Dags för Lyrans Tematrio igen. Veckans uppgift: Berätta om tre filmer, böcker, godissorter, traditioner ni på något sätt förknippar med påsken!.
Påsk har nog inte varit någon större högtid för mig sedan jag var liten och jag sprang omkring ute i snö eller gräs och letade efter påskägg. Det är en tradition jag saknar. Det finns dock vissa saker som jag associerar med påsk, som häxor och harar... Alla dessa tre böcker har det gemensamt att de även finns som film. Ladda upp med ett stort ägg med påskgodis och läs eller se!
1. Häxorna i Eastwick av John Updike är en underhållande historia om tre kvinnliga häxor som råkar i klorna på en riktig häxmästare. I filmen finns stjärnor som Cher, Susan Sarandon, Michelle Pfeiffer och Jack Nicholson.
2. Cirkeln av Mats Strandberg & Sara Bergmark Elfgren behöver nog ingen närmare presentation, men den handlar om sex tjejer/häxor som precis börjat gymnasiet. De gillar inte varandra, men de upptäcker att de behöver varandra.
3. Den långa flykten av Richard Adams innehåller inga häxor, egentligen inga harar heller, men själv har jag svårt att veta skillnaden mellan harar och kaniner så den får vara med här ändå.
Mest om böcker, men lite om film och TV-serier också. En bra berättelse är en bra berättelse.
Sidor
▼
tisdag 31 mars 2015
Topp Tio böcker jag nyligen lagt till min TBR-lista
Tisdag igen och då naturligtvis dags för en Topp Tio Tisdag (Top Ten Tuesday). Veckans uppgift är Ten Books You Recently Added To Your To-Be-Read List.
Jösses, den fylls ju på hela tiden... Jag tänker göra det enkelt (eller i alla fall inte så svårt) för mig. Min TBR-lista innehåller bara böcker som jag redan har, annars skulle den vara precis hur lång som helst. Alltså tar jag här upp de tio böcker som senast flyttat in hos mig.
1. Lotus blues av Kristina Ohlsson
2. Maze runner av James Dashner
3. Nära hem av Alice Munro
4. Elefanten som gick upp i rök av Haruki Murakami
5. Insurgent av Veronica Roth
6. Fördelarna med en kollaps av Jonathan Tropper
7. Redan död av Stephen Booth
8. Medan mörkret faller av Anna Lihammer
9. Sonjas sista vilja av Åsa Hellberg
10. Glaskroppar av Jerker Eriksson & Håkan Axlander Sundquist
måndag 30 mars 2015
Påskekrim
Häromdagen sa sambon att han skulle köpa en ny bok till mig om jag lovade att läsa den som påskekrim. Jag är inte speciellt svårövertalad när det handlar om att få böcker...
Av de böcker jag fick att välja mellan så valde jag Lotus blues av Kristina Ohlsson. Så. Då var påskekrimen bestämd!
Av de böcker jag fick att välja mellan så valde jag Lotus blues av Kristina Ohlsson. Så. Då var påskekrimen bestämd!
söndag 29 mars 2015
En smakebit på søndag: Mörkt motiv
En smakebit på søndag är ett stående inslag på den norska bokbloggen Flukten från verkligheten. Varje vecka väljer vi ett stycke i boken vi läser och delar med oss av det. Ett spännande sätt att få veta vad andra läser.
Just nu läser jag Stål av Silvia Avallone, men eftersom jag bara har några sidor kvar och det är svårt att ta ut ett litet stycke ur denna... annorlunda bok så kommer min smakebit från boken jag ska läsa härnäst.
Så här börjar Mörkt motiv (Still life) av Louise Penny, första delen i serien om Armand Gamache. Böckerna utspelar sig i den lilla byn Three Pines, utanför Montreal.
Just nu läser jag Stål av Silvia Avallone, men eftersom jag bara har några sidor kvar och det är svårt att ta ut ett litet stycke ur denna... annorlunda bok så kommer min smakebit från boken jag ska läsa härnäst.
Så här börjar Mörkt motiv (Still life) av Louise Penny, första delen i serien om Armand Gamache. Böckerna utspelar sig i den lilla byn Three Pines, utanför Montreal.
Miss Jane Neal lämnade det jordiska tidigt på den dimmiga söndagsmorgonen efter Thanksgiving. Det var ganska så överraskande i alla avseenden. Miss Neal dog ingen naturligt död, om man inte är av den uppfattningen att allt som händer är förutbestämt. I så fall hade Jane Neal under alla sina sjuttiosex år varit på väg mot den stund då hon mötte döden bland de lysande lönnlöven i skogen i utkanten av byn Three Pines. Hon hade fallit bakåt med armar och ben utbredda, som om hon ville göra änglar i de spröda, färggranna höstlöven.
lördag 28 mars 2015
"Radhusdisco" av Morgan Larsson
Genre: Drama
Antal sidor: 435
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: -
Förlag: Piratförlaget
Utgivningsår: (original) 2010 (min) 2010
Format: Inbunden
Källa: Bokhylla
Utläst: 11 mars 2015
Första meningen: "Det här uttrycket har ni nog hört", sa vår norrländske lärarvikarie John och plockade upp en krita från hyllan längst ner på svarta tavlan.
Baksidetext
Här möter vi Morris föräldrar: mamma som skickar runt Morris bland alla barnfamiljer i bekantskapskretsen för att han ska smittas av påssjuka, pappa som har en förmåga att få det lilla att kännas stort och som berättar om indianer och äventyr.
Morris trivs med kompisarna på lågstadiet, tjejernas favorit Linus, grannen Henke och Ubbe med de nyaste leksakerna och alldeles speciella lekregler. Motvilligt flyttar han till det gula tegelradhuset och en ny skola och en ny tid, mellanstadiet. Men här finns magister Cliffhanger som berättar historier som ingen annan och nya vänner som han delar både roligt och sorgligt med. På högstadiet blir världen lite större, tjejerna viktigare och drömmen om att få dansa tryckare till True Colors med just den där speciella tjejen kanske viktigast av allt.
Min kommentar
Uppväxtskildringar är alltid intressanta, speciellt om de handlar om den tid man själv växte upp i. Som Radhusdisco gör. Även om jag nu är några år äldre än huvudpersonen Morris.
Det här är något så ovanligt som en positiv och ljus uppväxtskildring med ganska normala människor, de där ungarna som bara fanns utan att göra speciellt mycket väsen av sig. De som hade bra familjeförhållanden, ordinär skolgång och vanliga kompisar. Medelmåttorna som aldrig får göra sig hörda. Precis så som jag själv hade det. För min del räcker det och det vore förödande om bara historier med något "viktigt" att säga blev berättade. Det är precis lika viktigt att berätta att det är fullkomligt normalt om inga katastrofer sker i ens liv. Det är alldeles tillräckligt med allt som ändå händer från man är sju till man är sexton.
Vi får alltså följa Morris från att han börjar i första klass till han slutar i nian. En fantastisk resa. Jag tycker Morgan Larsson verkligen lyckas fånga ett barns tankar och funderingar, speciellt de som kan uppstå när vuxna inte tänker sig för när de svarar på svåra frågor, utan gör det enkelt för sig. Det kan orsaka en hel del onödigt grubbel. De flesta funderingar Morris har är dock ganska roande, nu när man är vuxen, och det blir en del närmast filosofisk funderingar. Här finns inget klemande med barnen, de får (och kan) klara sig själva och den känslomässiga berg- och dalbanan i tonåren är det hög igenkänningsfaktor på.
Den här boken är en riktig trigger för mitt minne, många saker jag gjorde när jag var liten hade jag faktiskt glömt och nu kom de tillbaka. Det vimlar av tidsmarkörer, som hockeylåten, byxben nedstoppade i tubsockorna, V och musiken. För mig som älskar 80-talet så är detta en guldgruva och jag känner att jag vill göra en spellista med alla låtar som nämns. Det har dock Morgan Larsson redan gjort och den är vad jag lyssnar på när jag skriver detta.
Om jag ska nämna något negativt så är det att boken möjligtvis är lite för lång, det stannar upp ibland och blir lite långsamt. Jag kan dock leva med det för den var otroligt uppfriskande och roande.
Jag har skrivit om den här boken i En smakebit på søndag.
Boktipsets estimerade betyg var 3,8 (beräknat på 344 betyg).
På Goodreads hade den 3,74 i genomsnitt (beräknat på 95 betyg).
Jag ger den 4,0.
Andra som bloggat om Radhusdisco: PocketBlogg, boktoka och med näsan i en bok.
Boken kan köpas på Adlibris och Bokus och cdon.
Antal sidor: 435
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: -
Förlag: Piratförlaget
Utgivningsår: (original) 2010 (min) 2010
Format: Inbunden
Källa: Bokhylla
Utläst: 11 mars 2015
Första meningen: "Det här uttrycket har ni nog hört", sa vår norrländske lärarvikarie John och plockade upp en krita från hyllan längst ner på svarta tavlan.
Baksidetext
Här möter vi Morris föräldrar: mamma som skickar runt Morris bland alla barnfamiljer i bekantskapskretsen för att han ska smittas av påssjuka, pappa som har en förmåga att få det lilla att kännas stort och som berättar om indianer och äventyr.
Morris trivs med kompisarna på lågstadiet, tjejernas favorit Linus, grannen Henke och Ubbe med de nyaste leksakerna och alldeles speciella lekregler. Motvilligt flyttar han till det gula tegelradhuset och en ny skola och en ny tid, mellanstadiet. Men här finns magister Cliffhanger som berättar historier som ingen annan och nya vänner som han delar både roligt och sorgligt med. På högstadiet blir världen lite större, tjejerna viktigare och drömmen om att få dansa tryckare till True Colors med just den där speciella tjejen kanske viktigast av allt.
Min kommentar
Uppväxtskildringar är alltid intressanta, speciellt om de handlar om den tid man själv växte upp i. Som Radhusdisco gör. Även om jag nu är några år äldre än huvudpersonen Morris.
Det här är något så ovanligt som en positiv och ljus uppväxtskildring med ganska normala människor, de där ungarna som bara fanns utan att göra speciellt mycket väsen av sig. De som hade bra familjeförhållanden, ordinär skolgång och vanliga kompisar. Medelmåttorna som aldrig får göra sig hörda. Precis så som jag själv hade det. För min del räcker det och det vore förödande om bara historier med något "viktigt" att säga blev berättade. Det är precis lika viktigt att berätta att det är fullkomligt normalt om inga katastrofer sker i ens liv. Det är alldeles tillräckligt med allt som ändå händer från man är sju till man är sexton.
Vi får alltså följa Morris från att han börjar i första klass till han slutar i nian. En fantastisk resa. Jag tycker Morgan Larsson verkligen lyckas fånga ett barns tankar och funderingar, speciellt de som kan uppstå när vuxna inte tänker sig för när de svarar på svåra frågor, utan gör det enkelt för sig. Det kan orsaka en hel del onödigt grubbel. De flesta funderingar Morris har är dock ganska roande, nu när man är vuxen, och det blir en del närmast filosofisk funderingar. Här finns inget klemande med barnen, de får (och kan) klara sig själva och den känslomässiga berg- och dalbanan i tonåren är det hög igenkänningsfaktor på.
