: Skaran av vandrare tog sig fram på stigen mellan Gräsfloden och den svartstrimmiga vita kalkstensklippan.

Baksidetext
Ayla försöker finna en balans mellan sina uppgifter som nybliven mamma till Jonayla och sin utbildning till andlig ledare och helare. Tillsammans med Jondalar och Zelandoni ger sig Ayla ut på en lång resa för att besöka andra grottor inom Zelandonii. Längs vägen möter de många faror som de övervinner tack vare Jondalars spjutslunga och Aylas speciella förmåga att kommunicera med sina hästar och sin tama varg. När Ayla till sist blir kallad för att bli en riktig Zelandoni kräver Stora Modern ett omänskligt stort offer av Ayla, ett pris hon måste betala för att få Kunskapens Gåva.

Min kommentar
Jag vet inte säkert när jag läste första delen i den här serien, Grottbjörnens folk, men det var någon gång mellan 1982 och 1988. Nu, nästan 30 år senare, var det äntligen dags för sjätte och sista delen. Tyvärr måste detta vara den klart sämsta i serien.

Det måste ha varit extremt svårt att skriva en serie över så lång tid och tyvärr märks det lite för mycket på den här boken. Auel ser sig inte bara tvungen att rekapitulera vad som hänt i de tidigare fem böckerna utan även vad som händer i denna. Kanske hade hon på känn att det skulle ta lång tid att läsa den och tänkte att man skulle glömma under tiden, för här får man åtskilliga gånger veta hur Ayla tämjde vargen och hästen, hur hon blev lurad att bära manskläder, hur hon och Jondalar träffades... När jag för femtielfte gången läste om Aylas annorlunda dialekt så höll jag på att gå i taket. Boken kunde lätt ha varit minst 200 sidor kortare om alla upprepningar och repriser hade tagits bort.

Även de olika grottbesöken höll på att göra mig tokig. Där var sida upp och sida ner av beskrivningar av olika djurmålningar inne i grottorna. Det var intressant första gången. Andra gången kunde jag tycka att det blev lite långtråkigt, men det bara höll på och höll på. I stort sett allt i hela boken var otroligt detaljerat och jag behöver verkligen inte veta varje gång Ayla ammar, kissar, klappar vargen och så vidare. Jag förstår att det gjordes för att etablera Ayla som person, men detta är ju trots allt sjätte boken och vi som läst vet att Ayla är väldigt speciell.

I början av boken är dialogerna så krystade att jag nästan skäms, de olika personerna berättar självklarheter för varandra, saker som de alla vet och känner till. Just detta tror jag blir bättre sedan för det är inget jag tänker på längre in i boken. Generellt kan jag nog säga att jag har väldigt svårt för samtalen och diskussionerna, det är svårt för mig att tro att stenåldersmänniskor konverserade på det här sättet, med ord som bland annat kilometer.

Vad jag tycker är väldigt tråkigt är att så många fokuserar så mycket på det erotiska innehållet, när det faktiskt är allt det andra som är intressant. Vilket hästjobb hon lagt ner, Auel, på research och faktasökning. Om jag förstått saken rätt så är de fakta hon har med i boken helt korrekta. Och det är också det som gör de här böckerna så speciella. För den som vill ha mjukporr och tansnusk så kan jag inte rekommendera den här boken, då är det bättre att man läser något annat i stället.

Jag hade hoppats få svar på många av mina frågor i den här sista delen, men så blev det inte. Det gör i och för sig alltihop än mer trovärdigt, men jag skulle gärna vilja veta varifrån Ayla kom från början och hur hennes liv egentligen blev sedan. Det kan låta som att jag verkligen inte tyckte om boken, men riktigt så enkelt är det inte. Om jag bortser från upprepningarna och de långrandiga grottbesöken så var boken ändå spännande och intressant, sista tredjedelen var till och med bra.

Tråkigt nog är det jag bär med mig från denna att inte så mycket har förändrats på 35000 år. Kvinnor och män verkade ha lika svårt att kommunicera på den tiden.

Boktipsets estimerade betyg var 2.6. Jag ger den 3.0.

