"I fiskarnas tecken" av Melissa Broder

Författare: Melissa Broder
Titel: I fiskarnas tecken
Genre: Drama
Antal sidor: 298
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: The pisces
Översättare: Helena Hansson
Serie: -
Förlag: Modernista
Utgivningsår: (original) 2018 (min) 2018
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 7 mars 2021




Första meningen: Jag var inte ensam längre men jag var det.

Baksidetext
Lucy har skrivit på sin avhandling om Sapfo i nio år när förhållandet med pojkvännen tar slut och det blir omöjligt för henne att bo kvar i Phoenix. Systern Annika insisterar på att Lucy ska passa hennes hund och bo i systerns fantastiska hem: en glaskub i Venice Beach. Men Lucy finner ingen lindring från ångesten. Inte hos den grekiska kör av kvinnor hon möter i gruppterapin för kärleksberoende. Knappast heller på Tinder. Inte ens i den kravlösa ömheten hos hunden Dominic. Men allt förändras en dag vid stranden när hon spanar in en gåtfull simmare. Efter att ha blivit varse hans identitet tvingas Lucy att fullständigt omvärdera sin syn på vad kärlek och förhållanden kan vara.

Min kommentar
Den här boken dök upp som en överraskning från förlaget för ett bra tag sedan. Helt ärligt så har jag aldrig känt mig lockad att läsa den. Inte ens innan jag började höra vad den handlade om. Eftersom jag har problem med att göra mig av med olästa böcker (en släng av FOMO) så tog jag med den i min Boktolva i år. I fiskarnas tecken var precis det jag trodde att den var och nej, jag gillade inte The shape of water heller. Jag har ingen aning om var jag ska börja med att förklara vad jag tänker om den här boken. Eller ens om det är lönt att försöka.

Låt oss börja med huvudpersonen Lucy. Min första tanke är "38? Är hon verkligen 38?!" och ja, den tanken finns kvar genom hela boken. Hon är så otroligt självupptagen och är ännu ett fall av "hela världen kretsar kring mig". Jag skulle vilja ta tag i henne och säga åt henne att lyfta blicken, att sluta ägna sig åt navelskåderi. Visserligen av högsta klass, men ändå. Jag kan inte få ihop ens det minsta intresse för henne och jag kunde inte bry mig mindre om hur det går för henne.

Hela boken är ett frossande i fenomenalt ordbajseri. Från början till slut. Filosofiska funderingar skulle man kanske, i bästa fall, kunna kalla det, men det är helt bortkastat på mig. Det är flummigt och konstigt. Ibland på ett roligt sätt. Oftast bara väldigt tragiskt. Jag känner till att det finns de som har den här typen av humor, men detta klickar inte alls med mig.

Språket är en historia för sig och det gäller att inte vara pryd. Här vimlar nämligen av ord som bara en massa k*k, f*tt*, kn*l*a. Det är inget jag uppskattar, vare sig i talat eller skrivet språk. Jag är inte mycket för den erotiska genren, men sensuellt brukar jag klara av, i alla fall lite bättre. Tyvärr är den här boken inte ett dugg sensuell. Den är bara snuskig. Jag fick flashbacks från min ungdom och de där läsarnas egna sexberättelser i de gamla herrtidningarna. Precis så kändes det att läsa. Det hela är fullständigt absurt och även utan den där merman-erotica-delen (ja, det är uppenbarligen en grej som finns) så hade detta varit för konstigt för mig.

Det är ju ganska ofta som jag gillar en historia, men klagar på utförandet. Här är det nästan lite tvärtom. Historien är skit, men utförandet är bra. Oftast. I fiskarnas tecken är ett ältande av rang. Allt går i en cirkel och upprepas. Tack och lov inte i det oändliga utan bara tills boken är slut. Ett slut som faktiskt ger ett halvt poängs påslag i betyget.

På Goodreads hade den 3,23 i genomsnitt (beräknat på 13 949 betyg).
Jag ger den 2,0.

Boken är

Tråkig		Spännande		Förutsägbar
Bladvändare		Klurig		Läskig
Långsam		Tempofylld		Intetsägande
Ordbajsig		Fåordig		Nagelbitare
Mysig		Rå		Sorglig
Måbrabok		Tankeväckande		Rolig
Rörig		Genomtänkt		Mörk

Andra som bloggat om I fiskarnas tecken: C.R.M. Nilsson, Bokhusflickan och Den läsande kaninen.

Tisdagstrion: Barnboksfavoriter

Tisdag igen. Då är det som vanligt dags för Tisdagstrion som sköts av Ugglan & Boken.

Veckans tema: Barnboksfavoriter.

Ja, jo... det var ju ett tag sedan jag läste barnböcker, men jag minns några favoriter från när jag var liten.

1. Resan till landet Längesen av Elsa Beskow älskade jag när jag var liten. Boken var helt sönderläst. Det tog mig många, många år att leta upp vilken bok det var som handlade om den där trädstammen som blev en drake. Tyvärr så verkar boken vara omöjlig att få tag i.

2. Pricken av Margret Rey tyckte jag väldigt mycket om. Jag tror att jag kunde känna igen mig lite i Pricken.

3. H C Andersen har ju skrivit massor av sagor och flera av dem är favoriter, men den jag minns allra mest är De vilda svanarna.

TV-serie: Manifest #1 (2018)

Titel: Manifest
Originaltitel: Manifest
Genre: Drama
Skapad av: Jeff Rake
TV-bolag: NBC
Skådespelare: Melissa Roxburgh, Josh Dallas, Parveen Kaur, Athena Karkanis, J R Ramirez
Premiär: 2018-09-25
Produktionsland: USA
Antal avsnitt: 16
Avsnittslängd: ca 40 min
Såg den på HBO februari-mars 2021





Handling
När Montego Air flight 828 äntligen landar efter en turbulent flygning är både passagerare och besättning lättade. Men under de timmarna har världen i övrigt åldrats fem år. Deras familjer, vänner och kollegor har, efter att ha sörjt förlusten, gett upp hoppet och gått vidare. Nu har alla, på något mirakulöst sätt, fått en andra chans. Medan en del klarnar så utvecklas ett mysterium och några av passagerarna börjar förstå att de är menade för något större.

Min kommentar
Manifest är en serie som har legat på vår lista i ett par år, men den har liksom aldrig seglat upp till överst i kön. Förrän nu. Det kan vara så att det där flygplanet på postern lockar och drar. Det var ju ett tag sedan man satt i ett flygplan nu. Och om det skulle vara så att det är något läskigt med själva flygresan så är det ju ett perfekt tillfälle att se serien just nu.

De första avsnitten är riktigt bra, det känns som en spännande grundhistoria, och jag hoppas på en ny favoritserie. Jag vet inte riktigt när jag börjar tappa lite intresse ibland, men det blir långdraget och spretar åt alla möjliga och omöjliga håll. Efter ett tag blir det liksom för mycket av det mesta och den lovande inledningen blir mer av "hitta på saker längs vägen". Det ger mig oerhört starka Lost-vibbar. Vilket inte alls är något positivt för mig. Det finns liksom ingen tydlig riktning.