Den här boken är en riktig trigger för mitt minne, många saker jag gjorde när jag var liten hade jag faktiskt glömt och nu kom de tillbaka. Det vimlar av tidsmarkörer, som hockeylåten, byxben nedstoppade i tubsockorna, V och musiken. För mig som älskar 80-talet så är detta en guldgruva och jag känner att jag vill göra en spellista med alla låtar som nämns. Det har dock Morgan Larsson redan gjort och den är vad jag lyssnar på när jag skriver detta.
Om jag ska nämna något negativt så är det att boken möjligtvis är lite för lång, det stannar upp ibland och blir lite långsamt. Jag kan dock leva med det för den var otroligt uppfriskande och roande.
Jag har skrivit om den här boken i En smakebit på søndag.
Boktipsets estimerade betyg var 3,8 (beräknat på 344 betyg).
På Goodreads hade den 3,74 i genomsnitt (beräknat på 95 betyg).
Jag ger den 4,0.
Boken är
Tråkig | Fantasirik | |
Rolig | Klurig | |
Trovärdig | Förutsägbar | |
Osannolik | Välskriven | |
Romantisk | Dåligt språk | |
Sorglig | För lång | |
Spännande | För kort |
Andra som bloggat om Radhusdisco: PocketBlogg, boktoka och med näsan i en bok.
Boken kan köpas på Adlibris och Bokus och cdon.
fredag 27 mars 2015
Bokbloggsjerka 27 – 30 mars
Det är fredag och dags för Annikas bokbloggsjerka.
Veckan uppgift är: Är det bara jag som kan bli ”sjukligt” förtjust i en karaktär i en bok eller på tv/film?
Om jag har... hur mycket tid har du?
Det hände visserligen oftare förr än vad det gör nu, men jag har gått igenom många, bland annat John Travolta, Michael J. Fox, Hugh Grant, Tom Cruise, Harrison Ford, Patrick Swayze...
Men det är inte någon av dem som jag tänker nämna speciellt här, utan någon helt annan. Jag har alltid varit sådan att jag helt kunnat fängslas av röster, de kan påverka mig på alla möjliga sätt. En röst jag föll pladask för var Jack Killians i TV-serien En röst i natten. När denna fantastiska röst dessutom hade (har?) Gary Coles... fördelaktiga utseende så blev jag ju helt såld.
Det finns ytterligare en röst, som jag fullkomligt älskade i slutet av 70-talet och början av 80-talet. Många nätter låg jag och lyssnade på Radio Luxemburg och jag var extra glad när min favorit Steve Wright pratade. Det var till och med så att jag följde hans schema, även om hans pass var mitt i natten. Hans röst var så otroligt lugnande och nära. Förra året googlade jag och lyckades faktiskt hitta honom på BBC Radio 2. Den röst han har nu låter inte alls likadan som för 35 år sedan (eller som jag kommer ihåg den), men tyvärr lyckas jag inte hitta någon gammal ljudfil. Inte än i alla fall.
Jaha, vad ska man nu dra för slutsatser av detta? Två radiopratare alltså, även om nu en av dem var på TV...
Veckan uppgift är: Är det bara jag som kan bli ”sjukligt” förtjust i en karaktär i en bok eller på tv/film?
Om jag har... hur mycket tid har du?
Det hände visserligen oftare förr än vad det gör nu, men jag har gått igenom många, bland annat John Travolta, Michael J. Fox, Hugh Grant, Tom Cruise, Harrison Ford, Patrick Swayze...
Men det är inte någon av dem som jag tänker nämna speciellt här, utan någon helt annan. Jag har alltid varit sådan att jag helt kunnat fängslas av röster, de kan påverka mig på alla möjliga sätt. En röst jag föll pladask för var Jack Killians i TV-serien En röst i natten. När denna fantastiska röst dessutom hade (har?) Gary Coles... fördelaktiga utseende så blev jag ju helt såld.
Det finns ytterligare en röst, som jag fullkomligt älskade i slutet av 70-talet och början av 80-talet. Många nätter låg jag och lyssnade på Radio Luxemburg och jag var extra glad när min favorit Steve Wright pratade. Det var till och med så att jag följde hans schema, även om hans pass var mitt i natten. Hans röst var så otroligt lugnande och nära. Förra året googlade jag och lyckades faktiskt hitta honom på BBC Radio 2. Den röst han har nu låter inte alls likadan som för 35 år sedan (eller som jag kommer ihåg den), men tyvärr lyckas jag inte hitta någon gammal ljudfil. Inte än i alla fall.
Jaha, vad ska man nu dra för slutsatser av detta? Två radiopratare alltså, även om nu en av dem var på TV...
torsdag 26 mars 2015
Tisdagsutmaning: från chick-lit till chick-flick
Jag tänkte prova något nytt, det är alltid kul. I flera veckor har jag ju sett den där tisdagsutmaningen som Kulturkollo har och den här gången tänkte jag haka på. Veckans ämne är nämligen något som jag älskar...
1. Vilken är din bästa chick-flick?
2. Vilken chick-lit tror du skulle bli en alldeles fantastisk chick-flick?
Jag tänker fuska lite och inte hålla mig till bara en. Den allra första chick-flick jag såg måste ha varit Grease. Du vet den där med John Travolta och Olivia Newton-John. Jag var 14 år och hade precis råkat ut för mitt första brustna hjärta. Herregud vad jag grät. Faktum är att mina glasögon immade igen av alla tårar. Det har aldrig hänt igen. Jag vet inte hur många gånger jag sett den filmen, men det är långt ifrån tillräckligt.
En annan film, som är betydligt nyare men ändå väldigt gammal, är Fyra bröllop och en begravning. Japp, den med Hugh Grant. Även den har jag sett ett otal gånger, men faktiskt inte sedan mitten av 90-talet. Den gången fick den mig att må så dåligt att jag inte vågat se om den.
Både Grease och Fyra bröllop och en begravning står i filmhyllan och visst tänker jag se om dem. Båda två. Kanske redan den här veckan...
När det gäller vilken chick-lit som skulle bli en bra chick-flick så måste jag nog nämna någon av Marian Keyes böcker. Vilken som går nog bra, men den som drabbade mig hårdast var Är det någon där? Jag tror den hade blivit en alldeles lysande film.
1. Vilken är din bästa chick-flick?
2. Vilken chick-lit tror du skulle bli en alldeles fantastisk chick-flick?
Jag tänker fuska lite och inte hålla mig till bara en. Den allra första chick-flick jag såg måste ha varit Grease. Du vet den där med John Travolta och Olivia Newton-John. Jag var 14 år och hade precis råkat ut för mitt första brustna hjärta. Herregud vad jag grät. Faktum är att mina glasögon immade igen av alla tårar. Det har aldrig hänt igen. Jag vet inte hur många gånger jag sett den filmen, men det är långt ifrån tillräckligt.
En annan film, som är betydligt nyare men ändå väldigt gammal, är Fyra bröllop och en begravning. Japp, den med Hugh Grant. Även den har jag sett ett otal gånger, men faktiskt inte sedan mitten av 90-talet. Den gången fick den mig att må så dåligt att jag inte vågat se om den.
Både Grease och Fyra bröllop och en begravning står i filmhyllan och visst tänker jag se om dem. Båda två. Kanske redan den här veckan...
När det gäller vilken chick-lit som skulle bli en bra chick-flick så måste jag nog nämna någon av Marian Keyes böcker. Vilken som går nog bra, men den som drabbade mig hårdast var Är det någon där? Jag tror den hade blivit en alldeles lysande film.
Kommande böcker april 2015
Vårfloden verkar ha startat, men än så länge känns det överkomligt.
Mios blues av Kristina Ohlsson
Genre: Kriminal
Serie: Martin Benner (2)
Antal sidor: ?
Utgivningsdatum: 2015-04-01
Förlag: Piratförlaget
Från Bokus
Vad hände egentligen på Mios dagis den där sista dagen? Mot sin vilja har Martin Benner dragits in i jakten på den försvunne fyraåringen. Så länge barnet är borta, kommer inte den hänsynslösa maffiaorganisationen att lämna honom i fred. Desperat följer Martin upp de få spår som finns.
Men Mios försvinnande är inte Martins enda problem. Han måste också bringa klarhet i vem som försöker sätta dit honom för mord som han inte begått. Han blir allt mer paranoid för var dag som går. Vem kan följa honom så nära utan att själv bli synlig?
Jakten på sanningen ställer honom inför ett ohyggligt dilemma: Kan han rädda både Mio och sig själv? Eller krävs ytterligare offer för att Martin Benner ska få ro?
Jag har visserligen inte läst första delen. Ännu. Men sambon köper Lotus blues åt mig om jag lovar att den blir min påskekrim. Och det har jag lovat.
Boken kan köpas på AdLibris , Bokus och cdon.
Hyresgästerna av Sarah Waters
Genre: Drama
Serie: -
Antal sidor: 601
Utgivningsdatum: 2015-04-04
Förlag: Natur & Kultur
Från Bokus
London 1922. Kriget har vänt upp och ner på allt och svept med sig pojkar och män. De kvinnor som nu måste leva vidare gör det i en helt ny värld som också bjuder nya friheter
I ett stort hus i den burgna Londonförorten Camberwell bor Frances Wray med sin mor, mrs Wray. Deras liv har förändrats drastiskt. Familjens män har stupat och för att klara hyran blir mor och dotter nu tvungna att ta in hyresgäster. Ett ungt par ur den lägre tjänstemannaklassen, Lilian och Leonard Barber, flyttar in. In kommer den nya världen och dess sociala spänningar. Och när Frances, som är en modern kvinna med moderna idéer om kärlek, kommer allt närmare Lilian, påbörjas ett kammarspel som ska explodera med oförutsedda konsekvenser som följd.
Läste Främlingen i huset förra året och jag är sugen på mer av Waters.
Boken kan köpas på AdLibris, Bokus och cdon.
Avdelning 73 av Sofie Sarenbrant
Genre: Kriminalroman
Serie: Emma Sköld (4)
Antal sidor: ?
Utgivningsdatum: 2015-04-17
Förlag: Massolit
Från Bokus
Kriminalinspektör Emma Sköld vaknar på sjukhus efter fem månader i koma. Det sista hon minns är att hon lämnade sin fyra veckor gamla dotter och åkte till stallet för att rida.
Under Emmas frånvaro har hennes sambos förra flickvän tagit på sig rollen som ny mamma. En uppgift hon trivs alltför väl med. Emma försöker febrilt tvinga fram minnen av ridolyckan och blir alltmer övertygad om att ett brott har begåtts. Men vem skulle vilja henne något illa?