Boken är

Tråkig		Fantasirik
Rolig		Klurig
Trovärdig		Förutsägbar
Osannolik		Välskriven
Romantisk		Dåligt språk
Sorglig		För lång
Spännande		För kort

Andra som bloggat om De målade grottornas land: Flygarens bokblogg, Bokstunder och Mina boktips.

Boken kan köpas på AdLibris, Bokia och Bokus.

Bokbloggsjerka 23 – 26 augusti

Första jerkan på första fredagen efter semestern. Känns bra att kunna förgylla den här dagen med Annikas bokbloggsjerka?

Veckan uppgift är: Finns det någon karaktär som bär upp sitt namn exceptionellt bra?

Det här var riktigt svårt, jag fick fundera hela vägen till jobbet. Jag vet att jag ibland lägger märke till namnen men det är väldigt sällan de faktiskt betyder något. Tror jag. Men faktiskt vet jag en karaktär, kanske inte för att namnet passar jättebra utan mer för att det var vansinnigt roligt. Hon hette nämligen Paige Turner (ja, jag vet, konstig humor, men jag är från Göteborg) och det var i boken Var är Jane Eyre? av Jasper Fforde.

Ska bli kul att kolla vilka man har missat eller inte tänkt på.

Kommande böcker september 2013

Suck. Det märks att hösten är här. Så många nya böcker...

Min mormor hälsar och säger förlåt av Fredrik Backman
Genre: Drama
Serie: -
Antal sidor: 390
Utgivningsdatum: 2013-09-04
Förlag: Forum

Från Bokus
Elsa är sju år gammal och rätt störig. Eller hon uppfattas i alla fall så eftersom hon inte är helt blåst i skallen och den gällande samhällsnormen är ju att sjuåringar ska vara det. Mormor är hennes bästa vän. Hennes enda, faktiskt. Mormor brukade vara ett geni och jobba som kirurg, men nu kör hon bil utan körkort och står på balkongen med öppen morgonrock och skjuter på oanmälda besökare med paintballgevär.

Folk säger att hon är annorlunda. Galen. Men mormor har ett hemligt språk och ett eget kungarike, "Miamas", och där är allt annorlunda. Det är dit mormor tar med Elsa när Elsas föräldrar skiljer sig och när Elsa blir slagen i skolan för att hon inte är som alla andra sjuåringar. Miamas är deras frizon, tills mormor en dag blir sjuk och får veta att hon är döende.

Som ett sista äventyr ger hon då Elsa en serie brev, där mormor ber sina grannar om ursäkt. De leder Elsa till en trappuppgång fylld av militanta bostadsrättsivrare, fanatiska kaffedrickare, kamphundar, monster, fyllon och helt vanliga kärringar. Men de blir också upptakten på en historia där ett barn försöker lära sig acceptera att alla man älskar ska dö, och där hon bit för bit får veta sanningen om både kungariket Miamas och sin mormor.

Min mormor hälsar och säger förlåt är en ovanlig julsaga om dysfunktionella superhjältar. Med enastående komisk träffsäkerhet och ett stort bankande hjärta berättar författaren till En man som heter Ove om en mormors kompromisslösa kärlek till sitt barnbarn, och om grannarna i ett hyreshus som alla på sitt sätt slåss för en av de viktigaste mänskliga rättigheter som finns.
Rätten att få vara annorlunda.

Är denna bara hälften så bra som boken om Ove så blir jag glad.

Boken kan köpas på AdLibris, Bokia och Bokus.

---

Svindlaren av John Grisham
Genre: Thriller
Serie: -
Antal sidor: 377
Utgivningsdatum: 2013-09-06
Förlag: Albert Bonniers

Från Bokus
En dömd advokat vill utbyta information om en mördad domare i utbyte mot att släppas ut ur fängelset.

Svindlarens namn: Malcolm Bannister (troligtvis)
Yrke: f.d. åklagare
Bostadsort: Frostburgs Fängelse, Maryland

"Raymond Fawcetts kropp hittades i den lilla källaren till ett skärgårdshus. Ett hus han hade byggt själv och som han besökte varje helg. När han inte kom till sitt jobb som domare i tingsrätten på måndagen ringde hans assistent FBI. Mordscenen visade inga tecken på brott, bara två döda kroppar. Domare Fawcett och hans unga sekreterare. Jag kände inte domare Fawcett, men jag vet vem som dödade honom, och varför. Jag är åklagare och jag sitter i fängelse."