Jag är inte jätteengagerad i karaktärerna eller deras förehavanden. Visst, det är något omtumlande de har varit med om, men de lyckas inte beröra mig. Nästan ingen av dem i alla fall. Det enda som på riktigt får mig att bry mig är dilemmat som Grace plötsligt står inför och även Cals situation berör. Hans tvillingsyster är plötsligt fem år äldre. Den där agenten Vance blir jag bara provocerad av. Hans "Vem är skyldig till detta? Vem på planet bär ansvaret?" är ju bara korkat i sammanhanget. De har varit försvunna i fem år. Utan att ha åldrats en enda dag.

Jag kan bara hoppas att Manifest inte fastnar i Lost-fällan och att de får ihop det bättre på slutet i den här serien. Att viktiga saker från inledningen inte glöms bort när det är dags att knyta ihop säcken, bara för att det inte längre passar in i slutresultatet. Fortsätta titta kommer jag att göra i alla fall. Jag vill ju veta...



På TV Time har serien 9,4 i genomsnitt.
På IMDb har serien 7,2 i genomsnitt (beräknat på 22 435 betyg).
Jag ger den 3,5.

Serien är

Spännande		Tråkig
Klurig		Förutsägbar
Trovärdig		Osannolik
Snyggt foto		Rolig
Romantisk		För lång
Sorglig		För kort
Fartfylld		Långsam

Film: Red dot (2021)

Titel: Red dot
Originaltitel: Red dot
Genre: Thriller
Regissör: Alain Darborg
Manus: Alain Darborg, Per Dickson
Skådespelare: Nanna Blondell, Anastasios Soulis, Johannes Kuhnke, Thomas Hanzon, Kalled Mustonen
Utgivningsår: 2021
Produktionsland: Sverige
Längd: 86 min
Serie: -
Såg den på Netflix 5 mars 2021




Handling
Det unga paret David och Nadja har det lite tufft i relationen efter att David pluggat färdigt till civilingenjör och de tillsammans flyttat till Stockholm. För att få lite ordning och harmoni i relationen och tillvaron tar David med Nadja på en resa till Norrland och fjällen.

I Norrland stöter paret på två jägare på en bensinmack som är lite hotfulla. Väl ute på fjället upptäcker paret mitt i natten en röd prick från ett lasersikte på sitt tält. Det blir början på en jakt på liv och död i fjällen. Hur ska paret kunna ta sig till säkerhet mitt ute i ingenstans, där kölden är som hårdast?

Min kommentar
Svenska filmer står högt i kurs i det här hushållet. Eller... de kanske inte alltid är så bra, men vi vill väldigt gärna se dem ändå. Trots det så kände jag mig lite tveksam till Red dot när den dök upp på Netflix. Det var något som avskräckte. Förutom de ganska... svala recensionerna då. Men en fredag när jag bara inte orkade engagera mig i filmletande så fanns den där, så bekvämt på vår lista. Den första svenska originalfilmen på Netflix.

Jag kan börja med att den inte alls är så dålig som betygen antyder och jag tycker inte heller att den är speciellt osannolik. För det mesta. Alldeles för ofta så stämmer den ganska bra med min uppfattning om hur alltför många människor fungerar. Ingen av karaktärerna är sympatisk och i stort sett alla förtjänar det som händer dem.

Huvudpersonerna, David och Nadja, är verkligen inte lätta att tycka om. Inte ens innan man får veta allt om dem. Jag gillar, som sagt, ingen av karaktärerna och jag kunde egentligen inte bry mig mindre om dem. Alla är självupptagna och upplever sig vara universums mitt. Allt som händer tas personligt. Alla beslut baseras på egenintresse och snabba slutsatser, där grunden är fördomar och egna tolkningar. Ingen har förmågan att sätta sig in i någon annans liv eller känna empati. Vilket förmodligen hänger ihop med deras uppfattning om att allt kretsar kring den egna personen. Fullständigt sannolikt och trovärdigt.

Detta är en film om hämnd och oförmågan att släppa saker och gå vidare, att se utanför sig själv. Det så kallade straffet står inte alltid i proportion till brottet, men det är lite what goes around comes around. Eller karma, om man så vill. Den har onekligen ett bra och intressant anslag.

Jag blir kanske inte andfådd av spänning, men jag blir både underhållen och, framför allt, överraskad. Red dot får ett extra påslag på betyget med en halva för ambitionen och de fantastiska vyerna.



På Letterboxd hade den 2,5 i genomsnitt (beräknat på 5 811 betyg).
På IMDb hade den 5,5 i genomsnitt (beräknat på 8 351 betyg).
Jag ger den 3,5.

Filmen är

Spännande		Tråkig
Klurig		Förutsägbar
Trovärdig		Osannolik
Snyggt foto		Rolig
Romantisk		För lång
Sorglig		För kort
Fartfylld		Långsam

Smakebit på søndag: Utmarker

En smakebit på søndag är ett stående inslag bland bokbloggare som växelvis "drivs" av de norska bokbloggarna Flukten fra virkeligheten och Betraktninger. Varje vecka väljer vi ett stycke i boken vi läser och delar med oss av det. Ett spännande sätt att få veta vad andra läser.

Våren verkar vara här på riktigt. Vågar man hoppas nu? Det har i alla fall varit lite drygt 10 grader på dagarna. Inte fullt så mycket sol som man skulle vilja och den där blåsten som aldrig slutar är inte speciellt skön. Den här veckan blir en kort vecka, bara tre och en halv arbetsdag. Det klarar man väl? Annars har jag putsat och fejat på balkongen så att den är redo när det är dags att återigen låta odlingsgenen göra sig hörd.

Läsningen har gått som tåget den senaste veckan. Eller så kanske man inte kan säga längre, om man menar att något går bra? Med tanke på hur järnvägen fungerar i Sverige. Nåja... läsningen har gått undan den senaste veckan. Det slukas böcker på löpande band och jag tänkte tjuvstarta april. Veckans smakebit kommer från boken som står först i kön i april, Utmarker av Arne Dahl. Första delen i serien om Sam Berger och Molly Blom. Jag ser så mycket fram emot att äntligen läsa den. Arne Dahl är ju en självklar favorit.

Min smakebit är från början av boken:

Asplöven darrar. Han hör det trots att han springer, trots att han löper som han aldrig tidigare har löpt genom ängsgräset som når honom till bröstet.
    Precis innan ängen vidgar sig blir suset extra starkt. Han hejdar sig. Träden är plötsligt så påträngande att det känns som om någon vill in från en annan tid. Men så snavar han till, och då blir suset återigen svagare. När han lyckats häva snubblandet har det gyllengula hårfladdret nästan försvunnit där framme, mellan de höga grässtråna, och han är tvungen att ta i ännu mer för att inte förlora mark.

"23" av Linwood Barclay

Författare: Linwood Barclay
Titel: 23
Genre: Thriller
Antal sidor: 462
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: The twenty-three
Översättare: Kjell Waltman
Serie: Promise Falls 3
Förlag: LB Förlag
Utgivningsår: (original) 2016 (min) 2020
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 3 mars 2021




Första meningen: Jag vet att jag inte kan komma åt allihop.