Så länge Emma befinner sig på intensiven är säkerheten rigorös, men när hon flyttas till avdelning 73 kan vem som helst komma henne nära.
Jag har läst de två första delarna och den tredje står redo i bokhyllan.
Boken kan köpas på AdLibris , Bokus och cdon.
Vår egen lilla hemlighet av Ninni Schulman
Genre: Kriminalroman
Serie: Magdalena Hansson (4)
Antal sidor: 380
Utgivningsdatum: 2015-04-22
Förlag: Forum
Från Bokus
En vårkväll i april kommer socialsekreterare Anna-Karin Ehn inte hem från sitt arbete och maken Torsten anmäler henne försvunnen. Han vet att hon har blivit hotad på sitt jobb och fruktar det värsta.
Dagen därpå hittas Anna-Karins bil övergiven vid vägkanten några mil utanför Hagfors. När polisen kommer dit hittar man spår av blod i bilen och man misstänker att hon har utsatts för ett brott. Anna-Karin verkar ha levt ett helt vanligt liv med man och barn, men när man börjar skrapa på den prydliga ytan upptäcker man att hon har haft många fiender. Har någon av dem fört bort henne?
Hagforspolisens chef Petra Wilander gör sitt bästa för att försöka styra utredningen tillsammans med Christer Berglund och de andra kollegorna samtidigt som hon kämpar med sin egen hälsa. Varför fungerar inte hennes kropp som den ska?
Värmlandsbladets lokalredaktör Magdalena Hansson har precis återvänt till jobbet efter att ha varit föräldraledig och får i uppdrag att skriva om Anna-Karins försvinnande. Ju mer hon skriver om Anna-Karin, desto mer engagerad blir hon i fallet och hon utsätter sig för allt större risker. Till slut är hennes eget liv i fara.
Skamligt nog så har jag fortfarande inte läst någon bok i den här serien, men Flickan med snö i håret har stått redo i hyllan i drygt tre år...
Boken kan köpas på AdLibris, Bokus och cdon.
Marina Bellezza av Silvia Avallone
Genre: Drama
Serie: -
Antal sidor: ?
Utgivningsdatum: 2015-04-18
Förlag: Natur & Kultur
Från Bokus
En avfolkad småstad i norra Italien, omgiven av nedlagda fabriker. Den ekonomiska krisen har slagit hårt mot regionen. Husen står tomma, butikerna är stängda och Italiens ungdomar föredrar att bygga sin framtid långt härifrån.
Marina är tjugotvå och slående vacker. Hon använder sitt utseende till att söka den uppmärksamhet hon aldrig har fått av sina föräldrar. Hon vill vara en Lady Gaga, en Rihanna, och drömmer om att resa till USA och vara med i X-factor.
Andrea arbetar deltid på biblioteket, men längtar efter ett enklare liv närmare naturen. Föräldrarna tycker att han är misslyckad och jämför honom ständigt med brodern som är forskare i USA.
Trots sina olikheter inleder Marina och Andrea en relation. De förenas i sin strävan att förändra sina livsvillkor, men deras drömmar ser olika ut.
Jag läser ju hennes Stål just nu och om jag gillar så blir det nog att jag skaffar mig den här också.
Boken kan köpas på AdLibris, Bokus och cdon.
Sovarna av Maggie Stiefvater
Genre: Fantasy
Serie: Kretsen (3)
Antal sidor: 400
Utgivningsdatum: 2015-04-28
Förlag: B Wahlströms
Från Bokus
Det kan vara farligt att drömma. Men ibland är det ännu farligare att vakna upp.
Blues mamma har varit försvunnen i flera månader. Blue försöker förstå varför, samtidigt som hon och Gansey, Adam, Ronan och Noah utforskar den förtrollade skogen Cabeswater, i sökandet efter den mytomspunna kungagraven. De har hittat en märklig grotta, och inuti grottan en uråldrig walesisk kista. De tror att kistan innehåller De tre sovarna. Men endast två får väckas, den tredje måste fortsätta sova
Nya ting har funnit sig tillrätta i Blues ägo. För första gången i sitt liv har hon vänner som hon litar på, och som hon hör ihop med. Korppojkarna har accepterat henne som en del av deras krets. Deras bekymmer och längtan har blivit hennes, hennes har blivit deras. Men problemet med kära ting är hur lätt de kan förloras. Vänner kan svika, syner kan förvilla, övertygelser gå om intet. I jakten på kungen Glendower möter ungdomarna inte bara övernaturliga väsen, sorgsna vålnader, kraxande korpar, förföriska synvillor, latinska besvärjelser och ingångar till parallella världar, utan också stor ondska.
Och nej, jag har fortfarande inte läst något av Steifvater...
Boken kan köpas på AdLibris, Bokus och cdon.
Mios blues av Kristina Ohlsson
Genre: Kriminal
Serie: Martin Benner (2)
Antal sidor: ?
Utgivningsdatum: 2015-04-01
Förlag: Piratförlaget
Från Bokus
Vad hände egentligen på Mios dagis den där sista dagen? Mot sin vilja har Martin Benner dragits in i jakten på den försvunne fyraåringen. Så länge barnet är borta, kommer inte den hänsynslösa maffiaorganisationen att lämna honom i fred. Desperat följer Martin upp de få spår som finns.
Men Mios försvinnande är inte Martins enda problem. Han måste också bringa klarhet i vem som försöker sätta dit honom för mord som han inte begått. Han blir allt mer paranoid för var dag som går. Vem kan följa honom så nära utan att själv bli synlig?
Jakten på sanningen ställer honom inför ett ohyggligt dilemma: Kan han rädda både Mio och sig själv? Eller krävs ytterligare offer för att Martin Benner ska få ro?
Jag har visserligen inte läst första delen. Ännu. Men sambon köper Lotus blues åt mig om jag lovar att den blir min påskekrim. Och det har jag lovat.
Boken kan köpas på AdLibris , Bokus och cdon.
Hyresgästerna av Sarah Waters
Genre: Drama
Serie: -
Antal sidor: 601
Utgivningsdatum: 2015-04-04
Förlag: Natur & Kultur
Från Bokus
London 1922. Kriget har vänt upp och ner på allt och svept med sig pojkar och män. De kvinnor som nu måste leva vidare gör det i en helt ny värld som också bjuder nya friheter
I ett stort hus i den burgna Londonförorten Camberwell bor Frances Wray med sin mor, mrs Wray. Deras liv har förändrats drastiskt. Familjens män har stupat och för att klara hyran blir mor och dotter nu tvungna att ta in hyresgäster. Ett ungt par ur den lägre tjänstemannaklassen, Lilian och Leonard Barber, flyttar in. In kommer den nya världen och dess sociala spänningar. Och när Frances, som är en modern kvinna med moderna idéer om kärlek, kommer allt närmare Lilian, påbörjas ett kammarspel som ska explodera med oförutsedda konsekvenser som följd.
Läste Främlingen i huset förra året och jag är sugen på mer av Waters.
Boken kan köpas på AdLibris, Bokus och cdon.
Avdelning 73 av Sofie Sarenbrant
Genre: Kriminalroman
Serie: Emma Sköld (4)
Antal sidor: ?
Utgivningsdatum: 2015-04-17
Förlag: Massolit
Från Bokus
Kriminalinspektör Emma Sköld vaknar på sjukhus efter fem månader i koma. Det sista hon minns är att hon lämnade sin fyra veckor gamla dotter och åkte till stallet för att rida.
Under Emmas frånvaro har hennes sambos förra flickvän tagit på sig rollen som ny mamma. En uppgift hon trivs alltför väl med. Emma försöker febrilt tvinga fram minnen av ridolyckan och blir alltmer övertygad om att ett brott har begåtts. Men vem skulle vilja henne något illa?
Så länge Emma befinner sig på intensiven är säkerheten rigorös, men när hon flyttas till avdelning 73 kan vem som helst komma henne nära.
Jag har läst de två första delarna och den tredje står redo i bokhyllan.
Boken kan köpas på AdLibris , Bokus och cdon.
Vår egen lilla hemlighet av Ninni Schulman
Genre: Kriminalroman
Serie: Magdalena Hansson (4)
Antal sidor: 380
Utgivningsdatum: 2015-04-22
Förlag: Forum
Från Bokus
En vårkväll i april kommer socialsekreterare Anna-Karin Ehn inte hem från sitt arbete och maken Torsten anmäler henne försvunnen. Han vet att hon har blivit hotad på sitt jobb och fruktar det värsta.
Dagen därpå hittas Anna-Karins bil övergiven vid vägkanten några mil utanför Hagfors. När polisen kommer dit hittar man spår av blod i bilen och man misstänker att hon har utsatts för ett brott. Anna-Karin verkar ha levt ett helt vanligt liv med man och barn, men när man börjar skrapa på den prydliga ytan upptäcker man att hon har haft många fiender. Har någon av dem fört bort henne?
Hagforspolisens chef Petra Wilander gör sitt bästa för att försöka styra utredningen tillsammans med Christer Berglund och de andra kollegorna samtidigt som hon kämpar med sin egen hälsa. Varför fungerar inte hennes kropp som den ska?
Värmlandsbladets lokalredaktör Magdalena Hansson har precis återvänt till jobbet efter att ha varit föräldraledig och får i uppdrag att skriva om Anna-Karins försvinnande. Ju mer hon skriver om Anna-Karin, desto mer engagerad blir hon i fallet och hon utsätter sig för allt större risker. Till slut är hennes eget liv i fara.
Skamligt nog så har jag fortfarande inte läst någon bok i den här serien, men Flickan med snö i håret har stått redo i hyllan i drygt tre år...
Boken kan köpas på AdLibris, Bokus och cdon.
Marina Bellezza av Silvia Avallone
Genre: Drama
Serie: -
Antal sidor: ?
Utgivningsdatum: 2015-04-18
Förlag: Natur & Kultur
Från Bokus
En avfolkad småstad i norra Italien, omgiven av nedlagda fabriker. Den ekonomiska krisen har slagit hårt mot regionen. Husen står tomma, butikerna är stängda och Italiens ungdomar föredrar att bygga sin framtid långt härifrån.
Marina är tjugotvå och slående vacker. Hon använder sitt utseende till att söka den uppmärksamhet hon aldrig har fått av sina föräldrar. Hon vill vara en Lady Gaga, en Rihanna, och drömmer om att resa till USA och vara med i X-factor.
Andrea arbetar deltid på biblioteket, men längtar efter ett enklare liv närmare naturen. Föräldrarna tycker att han är misslyckad och jämför honom ständigt med brodern som är forskare i USA.
Trots sina olikheter inleder Marina och Andrea en relation. De förenas i sin strävan att förändra sina livsvillkor, men deras drömmar ser olika ut.
Jag läser ju hennes Stål just nu och om jag gillar så blir det nog att jag skaffar mig den här också.
Boken kan köpas på AdLibris, Bokus och cdon.