Malcolm Bannisters tillstånd innan för murarna ser inte så bra ut, men han har ett ess i rockärmen. Han vet vem som dödade Domare Fawcett, och han vet varför. FBI vill veta och Malcolm vill berätta. Men allt har ett pris. Speciellt så explosiv och farlig information som Malcolm känner till...

Inget är som det ser ut att vara i den här ytterst smarta nya thrillern av John Grisham!

Jag gillar Grisham!

Boken kan köpas på AdLibris, Bokia och Bokus.

---

Mord och mandeldoft av Camilla Läckberg
Genre: Noveller
Serie: -
Antal sidor: 240
Utgivningsdatum: 2013-09-11
Förlag: Forum

Från Bokus
Här får den stämningsfyllda kortromanen Snöstorm och mandeldoft nytt liv i sällskap av tre noveller: Änkornas kafé, Drömmen om Elisabeth och En elegant död. Följ med Tanumshedes polis Martin när han motvilligt åker till Valö utanför Fjällbacka på en släktträff och blir tvungen att nysta i mordet på familjens överhuvud Ruben. Möt barnlösa Malin, vars högsta önskan är att få ett eget barn, och slå dig ner vid bordet med änkorna på kaféet och ta del av deras mörka hemligheter.

Den rosade journalisten och författaren Carina Nunstedt tecknar, speciellt till jubileumsboken, bilden av Camillas tio år som författare och hennes personliga resa i en omfattande och rikt illustrerad exposé. Den tar oss från arbetet med debutromanen Isprinsessan via småbarnsåren, resorna, nya kärleken och vardagens skrivande till livet som Sveriges bäst säljande författare. Camillas deckarskola, där hon handfast och tydligt vägleder den som vill börja skriva egna deckare, och utvalda inlägg från hennes välbesökta blogg kryddar boken.

Noveller av Läckberg kanske vore något.

Boken kan köpas på AdLibris, Bokia och Bokus.

---

Dimma över Darjeeling av Mikael Bergstrand
Genre: Drama
Serie: Göran Borg (2)
Antal sidor: 397
Utgivningsdatum: 2013-09-18
Förlag: Norstedts

Från Bokus
I Mikael Bergstrands fristående uppföljare till den framgångsrika Delhis vackraste händer får vi återigen möta den bittre medelålders mannen Göran Borg.

Han är tillbaka på svensk mark, och på god väg att falla ner i sina gamla hjulspår igen efter den omvälvande resan till Indien och förälskelsen i skönhetssalongsföreståndarinnan Preeti. Men så ska hans bäste vän Yogi gifta sig, äntligen, med sin stora kärlek Lakshmi, och Göran beger sig åter till Indien för att hjälpa honom med förberedelserna inför den stora bröllopsfesten.

Göran följer med Yogi till Darjeeling för att inspektera den teplantage som Yogi köpt för sin svärfars pengar, och som ska bidra till finansieringen av det hela. Men den liknar inte på något sätt de vackra bilderna i säljarens prospekt, utan är i stort förfall. Så nu börjar istället jakten på lurendrejaren och kampen att återfå både pengarna och heder och ära för Yogi. De båda kumpanerna ger sig ut på en strapatsrik resa genom Indien som kommer att ställa dem på svåra prov och utmana deras vänskap.

Dimma över Darjeeling är en roman om fördomar och egoism, om att ta sig upp ur sina nedgröpta hjärnspår och hitta ny mark, om mod, lojalitet och vänskap. Och om den svåra konsten att leva här och nu. Den är skriven med samma mänskliga värme som föregångaren och bjuder på lika många goda skratt längs vägen.

Jag har inte läst den första än, men den finns i hyllan eftersom jag fick av min snälla kollega.

Boken kan köpas på AdLibris, Bokia och Bokus.