Baksidetext
Det är 23:e maj, lördagen innan Memorial day, och den lilla staden Promise Falls i delstaten New York befinner sig i ett akut krisläge. Hundratals människor har lagts in på sjukhus med influensaliknande symptom och dussintals har dött. Utredningen leder snabbt fram till stadens vattensystem. Men frågan kvarstår, speciellt för privatdetektiven Cal Weaver: vem skulle vinna på en massförgiftning av denna lilla stad?

Samtidigt ställs polisdetektiven Barry Duckworth inför ett annat problem. En student på det lokala universitetet har dödats och han känner igen mördarens metoder. De för tankarna tillbaka till det olösta mordet på två andra kvinnor i staden. Plötsligt börjar kopplingen mellan den senaste månadens bisarra händelsers klarna Blodiga skyltdockor som hittats i Pariserhjulets vagn nummer 23, en kraftigt övertänd buss med nummer 23 därbak, samma nummer som på tröjan av en man som anklagats för övergrepp.

Siffran är helt klart kopplad till motivet för att skada invånarna i Promise Falls och sökandet efter sambandet kommer att föra Detektiv Duckworth närmare döden än han någonsin varit förut.

Min kommentar
Jag har ju läst en del av Linwood Barclay genom åren och han har alltid levererat. De två tidigare delarna i den här trilogin har varit bland det bästa han har skrivit, skulle jag nog våga påstå. Jag tänkte inte låta det gå alltför lång tid mellan läsning av andra och tredje delen, eftersom jag hade en del problem med att komma in i förra boken. Därför blev 23 en del av min Finish That Series-utmaning. Jag blev inte besviken. Inte ett dugg.

Jag har definitivt inte samma startproblem med den här boken. Precis som vanligt så startar det i full fart, det känns lite som att svepas bort av en jättevåg. Den ena personen efter den andra presenteras och även om jag inte minns allt eller alla så kommer förvånansvärt mycket tillbaka förvånansvärt snabbt. Mycket har hänt och händer fortfarande. Vilka händelser hänger ihop? Kanske inga? Kanske alla?

Här är det polisen Duckworth som berättar i jag-form, i tidigare delar har det varit David respektive Cal. Det är ett väldigt smart grepp att byta "huvudperson" i varje bok, man lär känna dem på ett helt annat sätt. Även om nu alla tre förekommer i alla tre böckerna. Jag har fortfarande lite problem att hålla isär David och Cal, de är lite för likadana, men det är egentligen inget problem.

Många frågor får sina efterlängtade svar. Dock inte alla. Jag tycker att en del karaktärer inte får de avslut som de förtjänar utan blir hängande lite löst i luften. Jag har ju ändå hängt med dem i tre böcker och då känns det lite jobbigt att inte få veta om det går bra för dem, som till exempel David, Cal, Crystal, Duckworth... Linwood Barclay har ju gjort lite som Stephen King och skapat sig ett eget litet universum. Flera av hans böcker utspelar sig i Promise Falls och en del karaktärer i den här serien har jag träffat på i tidigare böcker. Förhoppningsvis så dyker några av mina favoriter härifrån upp i nya, ännu ej skrivna böcker.

Jag skulle absolut inte kalla de här böckerna för fristående och skulle inte rekommendera någon att läsa på något annat sätt än i ordning. Tvärtom vill jag slå ett slag för att läsa dem i tät följd. Det är så många människor och detaljer att ha med sig under hela resan. Det borde egentligen ha varit rörigt, men det är det inte. Allt är väldigt skickligt gjort.

Promise Falls-trilogin är ett perfekt exempel på när helheten blir större än delarna. Som serie får den nog full pott.

Den här boken har varit med i En smakebit på søndag.

På Goodreads hade den 4,03 i genomsnitt (beräknat på 7 217 betyg).
Jag ger den 4,0.

Boken är

Tråkig		Spännande		Förutsägbar
Bladvändare		Klurig		Läskig
Långsam		Tempofylld		Intetsägande
Ordbajsig		Fåordig		Nagelbitare
Mysig		Rå		Sorglig
Måbrabok		Tankeväckande		Rolig
Rörig		Genomtänkt		Mörk

Andra som bloggat om 23: Fru E:s böcker, Textvärt och Vargnatts bokhylla.

Läsplanering april 2021

April närmar sig med stormsteg och nu ska man väl snart våga tro på våren. På riktigt. Och på alla möjliga sätt. Jag planerar in fem böcker även den här gången och hoppas att jag inte ska bli sressad av det. Oftast hinner jag ju med fler ån så. Dessa är i alla fall prioriterade i april. Och det ser ju nästan ut som att jag ska lyckas med att läsa en krim till påsk.

• Utmarker av Arne Dahl. Vi möts igen. Hyllvärmare.
• Allting växer av Lyra Koli. Boktolva. Hyllvärmare.
• Ellens val: Det nya livet av Helena Dahlgren. Bokcirkel Feelgood-Kollektivet.
• X sätt att dö av Stefan Ahnhem. Finish That Series.
• UltiMatum av Anders de la Motte. Finish That Series. Hyllvärmare.

Hett i hyllan #293

Jag bara gissar nu, men jag tror inte jag är ensam om att ha en del böcker i hyllan som stått där i evinnerliga tider. Är det inte dags att de där, halvt, bortglömda böckerna får ta lite plats och synas? Jo, det tycker jag. Verkligen. Därför kommer de, en efter en, att dyka upp här varje torsdag under rubriken Hett i hyllan. Lite lagom tvetydigt, eller hur? Vad har du för dolda skatter i hyllan?

Det är fortfarande slutet av maj 2017.

När livet börjar om är ännu en bok av Lucy Dillon som har lyckats stå oläst väldigt länge.

Efter att ha läst min första Lucy Dillon så blev jag så förtjust att jag köpte på mig alla som dittills var utgivna. Den här boken önskade jag mig i födelsedagspresent året efter. Trots att jag fortfarande inte hade läst någon mer bok av henne. Så säker var jag på att jag skulle gilla. I år tyckte jag det var dags att läsa något mer så jag tog med henne i min Vi möts igen-utmaning och jag läste faktiskt en i februari. Jag gillar fortfarande. Nu hoppas jag bara att det inte tar ytterligare fem år innan jag läser nästa...

Så här står det på baksidan:

Libby och Jason har lämnat London för att ta över ett gammalt familjehotell på landet. De ska förverkliga sin dröm och förvandla det till en lyxig tillflyktsort för stressade storstadsmänniskor. Men projektet bjuder på fler svårigheter än de anat. Snart börjar Libby undra om det verkligen är den nystart för henne och Jason som hon hoppats på.

En dag inträffar en otäck händelse precis utanför huset. En okänd kvinna blir påkörd och tappar minnet till följd av olyckan. När Libby erbjuder kvinnan att återhämta sig på hotellet sätter det igång en kedja av positiva händelser som kommer att förändra livet för många – och förverkliga mer än en dröm.