Sovarna av Maggie Stiefvater
Genre: Fantasy
Serie: Kretsen (3)
Antal sidor: 400
Utgivningsdatum: 2015-04-28
Förlag: B Wahlströms
Från Bokus
Det kan vara farligt att drömma. Men ibland är det ännu farligare att vakna upp.
Blues mamma har varit försvunnen i flera månader. Blue försöker förstå varför, samtidigt som hon och Gansey, Adam, Ronan och Noah utforskar den förtrollade skogen Cabeswater, i sökandet efter den mytomspunna kungagraven. De har hittat en märklig grotta, och inuti grottan en uråldrig walesisk kista. De tror att kistan innehåller De tre sovarna. Men endast två får väckas, den tredje måste fortsätta sova
Nya ting har funnit sig tillrätta i Blues ägo. För första gången i sitt liv har hon vänner som hon litar på, och som hon hör ihop med. Korppojkarna har accepterat henne som en del av deras krets. Deras bekymmer och längtan har blivit hennes, hennes har blivit deras. Men problemet med kära ting är hur lätt de kan förloras. Vänner kan svika, syner kan förvilla, övertygelser gå om intet. I jakten på kungen Glendower möter ungdomarna inte bara övernaturliga väsen, sorgsna vålnader, kraxande korpar, förföriska synvillor, latinska besvärjelser och ingångar till parallella världar, utan också stor ondska.
Och nej, jag har fortfarande inte läst något av Steifvater...
Boken kan köpas på AdLibris, Bokus och cdon.
onsdag 25 mars 2015
"Livet deluxe" av Jens Lapidus
Genre: Thriller
Antal sidor: 495
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: Stockholm noir 3
Förlag: Wahlström & Widstrand
Utgivningsår: (original) 2011 (min) 2011
Format: Inbunden
Källa: Bokhylla
Utläst: 7 mars 2015
Första meningen: Det var andra gången i livet jag besökte Stockholm för ett jobb.
Baksidetext
Uppkomlingen och dealaren JW har snart suttit av sitt straff, men polisen misstänker att han varit sysselsatt med annat än att ångra sina synder. Pengatvätt är en rimlig gissning, men hur har det gått till? Kriminalinspektör Martin Hägerström får i uppdrag att ta anställning på anstalten som plit, jobba undercover och komma JW in på skinnet.
Jorge har försökt. Han har verkligen försökt att gilla sitt nya vita liv - att förse svennebananerna med kaffe latte, mackor och muffins. Men det går bara inte - han är inte gjord för nio-till-fem-stilen. En comeback som gangster kan ge snabba cash och göra verklighet av drömmar om livet deluxe. Ett jobb. Bara ett enda jobb, och sen kan han vara klar för resten av livet. Han måste tänka stort: ett VTR, ett värdetransportrån. Problemet är bara att det gör man inte själv. Jorge börjar söka partners, compadres, vänner och kontakter. Men risken att fucka upp skrämmer.
Natalie har levt ett skyddat liv som juggemafioson Radovan Kranjics dotter, med utlandsresor, trestjärnskrogar och till och med juridikstudier. Men hoten mot faderns liv har blivit alltmer påtagliga och snart kommer alla i Radovans närhet att behöva ställa sig frågan: hur ser livet ut e.R.? Vem tar över som Stockholms kung? Eller drottning? Vem försöker utmana makthavarna? Och Natalies själv ställs inför den ultimata frågan: vem är hon, och vem vill hon vara?
Trådarna tvinnas tätt och hårt mellan dramats olika huvudpersoner. Det är en ny tid nu. En ny era. Kartan som vi följt sedan Snabba cash ritas om. Samtidigt är det mesta sig likt. Stockholms undersida är densamma.
Aktörerna är nya, men allt går i arv.
Min kommentar
De två första delarna läste jag 2010 och 2011 och trots att Livet deluxe funnits i bokhyllan sedan bokrean 2012 så har den inte blivit läst. Mest beror det nog faktiskt på att jag egentligen inte var så förtjust i Aldrig fucka upp. Det har alltså tagit emot rejält.
Som vanligt med Jens Lapidus böcker, skulle jag nästan vilja säga, så är det otroligt jobbigt i början. Startsträckan blir väldigt lång. Språket gör att flytet förstörs, men det är samtidigt det som senare gör att boken blir speciell, på ett bra sätt. Jag gillar verkligen att karaktärerna har olika röster, det behöver knappt skrivas vem som pratar, det märker man. Precis som för de två tidigare böckerna så saknar jag en ordlista för att helt säkert förstå all slang, men det funkar bra efter ett tag. Det enda som stör mig på riktigt är överanvändningen av kolon.
I Livet deluxe är de gamla "vännerna" från Snabba cash tillbaka igen, även om en del av dem gjorde snabbvisiter i Aldrig fucka upp så saknade jag dem där, för det är deras historia som är intressant. Och vilken historia det är. Det är komplicerat, snårigt och fullt av vändningar. Jag är imponerad över att alla trådarna går ihop och att alla frågor får svar.
Jag gillar att Jens Lapidus skriver in sig själv i historien också, någon läser hans bok och någon annan ser trailern till andra filmen. Det är alltid kul. Däremot har jag lite svårt för hur tillbakablickarna hanteras, det känns lite krystat att karaktärerna alltid sitter och funderar över något som har betydelse för berättelsen. När de sedan ska tillbaka till nuet så görs det också på ett väldigt abrupt och lite konstigt sätt.
Slutet kommer lite som en blixt från en klar himmel, fullständigt oväntat men ändå helt logiskt. Det är läckert och ett riktigt bra slut. För det är väl slut? Eller?
Boken är lite för lång, men det blir egentligen aldrig segt eller trist på riktigt, men en del saker tar för lång tid/mycket plats. Det är spännande och klurigt och jag tycker detta i särklass är den bästa boken i serien.
Boktipsets estimerade betyg var 3,7 (beräknat på 630 betyg).
På Goodreads hade den 3,54 i genomsnitt (beräknat på 620 betyg).
Jag ger den 4,0.
Andra som bloggat om Livet deluxe: Romeo and Juliet, Monicas bokläsardagbok och Bokbrus.
Boken kan köpas på Adlibris och Bokus och cdon.
Antal sidor: 495
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: Stockholm noir 3
Förlag: Wahlström & Widstrand
Utgivningsår: (original) 2011 (min) 2011
Format: Inbunden
Källa: Bokhylla
Utläst: 7 mars 2015
Första meningen: Det var andra gången i livet jag besökte Stockholm för ett jobb.
Baksidetext
Uppkomlingen och dealaren JW har snart suttit av sitt straff, men polisen misstänker att han varit sysselsatt med annat än att ångra sina synder. Pengatvätt är en rimlig gissning, men hur har det gått till? Kriminalinspektör Martin Hägerström får i uppdrag att ta anställning på anstalten som plit, jobba undercover och komma JW in på skinnet.
Jorge har försökt. Han har verkligen försökt att gilla sitt nya vita liv - att förse svennebananerna med kaffe latte, mackor och muffins. Men det går bara inte - han är inte gjord för nio-till-fem-stilen. En comeback som gangster kan ge snabba cash och göra verklighet av drömmar om livet deluxe. Ett jobb. Bara ett enda jobb, och sen kan han vara klar för resten av livet. Han måste tänka stort: ett VTR, ett värdetransportrån. Problemet är bara att det gör man inte själv. Jorge börjar söka partners, compadres, vänner och kontakter. Men risken att fucka upp skrämmer.
Natalie har levt ett skyddat liv som juggemafioson Radovan Kranjics dotter, med utlandsresor, trestjärnskrogar och till och med juridikstudier. Men hoten mot faderns liv har blivit alltmer påtagliga och snart kommer alla i Radovans närhet att behöva ställa sig frågan: hur ser livet ut e.R.? Vem tar över som Stockholms kung? Eller drottning? Vem försöker utmana makthavarna? Och Natalies själv ställs inför den ultimata frågan: vem är hon, och vem vill hon vara?
Trådarna tvinnas tätt och hårt mellan dramats olika huvudpersoner. Det är en ny tid nu. En ny era. Kartan som vi följt sedan Snabba cash ritas om. Samtidigt är det mesta sig likt. Stockholms undersida är densamma.
Aktörerna är nya, men allt går i arv.
Min kommentar
De två första delarna läste jag 2010 och 2011 och trots att Livet deluxe funnits i bokhyllan sedan bokrean 2012 så har den inte blivit läst. Mest beror det nog faktiskt på att jag egentligen inte var så förtjust i Aldrig fucka upp. Det har alltså tagit emot rejält.
Som vanligt med Jens Lapidus böcker, skulle jag nästan vilja säga, så är det otroligt jobbigt i början. Startsträckan blir väldigt lång. Språket gör att flytet förstörs, men det är samtidigt det som senare gör att boken blir speciell, på ett bra sätt. Jag gillar verkligen att karaktärerna har olika röster, det behöver knappt skrivas vem som pratar, det märker man. Precis som för de två tidigare böckerna så saknar jag en ordlista för att helt säkert förstå all slang, men det funkar bra efter ett tag. Det enda som stör mig på riktigt är överanvändningen av kolon.
I Livet deluxe är de gamla "vännerna" från Snabba cash tillbaka igen, även om en del av dem gjorde snabbvisiter i Aldrig fucka upp så saknade jag dem där, för det är deras historia som är intressant. Och vilken historia det är. Det är komplicerat, snårigt och fullt av vändningar. Jag är imponerad över att alla trådarna går ihop och att alla frågor får svar.
Jag gillar att Jens Lapidus skriver in sig själv i historien också, någon läser hans bok och någon annan ser trailern till andra filmen. Det är alltid kul. Däremot har jag lite svårt för hur tillbakablickarna hanteras, det känns lite krystat att karaktärerna alltid sitter och funderar över något som har betydelse för berättelsen. När de sedan ska tillbaka till nuet så görs det också på ett väldigt abrupt och lite konstigt sätt.
Slutet kommer lite som en blixt från en klar himmel, fullständigt oväntat men ändå helt logiskt. Det är läckert och ett riktigt bra slut. För det är väl slut? Eller?
Boken är lite för lång, men det blir egentligen aldrig segt eller trist på riktigt, men en del saker tar för lång tid/mycket plats. Det är spännande och klurigt och jag tycker detta i särklass är den bästa boken i serien.
Boktipsets estimerade betyg var 3,7 (beräknat på 630 betyg).
På Goodreads hade den 3,54 i genomsnitt (beräknat på 620 betyg).
Jag ger den 4,0.
Boken är
Tråkig | Fantasirik | |
Rolig | Klurig | |
Trovärdig | Förutsägbar | |
Osannolik | Välskriven | |
Romantisk | Dåligt språk | |
Sorglig | För lång | |
Spännande | För kort |
Andra som bloggat om Livet deluxe: Romeo and Juliet, Monicas bokläsardagbok och Bokbrus.