---

Den stora matchen av Arnaldur Indriðason
Genre: Kriminalroman
Serie: Erlendur Sveinsson (10)
Antal sidor: 275
Utgivningsdatum: 2013-09-25
Förlag: Norstedts

Från Bokus
Sommaren 1972 och Reykjavik är en orolig stad. Schackmästerskapet skall hållas i stadens sportcenter och det kryllar av utländska gäster och korrespondenter. Det kalla kriget pågår för fullt och representanter från öst och väst eskorterar sina män, Spasskij och Fischer, till matcherna.

När förberedelserna når sin klimax blir en ung man grovt miss handlad på en biograf. Polisen har redan fullt upp men Marion Briem, som ansvarar för ärendet, är fast besluten att ta reda på vad som ligger bakom attacken.

Arnaldur Indridason är islänningen som har tagit världen med storm genom sina kriminalromaner om den komplexe polismannen Erlendur Sveinsson. I Den stora matchen använder han en dramatisk tidsperiod som bakgrund till en gripande redogörelse om mänskliga offer.

Ojdå, här kommer en ny och jag som inte läst de två föregående.

Boken kan köpas på AdLibris, Bokia och Bokus.

---

Svara om du hör mig av Ninni Schulman
Genre: Kriminalroman
Serie: Magdalena Hansson (3)
Antal sidor: ?
Utgivningsdatum: 2013-09-25
Förlag: Forum

Från Bokus
Det är tidig oktobermorgon och utanför slaktboden i Uvanå samlas byns jaktlag för ännu en dag bland björn och varg i Tiomilaskogen. Några timmar senare hittas en av älgjägarna, Pär Sanner, död på sitt pass medan hans fjortonåriga dotter som varit med honom är försvunnen.

Vem av jaktkamraterna har velat Pär så illa? Finns det någon koppling till den tjuvskjutna vargen som hittades några veckor tidigare? Eller har hans tvivelaktiga affärer blivit hans död? Att Hagforspolisens nya krimchef, Petra Wilander, är lika misstänkt som alla andra i jaktlaget gör mordutredningen än mer komplicerad.

Journalisten Magdalena Hansson är föräldraledig när Värmlandsbladet kommer med sitt stora sparpaket. För att försöka rädda sitt arbete och sin lokalredaktion undersöker hon fallet och tar risker som sätter hela familjen på spel.

Livet i den lilla byn blir en mardröm för Pärs änka när deras hemligheter grävs fram en efter en. Och vem är egentligen vän och vem är fiende när det knackar på dörren? Svara om du hör mig är den tredje delen i serien om journalisten Magdalena Hansson och poliserna Petra Wilander och Christer Berglund.

Det kanske är dags att läsa den första delen snart så jag vet om detta är något för mig eller ej.

Boken kan köpas på AdLibris, Bokia och Bokus.

---

Marconi Park av Åke Edwardson
Genre: Kriminalroman
Serie: Erik Winter (12)
Antal sidor: ?
Utgivningsdatum: 2013-09-27
Förlag: Albert Bonniers

Från Bokus
Det börjar bli vår i Göteborg, och Erik Winter känner hur hans sinne blir lättare när dagarna blir längre. Men verkligheten hinner ikapp honom, som den ständigt gör. En tidig morgon står han i ett värdelöst ljus under en värdelös himmel och ser ner på ett lik av en man som dött en våldsam död.

En plastpåse har trätts över mannens huvud. På mannens kropp ligger en avriven bit kartong på vilken någon med bred pensel skrivit en versal bokstav. Det blir fler offer, i Göteborg och Stockholm, med samma sorts våldsamt tecknade lappar. Samtidigt som Winter lägger pussel med bokstavslapparna för att kunna utläsa ett ord, försöker man alltmer desperat finna ett samband mellan de mördade. Det är ett mysterium.

Marconi Park, som är ett bostadsområde i Göteborg, har fått ge namn åt den tolfte romanen med Erik Winter i huvudrollen.

Vad hände? Efter tionde delen skulle det ju vara slut; Erik Winter var död. Det blir alldeles säkert så att jag fortsätter läsa ändå...

Boken kan köpas på AdLibris, Bokia och Bokus.