Om du också vill vara med och visa upp dina böcker, antingen heta hyllvärmare eller heta av någon annan anledning, så lägg gärna in en länk här nedanför. Då hittar jag dig mycket lättare.

Kommande böcker april 2021

Det släpps så oerhört många intressanta böcker i april och det blev helt enkelt för många för mig. Jag blev tvungen att gallra. Hårt. Väldigt många deckare, till exempel, lyckades inte ta sig igenom nålsögat den här gången. De som blev kvar blev det av lite olika anledningar, som till exempel författare, rekommendationer och/eller miljö. Därför blev det kanske ovanligt många som utspelar sig i Göteborg eller Skåne.

Torsdagsmordklubben av Richard Osman
Genre: Kriminalroman
Serie: -
Antal sidor: 400
Utgivningsdatum: 2021-04-06
Förlag: Albert Bonniers Förlag

Från Bokus
Elizabeth, Joyce, Ibrahim och Ron, alla närmare de åttio, bor på Coopers Chase, ett luxuöst äldreboende på den idylliska engelska landsbygden. På torsdagarna träffas de och ägnar sig åt att efter bästa förmåga lösa ännu olösta brott. Tillsammans utgör de den okonventionella och kreativa Torsdagsmordklubben, ständigt diskuterande över en kopp te eller varför inte ett glas gin eller whisky. När ett mordfall blir verklighet och lik dyker upp på de mest oväntade platser ställs Torsdagsmordklubbens mod och kreativitet på sin spets och de bestämmer sig omedelbart för att hitta mördaren och lösa den kniviga mordgåtan.

Den hade nog varit ett måste (författare) även om jag inte hade hört en del positiva saker om den.

---

När vi faller av Gabriella Ullberg Westin
Genre: Kriminalroman
Serie: Morden i Hudiksvall (7)
Antal sidor: ?
Utgivningsdatum: 2021-04-12
Förlag: HarperCollins Nordic

Från Bokus
Barndomsvännerna Vera Bergh och Jens Frohm har tillsammans byggt upp en framgångsrik bitcoinfabrik utanför Hudiksvall. Investerarna i företaget ser sina pengar växa explosionsartat. När Jens hittas död är det en chock. Allt tyder på att han har begått självmord. Men är det verkligen så?

Henry Svensson är ensamstående pappa, jobbar som hantverkare och kämpar för att få vardagen att gå ihop. Han drömmer om att kunna ge sonen allt han vill ha, och att visa sin exfru att han duger. En dag får han ett erbjudande som skulle ge honom de där pengarna han så väl behöver. Men det innebär att kliva över en moralisk gräns han aldrig trott att han skulle korsa.

Kriminalinspektör Johan Rokkas och kriminaltekniker Janna Weismanns förhållande är ännu nytt och skört. De har fattat ett gemensamt beslut att inte skaffa barn, så när Rokkas längtan efter att bli förälder växer i takt med att förhållandet fördjupas ställs allt på sin spets. Kommer de kunna hålla den professionella distansen i utredningen av Jens Frohms död, samtidigt som känslorna stormar på det privata planet?

Sjunde delen?! Jag har ännu inte börjat läsa den här serien. Får nog göra något åt det.

---

Gå i fängelse; Kvinnor utan nåd av Camilla Läckberg
Genre: Thriller
Serie: -
Antal sidor: 250
Utgivningsdatum: 2021-04-14
Förlag: Bokförlaget Forum

Från Bokus
Fyra ungdomar som känt varandra sedan barnsben firar nyår i en stor, lyxig villa med sjötomt utanför Stockholm. De är bästa vänner, precis som deras föräldrar som har fest i villan intill. De har allt, men bär också på mörka hemligheter de inte delat med någon, inte ens varandra. När ett parti Monopol spårar ur och insatserna höjs, börjar hemligheterna långsamt sippra fram. Och när krutet lagt sig tar en intrikat plan sin form...

Ingrid Steen lever det perfekta livet med en framgångsrik make, villa i Bromma och en väluppfostrad dotter. Victoria Brunberg har flytt från Ryssland och lever ett stillsamt liv på landet med sin man. Och Birgitta Nilsson är en omtyckt lågstadielärare med en tystlåten man och två vuxna barn. Men bakom fasaderna är ingenting som det först verkar. Tillsammans, men anonyma för varandra, bestämmer kvinnorna sig för att en gång för alla slå tillbaka.

Jag är inte mycket för det här med hämndtema och jag har heller inte läst böckerna om Faye, men det här kanske kunde vara något.

---

Konferensen av Mats Strandberg
Genre: Thriller
Serie: -
Antal sidor: 334
Utgivningsdatum: 2021-04-19
Förlag: Norstedts

Från Bokus
En dysfunktionell arbetsgrupp på konferens blir jagade av en hämndlysten mördare. Nu måste de lära sig att samarbeta på allvar om de ska ha en chans att överleva.

En grupp anställda på kommunens exploateringsenhet anländer till den pittoreska lilla stugbyn vid Kolarsjöns strand. De är där för att ha konferens om ett kontroversiellt projekt som väcker starka känslor, både på bygden och bland personalen.

Vad konferensdeltagarna inte vet är att någon iakttar dem från andra sidan sjön. Någon som är ute efter hämnd. När mörkret faller börjar de försvinna, en efter en.

Konferensen är en blodig thriller om den värsta teambuildingen någonsin. Det handlar om de människor vi tillbringar större delen av vår vakna tid med, men inte valt själva: kollegorna.

Mats Strandberg är auto-buy.

---

Dagen är kommen av Ninni Schulman
Genre: Kriminalroman
Serie: Hagfors (7)
Antal sidor: ?
Utgivningsdatum: 2021-04-28
Förlag: Bokförlaget Forum

Från Bokus
Några dagar före julafton hittas Harry och Inga Tynning brutalt mördade i sitt hem ett par mil norr om Hagfors. Huset är i oreda och det saknas både pengar och smycken. Det äldre paret tycks ha levt ett stillsamt liv och har av allt att döma varken fiender eller ovänner. Polisen, med Christer Berglund och Petra Wilander i spetsen, misstänker att det rör sig om ett rån som spårat ur. Men ju mer de undersöker saken, desto märkligare och obehagligare visar sig fallet vara. Journalisten Magdalena Hansson är tillbaka på jobbet efter en längre tids sjukskrivning och blir snart djupt engagerad i morden som skakar bygden.

Det här verkar hända varenda gång jag försöker läsa ikapp en serie. Då bestämmer sig författaren plötsligt för att släppa en ny del.

---

Som en fjäder i vinden av Sofia Lundberg
Genre: Drama
Serie: -
Antal sidor: 325
Utgivningsdatum: 2021-04-07
Förlag: Bokförlaget Forum

Från Bokus
Den 12 augusti 2019 får Viola ett oväntat samtal från Lilly, grannflickan som en gång var hennes bästa vän. Nu är de 80 år och Lilly ligger på dödsbädden. De skiljdes åt i ungdomen, men slutade aldrig längta efter varandra. I Sofia Lundbergs varma och hjärtskärande roman får läsaren följa Violas och Lillys livsöden under ett och samma datum, från 1950-talet fram till nutid. När Viola och hennes döttrar till slut tar sig till Paris för att få återse Lilly en sista gång, får hon svaret på den fråga som under många år gnagt i henne.