Boken kan köpas på Adlibris och Bokus och cdon.
tisdag 24 mars 2015
Tematrio - Huvudstäder
Dags för Lyrans Tematrio igen. Veckans uppgift: Berätta om tre böcker som utspelar sig i olika huvudstäder!.
Den här hade jag lite problem med och fick attackera frågeställningen från andra hållet: Vilka huvudstäder skulle jag vilja ha med? Tyvärr verkar jag inte ha läst så många böcker som utspelar sig i de städerna... ett projekt kanske... Nåväl, alltså beslutade jag mig för att välja de nordiska huvudstäderna. Tyvärr verkar jag inte ha läst någon som utspelar sig i Helsingfors så det får bli Oslo, Reykjavik och Köpenhamn. Och till den som älskar serier så är glädjande nog alla dessa sådana.
1. Böckerna om Harry Hole av Jo Nesbø kan nog vara mina favoritdeckare, de är grymma, mörka, spännande och faktiskt en aning roliga också. De visar en sida av Oslo som jag aldrig vill uppleva.
2. Arnaldur Indriðasons serie om den isländske polisen Erlendur Sveinsson är helt olika böckerna i punkt ett, även om ledorden stämmer även här. Dessa böcker är dock lite mer lågmälda.
3. Serien om Avdelning Q av Jussi Adler-Olsen har jag bara precis påbörjat och de utspelar sig i min nordiska favorithuvudstad, Köpenhamn. Nu när jag tänker på det så stämmer ledorden även in på de här böckerna, men grymhet och humor är det som dominerar.
Den här hade jag lite problem med och fick attackera frågeställningen från andra hållet: Vilka huvudstäder skulle jag vilja ha med? Tyvärr verkar jag inte ha läst så många böcker som utspelar sig i de städerna... ett projekt kanske... Nåväl, alltså beslutade jag mig för att välja de nordiska huvudstäderna. Tyvärr verkar jag inte ha läst någon som utspelar sig i Helsingfors så det får bli Oslo, Reykjavik och Köpenhamn. Och till den som älskar serier så är glädjande nog alla dessa sådana.
1. Böckerna om Harry Hole av Jo Nesbø kan nog vara mina favoritdeckare, de är grymma, mörka, spännande och faktiskt en aning roliga också. De visar en sida av Oslo som jag aldrig vill uppleva.
2. Arnaldur Indriðasons serie om den isländske polisen Erlendur Sveinsson är helt olika böckerna i punkt ett, även om ledorden stämmer även här. Dessa böcker är dock lite mer lågmälda.
3. Serien om Avdelning Q av Jussi Adler-Olsen har jag bara precis påbörjat och de utspelar sig i min nordiska favorithuvudstad, Köpenhamn. Nu när jag tänker på det så stämmer ledorden även in på de här böckerna, men grymhet och humor är det som dominerar.
Topp Tio böcker från min barndom som jag skulle vilja besöka igen
Tisdag igen och då naturligtvis dags för en Topp Tio Tisdag (Top Ten Tuesday). Veckans uppgift är Top 10 Books From My Childhood (Or teen years) That I Would Love To Revisit.
Det här var ju lite jobbigt och jag vet inte riktigt hur jag ska tolka frågeställningen. Det får bli en salig blandning mellan barn- och ungdomsböcker, det de har gemensamt är att jag verkligen älskade dem. När det gäller serier eller väldigt produktiva författare så har jag inte valt en enskild bok.
1. Pricken av Margret Rey
2. Resan till landet Längesedan av Elsa Beskow
3. Böckerna om Plupp av Inga Borg
4. Alla böcker av Maria Gripe
5. Idolen av Stig Malmberg
6. Bento, den svarta hingsten av Ditha Holesch
7. Det blåser på månen av Eric Linklater
8. Allt av Jules Verne
9. Fem-böckerna av Enid Blyton
10. Äh lägg av, säger Steffe av Valter Unefäldt
måndag 23 mars 2015
Läsplanering april 2015
Då är det snart dags för april. Och påsk. I år ska jag försöka passa in så att jag läser en påskekrim. Dessa hoppas jag hinna med.
• Mörkt motiv av Louise Penny. Hyllvärmare. Boktolva
• Lotus blues av Kristina Ohlsson.
• Arvtagaren av Christopher Paolini. Hyllvärmare. FTSC.
• Du gamla du fria av Liza Marklund. Hyllvärmare. FTSC
• Isvittring av Solveig Vidarsdotter. Hyllvärmare. E-bok.
• Mörkt motiv av Louise Penny. Hyllvärmare. Boktolva
• Lotus blues av Kristina Ohlsson.
• Arvtagaren av Christopher Paolini. Hyllvärmare. FTSC.
• Du gamla du fria av Liza Marklund. Hyllvärmare. FTSC
• Isvittring av Solveig Vidarsdotter. Hyllvärmare. E-bok.
söndag 22 mars 2015
En smakebit på søndag: Lewismannen
En smakebit på søndag är ett stående inslag på den norska bokbloggen Flukten från verkligheten. Varje vecka väljer vi ett stycke i boken vi läser och delar med oss av det. Ett spännande sätt att få veta vad andra läser.
Boken jag läser nu är andra delen i Isle of Lewis, Lewismannen, av Peter May. Första boken gillade jag ganska mycket direkt efter jag läst den, men sedan har den på något sätt växt och blivit fantastisk. Så nu försöker jag att inte ha skyhöga förväntningar på denna. Det är svårt.
Min smakebit kommer från sida 73.
Boken jag läser nu är andra delen i Isle of Lewis, Lewismannen, av Peter May. Första boken gillade jag ganska mycket direkt efter jag läst den, men sedan har den på något sätt växt och blivit fantastisk. Så nu försöker jag att inte ha skyhöga förväntningar på denna. Det är svårt.
Min smakebit kommer från sida 73.
Fin hade svårt att slappna av. Det kändes konstigt att vara tillbaka i huset som var förknippat med så många barndomsminnen. Huset där han och Artair hade fått privatlektioner av mr Macinnes. Huset där de hade lekt som barndomsvänner ända sedan de kunde gå. Ett hus fullt av mörka hemligheter som de båda två hade bevarat enligt en tyst överenskommelse.
För Marsaili var det bara huset där hon bodde. Där hade hon tillbringat tjugo glädjelösa år med en man som hon inte älskade, och där hade hon vårdat sin sjukliga svärmor och uppfostrat sin son.
När de kom tillbaka från Stornoway hade hon frågat om Fin ville äta middag med henne och Fionnlagh, och det hade han med glädje tackat ja till. Nu slapp han burksoppan som han hade tänkt värma på sitt lilla campingkök.
Solen hade ännu inte gått ner, men det mörka, lågt hängande molntäcket gjorde att det redan kändes som kväll. Vinden ven runt dörrar och fönster och fick regnet att smattra mot rutorna utan förbarmande. Den blåste ner röken genom skorstenen och ut i vardagsrummet så att huset fylldes med den stickande doften av bränd torv.
lördag 21 mars 2015
"Fasanjägarna" av Jussi Adler-Olsen
Genre: Kriminalroman
Antal sidor: 367
Originalspråk: Danska
Originaltitel: Fasandræberne
Översättare: Leif Jacobsen
Serie: Avdelning Q 2
Förlag: Bra Böcker
Utgivningsår: (original) 2008 (min) 2011
Format: Inbunden
Källa: Bokhylla
Utläst: 2 mars 2015
Första meningen: Ännu en knall från ett skott över trädtopparna.
Baksidetext
År 1987 hittas ett syskonpar brutalt mördade i en sommarstuga. Polisens utredning pekar på att mördaren finns bland en grupp unga internatskolelever, som kommer från några av de mest välbärgade familjerna i Danmark. Men bevisen är inte starka nog och utredningen läggs på is. Nio år senare erkänner en av de misstänkta att han låg bakom morden. Därmed anses brottet vara uppklarat.
Av oförklarliga anledningar hamnar mappen med fallet på kriminalinspektör Carl Mørcks skrivbord. Mørck, som arbetar på Avdelning Q, Köpenhamnspolisens cold case-avdelning, är först övertygad om att fallet har hamnat fel. Men när han börjar gräva i materialet upptäcker han att något är galet.
Tillsammans med sin assistent Assad börjar Carl utreda kopplingen mellan den hemlösa Kimmie och tre av landets mäktigaste män. De letar desperat efter henne eftersom hon har information som kan krossa dem. Kommer de att hitta henne? Och är det verkligen det de vill?
Min kommentar
För drygt ett år sedan läste jag första delen om Avdelning Q, Kvinnan i rummet, och jag blev väldigt positivt överraskad. Trots det har det tagit så lång tid innan jag ger mig på andra delen, men eftersom 2015 ska bli året då jag läser ikapp serier så var det äntligen dags. Och jag blev inte besviken.
Från början upplever jag att boken är lite rörig, men det ordnar snart upp sig. Det vimlar av karaktärer, men jag har inga problem med att hålla reda på dem. Vissa författare verkar kunna fixa detta på ett bra sätt, andra inte och jag har ingen aning om vari skillnaden ligger. Kanske kan det bero på hur väl man lära känna dem, hur nära man kommer? Här kommer man väldigt nära några av dem i alla fall. Vissa av dem skulle jag helst slippa lära känna, som de där internatskoleleverna, men Carl, Assad och Rose hade jag gärna haft i min närhet i verkligheten också. Carl, som verkar så bufflig och fyrkantig, men har ett hjärta av guld. Assad, som inte är riktigt lika kul i den här boken, men som fortfarande gör mig nyfiken. Vem är karln egentligen? Och nu också Rose, som är lika bufflig och tvär som Carl och lika kul som Assad. Jag måste erkänna att jag gillar tanken på en arbetsplats som består av obekväma personer som inte passar in. Jag tror jag hade trivts där.
Båda denna och förra boken handlar om ondska i dess renaste form, men där ondskan i första delen i alla fall hade ett syfte så är denna om våld som bara är för våldets egen skull. Vissa paralleller dras till filmen Clockwork Orange (som jag såg för en del år sedan och faktiskt satte en etta på), som också är om personer som misshandlar och dödar bara för att det är kul. Det här är personer som är osannolikt grymma och fullständigt empatilösa. Jag känner mest avsky för dem, till och med för Kimmie, som har lite, lite känslor. Men jag kan inte inte låta bli att tycka lite som man bäddar får man ligga. Jag kan egentligen inte tycka synd om någon av dem.
Slutet känns en aning för enkelt och lite som att de kommer undan för lätt, men det var väl enda sättet antar jag.
Boken börjar för övrigt med något som kallas för prolog och som egentligen, om jag fattat saken rätt, är det som händer mot slutet. Det där greppet funkar på film, men inte så bra i en bok. Speciellt inte om man envisas att kalla det för prolog (= början, inledning). För mig blir det bara fel.