"Heder" av Elif Shafak

Genre: Drama
Antal sidor: 267
Originalspråk: Engelska (Turkiska)
Originaltitel: Honour (Ískender)
Översättare: Peter Samuelsson
Serie: -
Förlag: 2244
Utgivningsår: (original) 2012 (min) 2012
Format: Inbunden
Källa: Rec ex
Utläst: 30 juli 2013






Första meningen: Mamma dog två gånger.

Baksidetext
Heder skildrar en kurdisk invandrarfamiljs liv i 1970-talets London. Det är en berättelse som tar oss från en avlägsen kurdisk by till Istanbul och vidare till England och Abu Dhabi. Det är historien om Esma och hennes bror Iskender och om hur deras liv förvandlas och slits isär när deras mamma mördas för att familjens heder ska upprätthållas.

En berättelse om lojalitet, våld och försoning, om hur traditioner och invanda föreställningar bryts mot det nya livets förhoppningar och krav - allt skildrat med den psykologiska skarpblick och djupa humanism som kännetecknar Elif Shafaks författarskap.

Min kommentar
Boken Heder är den andra jag läser av Elif Shafak och denna är nog lite lättare att relatera till än Bastarden från Istanbul. Vem har liksom inte hört talas om hedersmord och har åsikter om det? Personligen har jag väldigt svårt att se dessa två ord ihop, för på något sätt utesluter det ena det andra. I alla fall i min värld.

Tyvärr är det här ett aktuellt ämne och jag tycker att Shafak berättar på ett väldigt trovärdigt sätt. Det är sakligt och osentimentalt. Precis som jag vill ha det. Inga som helst ursäkter utan bara ett konstaterande att så här är det. Man är väldigt påverkbar i tonåren och ibland träffar man helt enkelt fel person som övertygar en om fel saker. Det är dessutom inte helt lätt att flytta till ett annat land, med så främmande kultur och att ta den till sig. Och att inte höra hemma någonstans.

Karaktärerna upplever jag som väldigt trovärdiga, jag har inga som helst problem att känna det de känner när de känner det. Speciellt känner jag för mamman, Pembe. Vilket liv hon levt och vilka uppoffringar hon varit tvungen att göra. Även sonen, Iskender, är lätt att förstå sig på, varför han gör det han gör.

Här finns flera olika berättarröster och inte nog med det, det berättas ur olika tidstrådar också. Samtidigt. Ibland känns det som att inte ens skildringen inom de olika trådarna sker i ordning. Det här är något som jag ofta tycker är väldigt förvirrande och nästan omöjligt att hänga med i, men av de författare jag stött på som provat det så är nog Shafak den som klarat det bäst. Men eftersom jag älskar ordning och struktur så är detta ett berättarsätt som inte alls tilltalar mig. Om berättelsen blir mer oförutsägbar och spännande så här är svårt att säga, för mig hade det nog funkat om allt skett kronologiskt.

Även om historien berättas utan sentimentalitet så är den inte helt utan känslor, men de känslor som finns är mer ens egna än påtvingade. För mig så lägger inte boken några som helst värderingar i vad som händer, utan det får man göra själv. Och det gör man. Det blir många känslor längs vägen, men mest blir jag ledsen och upprörd för detta är en väldigt sorglig historia. Med en osedvanligt oväntad twist i slutet.

Elif Shafak och jag kommer väldigt bra överens och jag hoppas att fler böcker av henne snart blir översatta till svenska.

Tack 2244 för recensionsexemplaret!

Boktipset hade inget estimerat betyg eftersom det bara var ett som var satt. Det var 4.0. Jag ger den 4.0.

Boken är

Tråkig		Fantasirik
Rolig		Klurig
Trovärdig		Förutsägbar
Osannolik		Välskriven
Romantisk		Dåligt språk
Sorglig		För lång
Spännande		För kort

Andra som bloggat om Heder: Lotten och Sladdertackan.

Boken kan köpas på AdLibris, Bokia och Bokus.

Vinn en läsplatta laddad med tio e-böcker!