Jag tyckte rätt bra om Ett frågetecken är ett halvt hjärta och vill väldigt gärna läsa mer av henne.

---

Kirskålsgrannar av Jenny Clevström
Genre: Feelgood
Serie: Pommie och Frank (1)
Antal sidor: 300
Utgivningsdatum: 2021-04-07
Förlag: LB Förlag

Från Bokus
Pommie Dahl är bygdens trädgårdsstjärna med Österlens mest prunkande rosor och tätaste lavendel. Men när trädgårdscelebriteten Frank Blumer flyttar in i huset bredvid, hotas plötsligt hennes ställning. Pommie gör allt för att inte hamna i underläge gentemot sin nya granne, en man som vet att njuta av livet och som charmar de flesta på sin väg. Frank, å andra sidan, verkar inte riktigt vara med i samma tävling som Pommie. Eller?

I sin strävan efter att vinna den årliga skördefesttävlingen påbörjar hon en utredning av Frank och finner både det ena och andra. Varför lyser hans äpplen som om de vore radioaktiva? Och vad har han egentligen på gång med pomologen, mustmakaren och tillika en av jurymedlemmarna i skördefesttävlingens kommitté, Carl?

Utspelar sig på Österlen. Det räcker så.

---

Ljudet av fötter av Sara Lövestam
Genre: Drama
Serie: Monikatrilogin
Antal sidor: 308
Utgivningsdatum: 2021-04-12
Förlag: Piratförlaget

Från Bokus
Monika Bengtsson föddes i en familj och växte upp i en annan. Av ren duktighet har hon klarat skolan, undvikit det närmast genetiska alkoholberoendet, doktorerat i mytologi, köpt bostadsrätt och fått en forskartjänst på Stockholms Universitet. Hon skulle till skillnad från sin biologiska mor bli en bra mamma. Om hennes kropp någonsin blev gravid.

I krisen som sammanfaller med hennes sista IVF-försök börjar Monika nysta upp historien om sin biologiska familj. Vem är hon? Och om hon får ett barn, vad kommer det att brås på? En släkthistoria som ingen någonsin berättat för Monika tar henne till platser hon aldrig tänkt sig och tankar hon aldrig haft. Blir till mytologin om henne själv.

Trots författaren så tänkte jag först att jag inte ville läsa. Sedan upptäckte jag att den handlar om en Monika...

---

Den lilla blomsterhandeln vid havet av Ali McNamara
Genre: Feelgood
Serie: -
Antal sidor: ?
Utgivningsdatum: 2021-04-12
Förlag: Lavender Lit

Från Bokus
Poppy Carmichael hade aldrig kunnat tro att hon skulle bli florist. Men när hon ärver sin mormors blomsterhandel på den vackra cornwallska kusten har hon inget annat val än att återvända till den pittoreska kuststaden St Felix där hon tillbringade en stor del av sin barndom.

Poppy är fast besluten att göra sitt yttersta för sin älskade mormors skull, men att komma tillbaka till St Felix väcker många svåra minnen till liv. När hon lär känna den lokala blomsterodlaren Jake, en ung änkling med två tonårsbarn, vill hon först bara fly därifrån. Men med hjälp av fler nyfunna vänner och med kärleken blomstrande börjar Poppy sakta men säkert upptäcka vad som är så speciellt med den lilla blomsterhandeln vid havet.

Här är det Cornwall som lockar och drar.

---

Kär och galen i bokhandeln för ensamma hjärtan av Annie Darling
Genre: Feelgood
Serie: Bokhandeln för ensamma hjärtan (3)
Antal sidor: 354
Utgivningsdatum: 2021-04-19
Förlag: Historiska Media

Från Bokus
Den tatuerade, rosahåriga Nina väljer alltid fel killar. Hon hävdar bestämt att sann kärlek består av våldsam passion och eldiga meningsutbyten. Att nöja sig med något mindre finns inte på kartan. Trots att hon svept åt höger i åratal på dejtingappen, har mötena bara resulterat i misslyckade kvällar och ytliga förbindelser. Nina är inte ett dugg närmare att hitta den stora kärleken.

Så när en man från det förflutna kommer in i bokhandeln vet Nina att hon inte har något att frukta. Noah var den nördigaste killen i hennes skola, och har som vuxen man blivit en trist kostymnisse uppslukad av sin iPad. Nina inser besviket att Noah, med sina välpressade byxor, aldrig kommer att skapa några trumvirvlar i hennes hjärta. Men mötet visar hur lite Nina egentligen vet om tuffa killar, affärsanalytiker och sitt eget bultande hjärta

Jag har inte läst någon bok i den här serien, men alltså... en titel med bokhandel i sig...

---

Sanningens pris av Kelly Rimmer
Genre: Drama
Serie: -
Antal sidor: 400
Utgivningsdatum: 2021-04-21
Förlag: LB Förlag

Från Bokus
Beths fars demens har blivit allt värre med åren och när han slutligen flyttar in på ett äldreboende erbjuder sig Beth att rensa ur barndomshemmet. Förvånat upptäcker hon att dörren till det gamla lekrummet är låst med hänglås. Väl bakom den möts hon av en kaotisk röra av sin fars målningar, högar av gamla papper och annat skräp.

När Beth rotar igenom röran finner hon ett löst blad ur vad som verkar vara en dagbok, skriven av hennes bortgångna mor. Beth och hennes syskon växte upp i tron att deras mor dog i en tragisk bilolycka när de var små, men dagboksanteckningen antyder något mycket värre än så.

Steg för steg klarnar bilden av vem Beths mor var. Det är ett skrämmande porträtt av en kvinna drabbad av förlossningsdepression, med en make som långt ifrån liknar den kärleksfulle far Beth och hennes syskon vuxit upp med. Som nybliven mamma utkämpar hon sina egna strider och upptäcker att hon är mer lik sin mor än hon trott.

Kelly Rimmer vill jag hemskt gärna läsa mer av.

---

Stormfödd av Dan Buthler & Leffe Grimwalker
Genre: Kriminalroman
Serie: Alex Storm (3)
Antal sidor: ?
Utgivningsdatum: 2021-04-06
Förlag: Bokfabriken

Från Bokus
Alex Storm har förlorat nästan allt och när det är som mörkast riskerar han även förlora sin fru Jessica, om han inte klipper banden med sin bror Peter, ledare för en mäktig Hongkongtriad.

När Alex reser till Hongkong för att ta reda på mer om sitt ursprung tvingas Jessica styra upp en kokainaffär i Colombia. Samtidigt utsätts Peter för ett mordförsök. Hämndlysten vill han städa upp bland sina fiender - även bland dem som står Alex närmast.

Jag är mycket nyfiken på den här serien, men än så länge har jag inte läst.