Nu ser jag fram emot att se filmen Fasanjägarna också, som redan finns här hemma. Och naturligtvis resten av serien, som ju ska bli läst under årets lopp.
Jag har skrivit om den här boken i En smakebit på søndag.
Boktipsets estimerade betyg var 4,3 (beräknat på 428 betyg).
På Goodreads hade den 3,84 i genomsnitt (beräknat på 11 214 betyg).
Jag ger den 4,0.
Andra som bloggat om Fasanjägarna: Lotten, Annika och Bokbrus.
Boken kan köpas på Adlibris, Bokus och cdon.
Antal sidor: 367
Originalspråk: Danska
Originaltitel: Fasandræberne
Översättare: Leif Jacobsen
Serie: Avdelning Q 2
Förlag: Bra Böcker
Utgivningsår: (original) 2008 (min) 2011
Format: Inbunden
Källa: Bokhylla
Utläst: 2 mars 2015
Första meningen: Ännu en knall från ett skott över trädtopparna.
Baksidetext
År 1987 hittas ett syskonpar brutalt mördade i en sommarstuga. Polisens utredning pekar på att mördaren finns bland en grupp unga internatskolelever, som kommer från några av de mest välbärgade familjerna i Danmark. Men bevisen är inte starka nog och utredningen läggs på is. Nio år senare erkänner en av de misstänkta att han låg bakom morden. Därmed anses brottet vara uppklarat.
Av oförklarliga anledningar hamnar mappen med fallet på kriminalinspektör Carl Mørcks skrivbord. Mørck, som arbetar på Avdelning Q, Köpenhamnspolisens cold case-avdelning, är först övertygad om att fallet har hamnat fel. Men när han börjar gräva i materialet upptäcker han att något är galet.
Tillsammans med sin assistent Assad börjar Carl utreda kopplingen mellan den hemlösa Kimmie och tre av landets mäktigaste män. De letar desperat efter henne eftersom hon har information som kan krossa dem. Kommer de att hitta henne? Och är det verkligen det de vill?
Min kommentar
För drygt ett år sedan läste jag första delen om Avdelning Q, Kvinnan i rummet, och jag blev väldigt positivt överraskad. Trots det har det tagit så lång tid innan jag ger mig på andra delen, men eftersom 2015 ska bli året då jag läser ikapp serier så var det äntligen dags. Och jag blev inte besviken.
Från början upplever jag att boken är lite rörig, men det ordnar snart upp sig. Det vimlar av karaktärer, men jag har inga problem med att hålla reda på dem. Vissa författare verkar kunna fixa detta på ett bra sätt, andra inte och jag har ingen aning om vari skillnaden ligger. Kanske kan det bero på hur väl man lära känna dem, hur nära man kommer? Här kommer man väldigt nära några av dem i alla fall. Vissa av dem skulle jag helst slippa lära känna, som de där internatskoleleverna, men Carl, Assad och Rose hade jag gärna haft i min närhet i verkligheten också. Carl, som verkar så bufflig och fyrkantig, men har ett hjärta av guld. Assad, som inte är riktigt lika kul i den här boken, men som fortfarande gör mig nyfiken. Vem är karln egentligen? Och nu också Rose, som är lika bufflig och tvär som Carl och lika kul som Assad. Jag måste erkänna att jag gillar tanken på en arbetsplats som består av obekväma personer som inte passar in. Jag tror jag hade trivts där.
Båda denna och förra boken handlar om ondska i dess renaste form, men där ondskan i första delen i alla fall hade ett syfte så är denna om våld som bara är för våldets egen skull. Vissa paralleller dras till filmen Clockwork Orange (som jag såg för en del år sedan och faktiskt satte en etta på), som också är om personer som misshandlar och dödar bara för att det är kul. Det här är personer som är osannolikt grymma och fullständigt empatilösa. Jag känner mest avsky för dem, till och med för Kimmie, som har lite, lite känslor. Men jag kan inte inte låta bli att tycka lite som man bäddar får man ligga. Jag kan egentligen inte tycka synd om någon av dem.
Slutet känns en aning för enkelt och lite som att de kommer undan för lätt, men det var väl enda sättet antar jag.
Boken börjar för övrigt med något som kallas för prolog och som egentligen, om jag fattat saken rätt, är det som händer mot slutet. Det där greppet funkar på film, men inte så bra i en bok. Speciellt inte om man envisas att kalla det för prolog (= början, inledning). För mig blir det bara fel.
Nu ser jag fram emot att se filmen Fasanjägarna också, som redan finns här hemma. Och naturligtvis resten av serien, som ju ska bli läst under årets lopp.
Jag har skrivit om den här boken i En smakebit på søndag.
Boktipsets estimerade betyg var 4,3 (beräknat på 428 betyg).
På Goodreads hade den 3,84 i genomsnitt (beräknat på 11 214 betyg).
Jag ger den 4,0.
Boken är
Tråkig | Fantasirik | |
Rolig | Klurig | |
Trovärdig | Förutsägbar | |
Osannolik | Välskriven | |
Romantisk | Dåligt språk | |
Sorglig | För lång | |
Spännande | För kort |
Andra som bloggat om Fasanjägarna: Lotten, Annika och Bokbrus.
Boken kan köpas på Adlibris, Bokus och cdon.
fredag 20 mars 2015
Bokbloggsjerka 20 – 23 mars
Det är fredag och dags för Annikas bokbloggsjerka.
Veckan uppgift är: Jag skulle vilja veta hur andra bokbloggare interagerar med sina läsare, lockar till sig nya läsare och får de befintliga läsarna att fortsätta besöka bloggen. Jag skulle gärna vilja läsa mer om vad som driver bokbloggarna till att blogga och hur mycket de tänker på sina läsare när de bloggar.
2011 var året då jag började bokblogga. Något som jag trodde att jag aldrig skulle göra, men se vad fel man kan ha. Jag hade funderat på bokblogg i flera år, men tänkt att jag egentligen inte har något att säga som möjligtvis skulle kunna intressera någon annan. Man kan ju förstås blogga för sin egen skull också, tänkte jag och startade upp min blogg i slutet av juni.
Jag blev själaglad för de fyra visningar mina första inlägg hade. Och vi ska inte tala om hur lycklig jag blev för första kommentaren.
Som med allt annat jag ger mig på så kollade jag naturligtvis upp en del tips innan jag startade upp bloggen. Det enda tips jag tagit till mig är att om man vill ha besökare och kommentarer på sin egen blogg så måste man göra avtryck på andras bloggar. Ett klassiskt fall av den gyllene regeln alltså. Själv tycker jag också att det på något sätt hör till att kommentera andras kommentarer och det är väl den interaktion jag har att bjuda på.
Hur man gör för att locka till sig nya läsare önskar jag att jag visste... Något som i alla fall verkar funka för att locka dem för stunden är att länka till de olika bokköparställena när man skriver om böcker. Huruvida de besökarna sedan återkommer har jag ingen aning om. Att vara med på olika aktiviteter, som denna bokbloggsjerka till exempel, boostar besöken och kanske någon gillar vad man skriver så de återkommer senare. Jag har hittat många nya favoriter på det viset.
Hur mycket jag nu än gillar att få besökare och kommentarer så är det inte det som är prio ett. Jag kan liksom inte börja läsa böcker som inte intresserar mig eller skriva om något som jag inte vill skriva om för att fler ska hitta min lilla blogg. Det viktigaste för mig är helt enkelt att ha kul.
Veckan uppgift är: Jag skulle vilja veta hur andra bokbloggare interagerar med sina läsare, lockar till sig nya läsare och får de befintliga läsarna att fortsätta besöka bloggen. Jag skulle gärna vilja läsa mer om vad som driver bokbloggarna till att blogga och hur mycket de tänker på sina läsare när de bloggar.
2011 var året då jag började bokblogga. Något som jag trodde att jag aldrig skulle göra, men se vad fel man kan ha. Jag hade funderat på bokblogg i flera år, men tänkt att jag egentligen inte har något att säga som möjligtvis skulle kunna intressera någon annan. Man kan ju förstås blogga för sin egen skull också, tänkte jag och startade upp min blogg i slutet av juni.
Jag blev själaglad för de fyra visningar mina första inlägg hade. Och vi ska inte tala om hur lycklig jag blev för första kommentaren.
Som med allt annat jag ger mig på så kollade jag naturligtvis upp en del tips innan jag startade upp bloggen. Det enda tips jag tagit till mig är att om man vill ha besökare och kommentarer på sin egen blogg så måste man göra avtryck på andras bloggar. Ett klassiskt fall av den gyllene regeln alltså. Själv tycker jag också att det på något sätt hör till att kommentera andras kommentarer och det är väl den interaktion jag har att bjuda på.
Hur man gör för att locka till sig nya läsare önskar jag att jag visste... Något som i alla fall verkar funka för att locka dem för stunden är att länka till de olika bokköparställena när man skriver om böcker. Huruvida de besökarna sedan återkommer har jag ingen aning om. Att vara med på olika aktiviteter, som denna bokbloggsjerka till exempel, boostar besöken och kanske någon gillar vad man skriver så de återkommer senare. Jag har hittat många nya favoriter på det viset.
Hur mycket jag nu än gillar att få besökare och kommentarer så är det inte det som är prio ett. Jag kan liksom inte börja läsa böcker som inte intresserar mig eller skriva om något som jag inte vill skriva om för att fler ska hitta min lilla blogg. Det viktigaste för mig är helt enkelt att ha kul.
torsdag 19 mars 2015
Nu har det hänt!
Lite exalterad blev jag när jag fick veta att jag skulle bli blurbad. Och inte på vilken bok som helst, utan på en av mina absoluta favoritböcker, Barn 44 av Tom Rob Smith.
Inte nog med det, på omslaget står ju också att boken blir film i vår, med inga mindre än Noomi Rapace och Joel Kinnaman. Gissa om jag ska se den...
Inte nog med det, på omslaget står ju också att boken blir film i vår, med inga mindre än Noomi Rapace och Joel Kinnaman. Gissa om jag ska se den...
onsdag 18 mars 2015
"Skuggsida" av Belinda Bauer
Genre: Thriller
Antal sidor: 382
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: Darkside
Översättare: Ulla Danielsson
Serie: Exmoor 2
Förlag: Modernista
Utgivningsår: (original) 2010 (min) 2012
Format: Inbunden
Källa: Bokhylla
Utläst: 24 februari 2015
Första meningen: Mucy tyckte att sjukhusljuden lät dämpade och avlägsna.
Baksidetext
Shipcott mitt i vintern är ett samhälle med stark sammanhållning, där ingen främling förblir obemärkt. Byns polis Jonas Holly blir därför i dubbel mening chockad när en äldre kvinna hittas mördad i sin säng. Hur kan någon ha tagit sig in och mördat henne utan att lämna några spår efter sig?