Jag har fått förmånen att lotta ut en läsplatta från Adlibris, en Letto alltså. Det är faktiskt inte nog med det, utan den kommer också laddad med inte mindre än tio e-böcker. Bland dessa tio finns själva anledningen till utlottningen, nämligen att Robert Kvibys nya bok, Listan släpps i dagarna. Under perioden 19 – 29 augusti är det fritt att ladda ner boken gratis eller att betala så mycket man vill och då får du alltså tillgång till den innan den finns i butiken.

De andra böckerna som kommer att finnas på plattan är: De korrupta av Robert Kviby, Cinder av Marissa Meyer, Divergent av Veronica Roth, Och bergen svarade av Khaled Hosseini, Eldvittnet av Lars Kepler, Sommarhuset av Anna Fredriksson och tre nyutkomna e-noveller: Nanna Johanssons Det är nog dags nu, Caroline L. Jensens Rovdjur och Hjalmar Söderbergs Pälsen. Inte så illa va?

För att vara med i tävlingen vill jag att du skriver om den på din blogg, Twitter eller Facebook och naturligtvis måste du ju skriva en kommentar här i inlägget också, så jag vet vem du är och att du är med. Du kan bo i vilket land som helst, bara de har postgång. För att få en extra lott så behöver du ladda ner Listan och sedan skriva i kommentaren vilken den tredje meningen är i boken, alltså i själva romanen, prologer och annat räknas inte. Jag vill ha tredje meningen i kapitel ett alltså. Tävlingen avslutas på torsdag 29 augusti klockan 23:59.

Inga kommentarer kommer förhoppningsvis att synas förrän tävlingen är avslutad.

Om du känner på dig att du inte kommer att vinna, men ändå vill ha en Letto så kan du just nu (till och med 2 september) köpa den till rabatterat pris, men bara via den här länken.

EDIT: Jag vet inte om det på något sätt är oklart, men för att överhuvudtaget få vara med i utlottningen så måste du skriva om den på antingen din blogg, Twitter eller Facebook. Och naturligtvis, för att jag ska veta att detta kriteriet uppfyllts, lägga in länken dit (eller liknande) i din kommentar.

Topp Tio saker som gör mitt bok-/bloggliv enklare

Tisdag igen och då naturligtvis dags för en Topp Tio Tisdag (Top Ten Tuesday). Veckans uppgift är Top Ten Things That Make Your Life As A Reader/Book Blogger Easier.

Åh, det här var ju en rolig uppgift.

1. Book Collector, det fantastiska lilla programmet som gör att man har järnkoll. Har ingen aning om hur jag klarade mig utan det.
2. Goodreads är en trevlig sajt där man har koll på vilka böcker man har läst och de man vill läsa. Tyvärr har de inga rekommendationer med betygsestimat.
3. Boktipset däremot, de har betygsestimat.
4. Mina tjusiga bokmärken, av vilka jag bara använder ett, men det börjar bli lite slitet nu.
5. Den lilla boklampan som gör att jag kan läsa på kvällen/natten utan att tända sänglampan.
6. Bokkudden som gör att jag slipper kramp och träningsvärk när jag läser tegelstenar. För att inte tala om risken att få dem i huvudet.
7. Papper och penna låter kanske daterat och trist, men jag tycker de är underskattade hjälpmedel. För nästan allt.
8. Läsplattan med det fiffiga fodralet med inbyggd lampa. Oskattbart.

Jaha, då är det väl bara att surfa runt och se vad mer man kan ha nytta av...

Snart är den här

Nu är det bara tio dagar kvar tills Den nya människan släpps. Du vet den där svenska dystopin av Boel Bermann. Den där som du bara inte får missa om du kan tänka dig att läsa den här genren. Egentligen inte annars heller. För detta är inte bara en dystopi, science-fiction eller så kallad "samtida skönlitteratur". Det är allt på en gång.

Här kommer lite smakprov ur boken, som Boel själv läser upp.

Den nya människan: Nollstrecket

Den nya människan: Nyhetsflödet

Den nya människan: Jag har dödat ett barn

Boken släpps 28 augusti och då kommer också mitt inlägg med mina tankar om den.

En smakebit på søndag: Fågeln som vrider upp världen

En smakebit på søndag är ett stående inslag på den norska bokbloggen Flukten från verkligheten. Varje vecka väljer vi ett stycke i boken vi läser och delar med oss av det. Ett spännande sätt att få veta vad andra läser.