---

Mannen som försvann av Tony Fischier
Genre: Kriminalroman
Serie: -
Antal sidor: 400
Utgivningsdatum: 2021-04-08
Förlag: Lind & Co

Från Bokus
Bokhandelsbiträdet Hans Arnesson räddar en fyraårig flicka från att drunkna i Hamnkanalen. Kort därpå hittas han knivhuggen till döds i sitt eget hem. Kriminalkommissarie Niklas Ragnvik och hans kollegor vid Göteborgspolisen utreder fallet som visar sig vara fullt av frågetecken. Vem var egentligen Hans Arnesson?

Finns det en koppling till "Kilroy" - den skugglike seriemördare som tidigare härjade i trakten och tömde sina offer på blod?

Och vad har hänt med Ragnviks syster Viveca? Hon är spårlöst försvunnen sedan arton år, men plötsligt hittar Ragnvik tecken på internet som tyder på att hon fortfarande kan vara vid liv.

Jag hade inte tänkt ha med den här boken. Och så upptäcker jag att den utspelar sig i Göteborg...

---

Syndaren ska vakna av Linda Ståhl
Genre: Kriminalroman
Serie: Höllviken-deckare (1)
Antal sidor: 400
Utgivningsdatum: 2021-04-29
Förlag: Norstedts

Från Bokus
Hemmafrun Yvonne Tengbom försvinner spårlöst från sitt hem i Höllviken. Reub Thelander, ny på sin post som kriminalchef, tar sig an fallet tillsammans med höggravida kollegan Estrid Berg. De hittar snart tecken på att allt inte är som det ska: Yvonne tycks inte ha levt det stillsamma familjeliv som alla runt henne trott.

Den kontroversiella författaren Alex Carsén befinner sig i Stockholm när hon läser om försvinnandet. Trots att fallet inte verkar ha någon koppling till tematiken i hennes böcker, som gör henne till en ständig måltavla för hot och hat, kan hon inte släppa det.

Höllviken ja, det är en intressant miljö.

Tisdagstrion: I rättvisans tjänst

Tisdag igen. Då är det som vanligt dags för Tisdagstrion som sköts av Ugglan & Boken.

Veckans tema: I rättvisans tjänst.

Jag har ingen aning om hur jag ska tolka detta. Ska det vara deckare? Ska det handla om någon som slåss för rättvisa? Ska boken liksom sluta i någon sorts gudomlig rättvisa? Vilka problem man skapar sig... Jag bestämmer mig för att helt enkelt välja väldigt bra böcker där rättvisa, av något slag, har betydelse.

1. Jag lät dig gå av Clare Mackintosh handlar om en mamma som förlorar sitt barn i en smitningsolycka. Boken har jämförts med Gone girl och Kvinnan på tåget, men enligt min mening så är denna bättre. Mycket bättre.

2. Bekännelsen av John Grisham handlar om ett brutalt mord- och våldtäktsfall på en cheerleader. En ung fotbollsstjärna är dömd för brottet och väntar på avrättning. Men har man verkligen fått tag i den skyldige? Jag hade kunnat fylla den här trion med böcker av Grisham, han skriver alltid om rättvisa. Att det blev just den här boken beror på att den verkligen gav mig högt blodtryck.

3. Den gröna milen av Stephen King är en helt fantastisk bok om en man som är dömd att dö för våldtäkt och mord på två minderåriga flickor. Han är speciell, på många sätt. En av Kings allra bästa böcker och nej, det här är inte i närheten av skräck.

TV-serie: Lupin #1 (2021)

Titel: Lupin
Originaltitel: Lupin
Genre: Crime
Skapad av: George Kay
TV-bolag: Netflix
Skådespelare: Omar Sy, Vincent Londez, Ludivine Sagnier, Clotilde Hesme, Hervé Pierre
Premiär: 2021-01-08
Produktionsland: Frankrike
Antal avsnitt: 5
Avsnittslängd: ca 45 min
Såg den på Netflix februari 2021





Handling
Livet för den tonårige Assane Diop ställdes på ända när hans pappa dog efter att ha anklagats för ett brott han inte begått. 25 år senare låter sig Assane inspireras av gentlemannatjuven Arsène Lupin för att hämnas sin pappa.

Min kommentar
När jag var liten så älskade jag TV-serien Arsène Lupin. Jag gissar att det måste vara versionen som kom i början av 70-talet. Det är enbart tack vare honom som jag alltid kommer ihåg vad de där blommorna heter som kommer som ogräs vid vägkanterna på våren. Nåväl, det hade ju inte alls med saken att göra, så vidare... När jag såg att det hade kommit en serie som, typ, en hommage till gentlemannatjuven nummer 1 så tänkte jag först inte se den. Det brukar aldrig gå väl när gamla favoriter moderniseras, eller liknande. Till slut ändrade jag mig i alla fall och såg Lupin på egen hand, att ta till när sambon slutade senare än jag.

Arsène Lupins arv förvaltas väl. I de flesta fall. Omar Sy passar så perfekt i den här rollen. Han är charmig, har glimten i ögat, han är cool och han har, egentligen, ett hjärta av guld. Där har jag inga som helst problem. Det jag inte gillar är den där storyn som går som en röd tråd genom hela säsongen (jag trodde i alla fall att det var hela säsongen, men det var det egentligen alltså inte). Tyvärr så är det inte speciellt mycket av gentlemannatjuverier, knappt något alls. Den mesta tiden går åt till att planera och utföra hämnden på Pellegrini. Jag hade definitivt föredragit mer genialiska och spektakulära stölder och bedrägerier.

I tillbakablickar får vi veta mer om Assanes bakgrund. Hur allt blev som det blev och vad som egentligen hände när hans pappa blev anklagad för stöld. Det är nog egentligen de här bitarna som är bäst, tillsammans med scenerna när det faktiskt tjuvas något.

Det vimlar av klyschor och överdrifter här. Poliserna är korkade, tjuvarna är smarta, de rika är svin... och så vidare. En hel del mer eller mindre osannolika saker händer, men jag köper det rakt av. Det är helt enkelt den typen av historia.

När femte, och det jag trodde var sista avsnittet var slut så var jag lite upprörd. Man kan inte avsluta en säsong på det viset! Tänkte jag. Så var det inte heller utan produktionen har stoppats på grund av... *drumroll*... en pandemi. Som jag har förstått det så ska det komma ytterligare två avsnitt, men det var lite oklart när. Nu verkar det dock vara klart att de avsnitten kommer på nästa säsong i stället. En oavsiktlig cliffhanger som säsongsavslutning på Lupin alltså.



På TV Time har serien 9,78 i genomsnitt.
På IMDb har serien 7,6 i genomsnitt (beräknat på 46 408 betyg).
Jag ger den 3,5.