När utredningen övertas av en påstridig kriminalinspektör känner sig Holly snart åsidosatt. Ska hans första mordutredning vara över innan den ens hunnit börja? Och som om det inte vore nog är det någon i byn som anklagar honom för att tragedin har inträffat. Det verkar som om någon känner till vartenda steg han tar. Någon som tvivlar på hur han sköter sitt jobb.
När sedan ännu en person blir mördad övergår smädelserna i allvarliga hot. Förblindad av sin växande paranoia, av oro för sin handikappade fru och av den evinnerligt fallande snön, startar Jonas Holly sin egen desperata jakt på mördaren. Men hoten upphör inte. Och det gör inte heller morden.
Min kommentar
Belinda Bauer hör ju till de mest hyllade författarna i bokbloggosfären och det är alltid lite läskigt att läsa böcker efter att alla andra nästan älskat sönder dem. När jag läste Mörk jord för drygt två år sedan så slutade det i alla fall så bra att jag fortsatte att köpa på mig hennes böcker. Och nu har alltså turen kommit till Skuggsida.
Redan första ordet får mig att bli irriterad. Det är ju liksom höjden av slarv när en av huvudkaraktärernas namn är felstavat först i boken (se ovan, hon heter Lucy). Inget bra intryck alls. Dessvärre fortsätter den dåliga korrekturläsningen. Jag vet inte om det är redigeringen eller översättningen det är fel på, men jag är säker på att det är översättningsmissar som gör att det ibland dyker upp dubbla negationer så meningarna blir fullkomligt obegripliga. Hela boken ger ett slarvigt intryck.
Jag hade otroligt svårt att komma in i den också, kanske mest på grund av att det kändes som att jag träffade på alla bybor de första 50 sidorna. Det blir liksom lite för många. Ett kärt återseende blev det i alla fall, Steven från Mörk jord är med här också och det gläder mig att det verkar som att han är ganska OK.
Miljöbeskrivningarna är fantastiska om man gillar sådant, en väldigt trovärdig bild av en liten by växer sakta fram. För mig är det dock lite för mycket av "grinden var böjd för att någon bundit en ko där". Det är inte speciellt intressant i mina ögon. Karaktärerna är också bra beskrivna och jag tycker jag får lära känna de personer som är viktiga för historien.
Det fortsätter att vara lite småsegt ända tills det är runt 100 sidor kvar, men då bränner det å andra sidan till ordentligt. Slutet är överraskande och det gillar jag ju, men är det verkligen bra? Blev det inte väl mycket där? Ett plus blir det i alla fall för att författaren vågar ta död på karaktärer som jag är helt säker på ska klara sig.
Mitt största problem med boken är nog att det är mängder av småsaker/detaljer som jag inte alls får ihop. Jag fattar absolut ingenting av när Rice ser fotspåren i sitt rum och funderar på hur det gick till. Där kändes det som att det var något allvarligt fel på antingen texten eller analysen. Det fanns fler sådana tillfällen, men detta är det enda jag antecknade.
Jag tycker inte alls denna höll samma standard som Mörk jord, men jag ser fram emot att läsa Ni älskar dem inte, som redan står och väntar i hyllan.
Jag har skrivit om den här boken i En smakebit på søndag.
Boktipsets estimerade betyg var 3,0 (beräknat på 109 betyg).
På Goodreads hade den 3,58 i genomsnitt (beräknat på 978 betyg).
Jag ger den 3,5.
Andra som bloggat om Skuggsida: Beroende av böcker, Annika och Bokbrus.
Boken kan köpas på Adlibris och Bokus.
Antal sidor: 382
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: Darkside
Översättare: Ulla Danielsson
Serie: Exmoor 2
Förlag: Modernista
Utgivningsår: (original) 2010 (min) 2012
Format: Inbunden
Källa: Bokhylla
Utläst: 24 februari 2015
Första meningen: Mucy tyckte att sjukhusljuden lät dämpade och avlägsna.
Baksidetext
Shipcott mitt i vintern är ett samhälle med stark sammanhållning, där ingen främling förblir obemärkt. Byns polis Jonas Holly blir därför i dubbel mening chockad när en äldre kvinna hittas mördad i sin säng. Hur kan någon ha tagit sig in och mördat henne utan att lämna några spår efter sig?
När utredningen övertas av en påstridig kriminalinspektör känner sig Holly snart åsidosatt. Ska hans första mordutredning vara över innan den ens hunnit börja? Och som om det inte vore nog är det någon i byn som anklagar honom för att tragedin har inträffat. Det verkar som om någon känner till vartenda steg han tar. Någon som tvivlar på hur han sköter sitt jobb.
När sedan ännu en person blir mördad övergår smädelserna i allvarliga hot. Förblindad av sin växande paranoia, av oro för sin handikappade fru och av den evinnerligt fallande snön, startar Jonas Holly sin egen desperata jakt på mördaren. Men hoten upphör inte. Och det gör inte heller morden.
Min kommentar
Belinda Bauer hör ju till de mest hyllade författarna i bokbloggosfären och det är alltid lite läskigt att läsa böcker efter att alla andra nästan älskat sönder dem. När jag läste Mörk jord för drygt två år sedan så slutade det i alla fall så bra att jag fortsatte att köpa på mig hennes böcker. Och nu har alltså turen kommit till Skuggsida.
Redan första ordet får mig att bli irriterad. Det är ju liksom höjden av slarv när en av huvudkaraktärernas namn är felstavat först i boken (se ovan, hon heter Lucy). Inget bra intryck alls. Dessvärre fortsätter den dåliga korrekturläsningen. Jag vet inte om det är redigeringen eller översättningen det är fel på, men jag är säker på att det är översättningsmissar som gör att det ibland dyker upp dubbla negationer så meningarna blir fullkomligt obegripliga. Hela boken ger ett slarvigt intryck.
Jag hade otroligt svårt att komma in i den också, kanske mest på grund av att det kändes som att jag träffade på alla bybor de första 50 sidorna. Det blir liksom lite för många. Ett kärt återseende blev det i alla fall, Steven från Mörk jord är med här också och det gläder mig att det verkar som att han är ganska OK.
Miljöbeskrivningarna är fantastiska om man gillar sådant, en väldigt trovärdig bild av en liten by växer sakta fram. För mig är det dock lite för mycket av "grinden var böjd för att någon bundit en ko där". Det är inte speciellt intressant i mina ögon. Karaktärerna är också bra beskrivna och jag tycker jag får lära känna de personer som är viktiga för historien.
Det fortsätter att vara lite småsegt ända tills det är runt 100 sidor kvar, men då bränner det å andra sidan till ordentligt. Slutet är överraskande och det gillar jag ju, men är det verkligen bra? Blev det inte väl mycket där? Ett plus blir det i alla fall för att författaren vågar ta död på karaktärer som jag är helt säker på ska klara sig.
Mitt största problem med boken är nog att det är mängder av småsaker/detaljer som jag inte alls får ihop. Jag fattar absolut ingenting av när Rice ser fotspåren i sitt rum och funderar på hur det gick till. Där kändes det som att det var något allvarligt fel på antingen texten eller analysen. Det fanns fler sådana tillfällen, men detta är det enda jag antecknade.
Jag tycker inte alls denna höll samma standard som Mörk jord, men jag ser fram emot att läsa Ni älskar dem inte, som redan står och väntar i hyllan.
Jag har skrivit om den här boken i En smakebit på søndag.
Boktipsets estimerade betyg var 3,0 (beräknat på 109 betyg).
På Goodreads hade den 3,58 i genomsnitt (beräknat på 978 betyg).
Jag ger den 3,5.
Boken är
Tråkig | Fantasirik | |
Rolig | Klurig | |
Trovärdig | Förutsägbar | |
Osannolik | Välskriven | |
Romantisk | Dåligt språk | |
Sorglig | För lång | |
Spännande | För kort |
Andra som bloggat om Skuggsida: Beroende av böcker, Annika och Bokbrus.
Boken kan köpas på Adlibris och Bokus.
tisdag 17 mars 2015
Topp Tio böcker på min läslista i vår
Tisdag igen och då naturligtvis dags för en Topp Tio Tisdag (Top Ten Tuesday). Veckans uppgift är Top Ten Books On My Spring TBR List.
Personligen tycker jag ju att de här årstidslistorna alltid kommer ett par veckor för sent. För mig är det vår i mars, april och maj och eftersom mars är drygt två veckor gammal så har jag ju redan påbörjat vårens böcker... I alla fall, dessa hoppas jag få lästa de närmaste månaderna.
1. Mörkt motiv av Louis Penny
2. Vätten av Mikael Strömberg
3. Lewismannen av Peter May
4. Flickoffret av James Oswald
5. Arvtagaren av Christopher Paolini
6. Du gamla du fria av Liza Marklund
7. Förr eller senare exploderar jag av John Green
8. Stål av Silvia Avallone
9. De ensamma av Håkan Nesser
10. Porto Francos väktare av Ann Rosman
måndag 16 mars 2015
Allt om TV-serier
Den här lilla godingen hittade jag hos enligt O och även jag slukar inte bara böcker, utan även TV-serier. Och trots att detta är en bokblogg så tänker jag kliva utanför den gränsen, för detta är ju nästan samma sak. Eller hur? En bra historia är ju en bra historia, oavsett forum.
Det kommer inte att bli ett inlägg varje dag, utan mer som spridda skurar över våren/sommaren.
1. Nämn en tv-serie där du sett alla avsnitt minst två gånger?
2. Nämn en serie som du aldrig skulle kunna missa ett avsnitt av?
3. Nämn en skådespelare som skulle kunna få dig att vilja titta på en tv-serie?
4. Nämn en skådespelare som skulle kunna få dig att INTE vilja titta på en tv-serie?
5. Nämn en tv-serie som du kan citera från?
6. Nämn en tv-serie som du gillar men som ingen annan tycker om?
7. Nämn en tv-serie som du brukar nynna introsången till?
8. Nämn en tv-serie som du tycker att alla ska titta på?
9. Nämn en tv-serie som du äger på dvd?
10. Nämn en skådespelare som startade sin karriär i ett annat forum och senare överraskade dig med sitt skådespeleri i en tv-serie?
11. Nämn en tv-serie som du gärna vill börja titta på i framtiden?
12. Nämn en tv-serie som du fick sluta titta på för att det var så dåligt?
13. Nämn en tv-serie som har fått dig att gråta flertalet gånger?
14. Nämn den senaste tv-serien som du tittade på?
15. Nämn din favoritgenre när det gäller tv?
16. Nämn den första tv-serien som du blev besatt av?
17. Nämn en tv-serie som du önskar att du aldrig tittat på?
18. Nämn den konstigaste tv-serien som du tyckt om?
19. Nämn den roligaste tv-serien som du tittat på?
20. Nämn den tv-serie som kan skrämma dig mest?
Det kommer inte att bli ett inlägg varje dag, utan mer som spridda skurar över våren/sommaren.