Vid tiden när jag började bokblogga så var det en väldigt speciell författare som alla pratade om, Haruki Murakami. Av någon underlig anledning som jag inte längre kommer ihåg så hade jag redan köpt hans Fågeln som vrider upp världen. Länge har den stått där i hyllan och tittat ledset, men efter allt jag hört om hur märklig och svår den är så har jag inte vågat börja läsa. Så jag la den helt enkelt på min boktolva för 2013 efter att jag blivit inspirerad av Bokmosters inlägg om hur hon läste tillsammans med radions bokcirkel.

Nu har jag då äntligen börjat läsa och jag måste säga att jag är besviken. Inte på boken utan på alla som sagt att den är märklig och svår. Det är den inte. Eller ja, märklig är den ju, det finns liksom ingen logik alls, men svår? Nej, däremot väldigt lättläst.

Jag har kommit en bra bit längre i boken, men smakebiten kommer från sida 387, där Toru Okadas morbror förklarar hur man angriper ett problem. Ett sätt som jag kan skriva under på att det verkligen fungerar, både privat och på jobbet.

Knepet är att börja reda upp det som inte är så viktigt. Det vill säga, om du sätter saker i angelägenhetsordning från A till Ö, börjar du inte från A utan någonstans vid ÅÄÖ. Du säger att det hela är så invecklat att du inte vet varifrån du ska nysta. Men det är nog för att du försöker ta tag i allt från första början. Är det inte så? När man försöker bestämma något viktigt, måste man börja från något litet och obetydligt. Något som alla fattar. Man måste börja från något som är idiotenkelt. Och åt det ska man ägna mycket tid.

En litterär resa. På riktigt.

I somras var jag på en väldigt efterlängtad resa till norra England. Vad jag inte var riktigt på det klara med innan resan var att det vimlade av litterära resmål just där. Så här är ett litet smakprov av vad vi hittade på.

Resan började i Liverpool (nja, vi landade i Manchester) och vad gör man i Liverpool? Tittar på fotboll. Ja, det gör man ju, men tyvärr inte vi. Besöker kända Beatles-platser? Ja, det gjorde vi och jag bara måste dela med mig av det också.

Det första egentliga stoppet var i Grasmere, Lake District. Här bodde tydligen William Wordsworth. I detta lilla charmiga hus, Doves cottage, bodde han med fru och fem barn, tills de flyttade till något större.

I Grasmere, som var en fantastiskt vacker liten by, fanns också en liten park till hans ära. Alldeles innanför grinden till parken, som heter Daffodil garden, efter Wordsworths dikt, ligger en sten med några rader från just den dikten.

I wandered lonely as a Cloud

That floats on high o'er Vales and Hills,

When all at once I saw a crowd

A host of dancing Daffodils;

I Grasmere finns också hans grav.

I Hawkshead gick han i skolan, efter att hans mor gått bort. Det var inte en vanlig skola med dagens mått, de drack öl och rökte och de enda ämnen de studerade var latin, grekiska och matematik.

När man är i norra England måste man ju så klart också besöka Hill Top Farm, där Beatrix Potter bodde och skrev sina fantastiska böcker.

Efter att hon hade gift sig skaffade hon det här huset (det vita), där hon bodde tillsammans med familjen, men hon fortsatte att arbeta i det gamla huset.

I Bowness finns The World of Beatrix Potter Attraction, en fantastisk liten värld med alla Potters små djur.

En extra bonus för mig var att vi passerade Goathland när vi åkte ångtåg till Whitby. Goathland station är stationen i Hogsmead där Hogwarts-expressen stannar.

Någonstans i den här lilla idyllen som heter Whitby tyckte Bram Stoker att det var lämpligt att Dracula hoppade i land.

Ett besök i Stratford-upon-Avon gjordes naturligtvis också och strax utanför den byn ligger Anne Hathaways cottage.

I det här huset sägs det att Shakespeare själv föddes och växte upp.

Och här ligger han begravd.

I Stratford finns det här lilla pittoreska biblioteket. Så skulle de se ut här hemma också. Hur det ser ut inuti vet jag tyvärr inte.