Serien är

Spännande		Tråkig
Klurig		Förutsägbar
Trovärdig		Osannolik
Snyggt foto		Rolig
Romantisk		För lång
Sorglig		För kort
Fartfylld		Långsam

Film: Knives out (2019)

Titel: Knives out
Originaltitel: Knives out
Genre: Crime
Regissör: Rian Johnson
Manus: Rian Johnson
Skådespelare: Daniel Craig, Chris Evans, Ana de Armas, Jamie Lee Curtis, Toni Collette
Utgivningsår: 2019
Produktionsland: USA
Längd: 130 min
Serie: -
Såg den på blu-ray 26 februari 2021





Handling
När den berömda kriminalförfattaren Harlan Thrombey hittas död på sin egendom strax efter sin 85-årsdag, landar på något mystiskt sätt uppgiften att utreda mordet hos den nyfikne och lättsamme detektiven Benoit Blanc. Med såväl Harlans dysfunktionella familj som hans hängivna personal på listan över misstänkta, tvingas Blanc slingra sig genom ett nät av lögner och villospår för att avslöja sanningen om Harlans allt för tidiga död.

Min kommentar
Knives out är ju en film som i alla fall jag tycker syntes överallt ett tag. Av någon okänd anledning så ratade jag den, efter att ha kollat upp vad den handlade om. Jag minns inte längre vad det var jag kan ha läst som fick mig att tro att den inte var för mig. Som människa har man ju dock rätt att ändra sig och det gjorde jag. Det är jag väldigt glad för.

Jag får nästan känslan av "gammal" film direkt när vi börjar titta. Varför vet jag inte. Det kan bero på hela scenografin, hur de pratar eller kanske något helt annat. Känslan lever i alla fall kvar genom hela filmen och mestadels beror det nog på att här finns inget splatter, inget blod alls egentligen. Det är ingen action att tala om, här är det endast hjärngymnastik. Det känns väldigt uppfriskande att det gamla sättet att göra film fortfarande funkar.

Skådespeleriet är fantastiskt. Förutom Daniel Crags dialekt då. Den gör mig nästan tokig och jag klarar knappt av att lyssna på honom. Dialekten låter påhittad och krystad. Jamie Lee Curtis och Toni Collette är briljanta, detta kan nog vara något av det bästa de gjort. Synd att de inte fick mer utrymme. Det är en väldigt stjärnspäckad ensemble och det var först i slutscenerna jag upptäckte ännu en stjärna. Eller snarare kom på vem det var. Jag skriker nästan "Det är ju Don Johnson!". Det tog mig hela filmen att klura ut. Jag löste mordgåtan betydligt snabbare.

Filmen har vissa drag av fars, men den håller sig hela tiden på rätt sida gränsen. Däremot är det helt klart en film i Agatha Christies anda. Det är en äkta pusseldeckare. Lite besviken är jag dock för att det blev lite väl tydligt vid ett tillfälle. Jag hade förväntat mig ytterligare en twist. Jag blir i alla fall underhållen, hela vägen, och trots att filmen är mer än två timmar så blir jag aldrig uttråkad.

Knives out blir nästan lite av en svart komedi om en osannolikt dysfunktionell familj. På ett bra sätt. Jag önskar det gjordes fler filmer av den här typen.



På Letterboxd hade den 4,0 i genomsnitt (beräknat på 730 355 betyg).
På IMDb hade den 7,9 i genomsnitt (beräknat på 466 735 betyg).
Jag ger den 4,0.

Filmen är

Spännande		Tråkig
Klurig		Förutsägbar
Trovärdig		Osannolik
Snyggt foto		Rolig
Romantisk		För lång
Sorglig		För kort
Fartfylld		Långsam

Smakebit på søndag: Himlen ska gråta blod

En smakebit på søndag är ett stående inslag bland bokbloggare som växelvis "drivs" av de norska bokbloggarna Flukten fra virkeligheten och Betraktninger. Varje vecka väljer vi ett stycke i boken vi läser och delar med oss av det. Ett spännande sätt att få veta vad andra läser.

Det har varit en jobbig vecka och jag var sjukt nöjd över att helgen kom. Tyvärr så försvann det fins vädret i samma ögonblick som lördagen började. Det är väl lite så det brukar vara. Nog hade det varit skönt att få ha sol på helgen också?

Boken jag läser nu, Motiv X av Stefan Ahnhem, är jag alldeles i slutet av och förmodligen läser jag ut den i dag. Så i dag kommer smakebiten från nästa bok jag ska läsa, Himlen ska gråta blod av Sigbjørn Mostue. Detta är första delen i en serie om den före detta elitsoldaten Even Stubberud. Filmrättigheterna såldes tydligen redan när boken bara var ett manus.

Min smakebit är från början av boken. En situation som man känner igen sig i, men det var verkligen längesedan nu.

Smärtorna tilltog igen. Giriga eldstungor sköt upp genom benen och fick mig att knipa igen ögonen och bita ihop så det knakade i käkarna. Knäna bad en tyst bön om att få slippa genomlida en minut till i den trånga, fastlåsta ställningen som en uppfinningsrik plågoande hade hittat på: i det här fallet en inredningsarkitekt för ett flygbolag där kravet om maximalt utnyttjande av platsen med råge hade överträffat passagerarnas väl och ve.

"Midnattssol" av Jo Nesbø

Författare: Jo Nesbø
Titel: Midnattssol
Genre: Thriller
Antal sidor: 238
Originalspråk: Norska
Originaltitel: Mere blod
Översättare: Per Olaisen
Serie: Blod på snö 2
Förlag: Piratförlaget
Utgivningsår: (original) 2015 (min) 2015
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 26 februari 2021




Första meningen: Var börjar vi den här berättelsen?

Baksidetext
I augusti 1977 stiger en man av bussen i en avlägsen by i nordligaste Norge. Han kallar sig Ulf, han har inget bagage och hävdar att han kommer för att jaga. Bland læstadianer och samer möter han en kultur som är både gästfri och avståndstagande, hjälpsam och kylig.

Byns klockare Lea lånar honom ett gevär och en jaktstuga, där midnattssolen håller honom vaken medan han oroligt bevakar det storslagna, men monotona fjällandskapet.

Långsamt går det upp för Lea och hennes son Knut att Ulf inte är jägare, utan byte. Och att jaktlaget är på väg.

Min kommentar
Man är aldrig för gammal för att prova något nytt. Eller hur? För att göra något riktigt annorlunda så bestämde jag mig för att läsa Midnattssol, andra delen i den här serien, direkt efter att jag hade läst den första. Så brukar jag inte göra... Typiskt nog så visar det sig att detta med en fristående bok i en serie för en gångs skull är sant. Böckerna har egentligen inget alls med varandra att göra. Förutom att de är skrivna på ungefär samma sätt och att de som jagar huvudpersonen också förekommer i första boken.

Miljön är helt fantastisk. Vi har förflyttat oss från Oslo och ända längst upp i Norge, till en liten by befolkad av samer och laestadianer. Jag vet inte speciellt mycket om någon av dem och speciellt laestadianerna framställs väl inte odelat positivt. Fanatism av alla sorter skrämmer mig, men de har en del försonande drag också. Min favorit blir omedelbart tioårige Knut. En underbar och tragikomisk figur. Hans kommentarer är antingen rejält roliga eller rejält religiösa, företrädesvis att man kommer att brinna i helvetet. Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta över en så indoktrinerad pojk.