1. Nämn en tv-serie där du sett alla avsnitt minst två gånger?
2. Nämn en serie som du aldrig skulle kunna missa ett avsnitt av?
3. Nämn en skådespelare som skulle kunna få dig att vilja titta på en tv-serie?
4. Nämn en skådespelare som skulle kunna få dig att INTE vilja titta på en tv-serie?
5. Nämn en tv-serie som du kan citera från?
6. Nämn en tv-serie som du gillar men som ingen annan tycker om?
7. Nämn en tv-serie som du brukar nynna introsången till?
8. Nämn en tv-serie som du tycker att alla ska titta på?
9. Nämn en tv-serie som du äger på dvd?
10. Nämn en skådespelare som startade sin karriär i ett annat forum och senare överraskade dig med sitt skådespeleri i en tv-serie?
11. Nämn en tv-serie som du gärna vill börja titta på i framtiden?
12. Nämn en tv-serie som du fick sluta titta på för att det var så dåligt?
13. Nämn en tv-serie som har fått dig att gråta flertalet gånger?
14. Nämn den senaste tv-serien som du tittade på?
15. Nämn din favoritgenre när det gäller tv?
16. Nämn den första tv-serien som du blev besatt av?
17. Nämn en tv-serie som du önskar att du aldrig tittat på?
18. Nämn den konstigaste tv-serien som du tyckt om?
19. Nämn den roligaste tv-serien som du tittat på?
20. Nämn den tv-serie som kan skrämma dig mest?
söndag 15 mars 2015
En smakebit på søndag: Vätten
En smakebit på søndag är ett stående inslag på den norska bokbloggen Flukten från verkligheten. Varje vecka väljer vi ett stycke i boken vi läser och delar med oss av det. Ett spännande sätt att få veta vad andra läser.
I helgen har jag varit och hälsat på min mamma (som fyllde år i veckan) och syskon, som vanligt passade vi på att gå ut och äta på vår favoritrestaurang Pinchos. Det är nästan tur att att det inte finns något Pinchos där jag bor... I alla fall, det har alltså inte blivit speciellt mycket läsning, men det finns ju alltså saker som är viktigare :)
Boken jag läser nu är Vätten av Mikael Strömberg, den beskrivs som en "andlöst spännande skräckroman". Det låter ju otroligt bra, men vi får väl se om det stämmer. Jag har kommit bra mycket längre i boken, men eftersom det är svårt att välja ett stycke där jag är, utan att spoila något så kommer smakebiten från sida 32, där Peter och Karin är på väg hem till sitt efter ett jobbigt besök hos Peters föräldrar. Mitt i natten, när de närmar sig hemmet, lyckas de med nöd och näppe undvika att köra på ett dött djur som ligger mitt på vägen.
I helgen har jag varit och hälsat på min mamma (som fyllde år i veckan) och syskon, som vanligt passade vi på att gå ut och äta på vår favoritrestaurang Pinchos. Det är nästan tur att att det inte finns något Pinchos där jag bor... I alla fall, det har alltså inte blivit speciellt mycket läsning, men det finns ju alltså saker som är viktigare :)
Boken jag läser nu är Vätten av Mikael Strömberg, den beskrivs som en "andlöst spännande skräckroman". Det låter ju otroligt bra, men vi får väl se om det stämmer. Jag har kommit bra mycket längre i boken, men eftersom det är svårt att välja ett stycke där jag är, utan att spoila något så kommer smakebiten från sida 32, där Peter och Karin är på väg hem till sitt efter ett jobbigt besök hos Peters föräldrar. Mitt i natten, när de närmar sig hemmet, lyckas de med nöd och näppe undvika att köra på ett dött djur som ligger mitt på vägen.
Även fast Peter sträckte sig fram med ficklampan och bara stod högst två meter ifrån, var det omöjligt att urskilja vad det var för något. Figuren höll något i famnen. Något mörkt, sladdrigt. Inkråm. Föda.
"Hallå? Peter?! Men skynda dig nu då!" ropade Karin inifrån bilen.
Men Peter kunde inte svara, än mindre röra sig. Han vågade inte.
Då såg den på honom. Med vattniga, svarta ögon. En ondskefull blick som skar genom ben och märg. Självbevarelsedriften lösgjordes och handen med stenen höjdes. Varelsen ryggade tillbaka och fnös till med ett frustande läte, så att blod stänkte ända fram till Peters fötter. Därefter försvann den med klafsande steg ner i diket och ut på vetefältet intill vägen. Bort mot skogen.
lördag 14 mars 2015
"Robin Williams - När skratten har tystnat" av Emily Herbert
Genre: Biografi
Antal sidor: 286
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: Robin Williams - When the Laughter Stops
Översättare: Jimmy Hofsö
Serie: -
Förlag: Bookmark förlag
Utgivningsår: (original) 2014 (min) 2015
Format: Inbunden
Källa: Rec ex
Utläst: 20 februari 2015
Baksidetext
Robin Williams (1951-2014) var skådespelaren vars osvikliga timing, sprudlande energi och makalösa improvisationsförmåga gick rakt in i hjärtat på stora och små över hela världen.
Att någon som spred så mycket glädje kunde ta sitt eget liv framstår som ett mysterium, men i boken beskrivs vad som gömde sig bakom den glittrande blicken. Det är en gripande berättelse om depression, alkoholism och tablettmissbruk rester av en problematisk barndom.
Robin Williams: När skratten har tystnat är både en inträngande biografi och en hyllning till en av vår tids absolut största skådespelartalanger. Med lika delar värme och välgrundad fakta beskrivs Robin Williams genialitet och livsgärning på humorscenen och vita duken.
Min kommentar
Robin Williams är en av mina favoritskådisar och jag har med glädje följt honom sedan Mork & Mindy, som började visas på svensk TV 1980. Jag brukar inte ge mig på biografier, men eftersom jag alltid haft en speciell relation till Robin Williams så ville jag verkligen läsa denna.
Första kapitlet består av en samling tweets av andra kändisar om vad de tycker om att Robin Williams är död. Redan här började jag få onda aningar och kollade upp lite vad författaren Emily Herbert skrivit innan. Hon (enligt Bookmark och Wikipedia är det en pseudonym för en framgångsrik brittisk journalist, Virginia Blackburn) verkar fullkomligt spotta ur sig "biografier" över berömdheter.
Tyvärr fortsätter boken i samma stil. Den innehåller i stort sett bara mängder av citat från olika tidnings- och TV-intervjuer samt synopsis och genomgång av alla filmer Robin Williams varit med i. Mork & Mindy gås igenom avsnitt för avsnitt, tack och lov bara första säsongen. En hel del rykten och antaganden finns också med. Tillsammans med massor av generaliseringar, upprepningar och lite amatörpsykologi. Den är osammanhängande och dåligt skriven, ett hafsverk helt enkelt. Det känns lite som att Emily Herbert dammsugit Internet på åsikter och helt ärligt så skulle detta kunna ha varit något som jag själv skrivit ihop. På gymnasiet. Allt som står här kan man själv googla fram.
Den här boken innehåller ingen känsla, ingen värme, den är bara en ytlig och kall genomgång över vad andra tyckte om Robin Williams. Det här var inte alls den bok jag ville läsa om en av världens största komiker. Nu väntar jag på en riktig biografi om hans liv. Den som han förtjänar.
O Captain! My Captain! Nano nano. Over and out.
Boktipset hade inget estimerat betyg eftersom inga betyg var satta.
På Goodreads hade den 2,81 i genomsnitt (beräknat på 52 betyg).
Jag ger den 1,0.
Andra som bloggat om Robin Williams - När skratten har tystnat: Boklysten, DAST och Bokbunden.
Boken kan köpas på Adlibris och Bokus.
Antal sidor: 286
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: Robin Williams - When the Laughter Stops
Översättare: Jimmy Hofsö
Serie: -
Förlag: Bookmark förlag
Utgivningsår: (original) 2014 (min) 2015
Format: Inbunden
Källa: Rec ex
Utläst: 20 februari 2015
Baksidetext
Robin Williams (1951-2014) var skådespelaren vars osvikliga timing, sprudlande energi och makalösa improvisationsförmåga gick rakt in i hjärtat på stora och små över hela världen.
Att någon som spred så mycket glädje kunde ta sitt eget liv framstår som ett mysterium, men i boken beskrivs vad som gömde sig bakom den glittrande blicken. Det är en gripande berättelse om depression, alkoholism och tablettmissbruk rester av en problematisk barndom.
Robin Williams: När skratten har tystnat är både en inträngande biografi och en hyllning till en av vår tids absolut största skådespelartalanger. Med lika delar värme och välgrundad fakta beskrivs Robin Williams genialitet och livsgärning på humorscenen och vita duken.
Min kommentar
Robin Williams är en av mina favoritskådisar och jag har med glädje följt honom sedan Mork & Mindy, som började visas på svensk TV 1980. Jag brukar inte ge mig på biografier, men eftersom jag alltid haft en speciell relation till Robin Williams så ville jag verkligen läsa denna.
Första kapitlet består av en samling tweets av andra kändisar om vad de tycker om att Robin Williams är död. Redan här började jag få onda aningar och kollade upp lite vad författaren Emily Herbert skrivit innan. Hon (enligt Bookmark och Wikipedia är det en pseudonym för en framgångsrik brittisk journalist, Virginia Blackburn) verkar fullkomligt spotta ur sig "biografier" över berömdheter.
Tyvärr fortsätter boken i samma stil. Den innehåller i stort sett bara mängder av citat från olika tidnings- och TV-intervjuer samt synopsis och genomgång av alla filmer Robin Williams varit med i. Mork & Mindy gås igenom avsnitt för avsnitt, tack och lov bara första säsongen. En hel del rykten och antaganden finns också med. Tillsammans med massor av generaliseringar, upprepningar och lite amatörpsykologi. Den är osammanhängande och dåligt skriven, ett hafsverk helt enkelt. Det känns lite som att Emily Herbert dammsugit Internet på åsikter och helt ärligt så skulle detta kunna ha varit något som jag själv skrivit ihop. På gymnasiet. Allt som står här kan man själv googla fram.
Den här boken innehåller ingen känsla, ingen värme, den är bara en ytlig och kall genomgång över vad andra tyckte om Robin Williams. Det här var inte alls den bok jag ville läsa om en av världens största komiker. Nu väntar jag på en riktig biografi om hans liv. Den som han förtjänar.
O Captain! My Captain! Nano nano. Over and out.
Boktipset hade inget estimerat betyg eftersom inga betyg var satta.
På Goodreads hade den 2,81 i genomsnitt (beräknat på 52 betyg).
Jag ger den 1,0.
Boken är
Tråkig | Fantasirik | |
Rolig | Klurig | |
Trovärdig | Förutsägbar | |
Osannolik | Välskriven | |
Romantisk | Dåligt språk | |
Sorglig | För lång | |
Spännande | För kort |
Andra som bloggat om Robin Williams - När skratten har tystnat: Boklysten, DAST och Bokbunden.
Boken kan köpas på Adlibris och Bokus.