Huvudpersonen är något av en antihjälte, som det väl oftast är när det handlar om Nesbø. Här har vi alltså en yrkesmördare som inte klarar av att mörda... Det torde vara ganska ovanligt. I alla fall, jag bryr mig om de här människorna och jag hade väldigt gärna velat veta hur det gick för dem.

Detta är kanske inte den mest spännande bok jag har läst av Nesbø, egentligen är den mer intressant än spännande. Här finns ingen action alls, tempot är långsamt och allt är väldigt lågmält. Som thriller tycker jag ändå att den funkar, eftersom den har det där ovissa. Man väntar hela tiden på den där "olyckan" som man vet kommer att hända. Men man vet inte när. Jag vill alltid tillbaka till läsningen när jag har varit tvungen att lägga ifrån mig boken. Den är överraskande berörande. Det hade jag inte alls väntat mig.

Midnattssol är inte lika hårdkokt och korthuggen som Blod på snö, utan mer en fin berättelse som lyckas få in hela livet på dessa få sidor. Den blandar dramatik, komik och romantik på ett väldigt bra och effektfullt sätt. Det är otroligt skickligt.

På Goodreads hade den 3,60 i genomsnitt (beräknat på 13 242 betyg).
Jag ger den 4,0.

Boken är

Tråkig		Spännande		Förutsägbar
Bladvändare		Klurig		Läskig
Långsam		Tempofylld		Intetsägande
Ordbajsig		Fåordig		Nagelbitare
Mysig		Rå		Sorglig
Måbrabok		Tankeväckande		Rolig
Rörig		Genomtänkt		Mörk

Andra som bloggat om Midnattssol: Lottens bokblogg, Johannas deckarhörna och Romeo and Juliet.

The Book Title Tag

Här är ännu en tag jag hittade hos Vargnatts bokhylla, för ett bra tag sedan.

1. En titel som är din livs historia.
Det är inte lika illa som det låter, men Osynlig (Paul Auster) passar här. Det är så jag, oftast, väljer att försöka vara.

2. En titel som beskriver en ultimat helg.
Här fanns det en del att välja mellan. De flesta titlar hade med hem att göra... till slut faller valet på Livets goda (Michael Korda) för det är så jag vill att helgerna ska vara. Exakt vad livets goda är skiftar dock.

3. En titel som beskriver ett äventyr du vill åka på.
Jag hade inte en enda titel som beskrev det på något bra sätt, men Nils Holgerssons underbara resa (Selma Lagerlöf) hade väl inte varit så dumt att göra.

4. En titel som du vill döpa ditt jobb till.
Förmodligen är inte Vanmakt (Thomas Erikson) ett passande namn, men det känns så ibland.

5. En titel på ditt perfekta jobb.
Tre timmar (Anders Roslund) hade väl varit en perfekt tid att vara på jobbet varje dag.

6. En titel på en plats du vill besöka.
Den här var ju svår, men det får bli lite diffusa En plats i solen (Liza Marklund). Och just min plats i solen ligger söder om Torrevieja, Spanien.

7. En titel som beskriver ditt kärleksliv.
Tills tiden skiljer oss åt (Oskar Källner) hoppas jag.

8. En titel som är en fråga du ställer dig själv.
Är det någon där? (Marian Keyes). Just nu känns det nästan som att det bara finns sambon och jag i hela världen.

9. En titel på ett kungarike du vill styra/det namn ditt kungarike skulle ha.
Jag vill helt ärligt inte ha något kungarike att styra, men Sista riket (Brandon Sanderson) vore väl passande.

10. En titel på ditt bandnamn.
Jag vill inte ha något band heller, så det får heta Moment 22 (Joseph Heller) för det är vad det är.

Hett i hyllan #292

Jag bara gissar nu, men jag tror inte jag är ensam om att ha en del böcker i hyllan som stått där i evinnerliga tider. Är det inte dags att de där, halvt, bortglömda böckerna får ta lite plats och synas? Jo, det tycker jag. Verkligen. Därför kommer de, en efter en, att dyka upp här varje torsdag under rubriken Hett i hyllan. Lite lagom tvetydigt, eller hur? Vad har du för dolda skatter i hyllan?

Det är fortfarande slutet av maj 2017.

Arne Dahls Inland är andra delen i serien om Sam Berger och Molly Blom. Som jag naturligtvis önskade mig i födelsedagspresent utan att ha läst första boken.

Ända sedan jag läste serien om A-gruppen så har jag räknat Arne Dahl som en favoritförfattare. Men... precis som det brukar bli med de där gamla favoriterna så blir de undanskuffade till ett hörn, eftersom det kommer så otroligt mycket nytt och spännande. Därför har det inte blivit några fler böcker lästa av honom. Det ska åtgärdas i år. Första delen i den här serien har jag lagt till i min Vi möts igen-utmaning. Sedan hoppas jag att hela serien slukas. Bara så där.

Så här står det på baksidan:

När den forne detektiven Sam Berger slår upp ögonen har han ingen aning om var han befinner sig. Allt är vitt, en värld utan tecken. Men så står Molly Blom vid hans sida, och han inser att de två är på flykt undan en rättvisa som slutat vara rättvis.

Sam och Molly får ett oväntat uppdrag som rör ett obehagligt fall från det förflutna. Mördaren är sedan länge dömd och fängslad, men är han verkligen skyldig?

Finns det en hemlighet bakom myten om spökflickan? En hemlighet så chockerande att någon flera decennier senare skulle kunna drivas till mord för att förhindra att sanningen kom ut?

Om du också vill vara med och visa upp dina böcker, antingen heta hyllvärmare eller heta av någon annan anledning, så lägg gärna in en länk här nedanför. Då hittar jag dig mycket lättare.

"Blod på snö" av Jo Nesbø

Författare: Jo Nesbø
Titel: Blod på snö
Genre: Thriller
Antal sidor: 182
Originalspråk: Norska
Originaltitel: Blod på snø
Översättare: Per Olaisen
Serie: Blod på snö 1
Förlag: Piratförlaget
Utgivningsår: (original) 2015 (min) 2015
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 23 februari 2021




Första meningen: Snön dansade som bomull i ljuset under gatlyktan.

Baksidetext
Det är Oslo i december, den kallaste vintern i mannaminne. Där lever Olav – en mycket ensam person som mördar på uppdrag. När man slår ihjäl folk mot pengar är det inte lätt att komma någon nära. Nu har han mött Corina, sin drömkvinna. Det är bara ett problem. Hon är chefens fru. Och det är henne han har fått i uppdrag att döda.

Min kommentar
Ända sedan jag läste min allra första Jo Nesbø så har jag betraktat honom som en favorit och då speciellt när han skriver om Harry Hole. Blod på snö hör inte till den serien utan är första delen i en väldigt fristående serie om två böcker. För ovanlighetens skull så är detta också riktigt tunna böcker, något som väl får ses som ovanligt när det gäller Nesbø. Oavsett vad han skriver så vill jag i alla fall läsa det.

Huvudpersonen här är Olav, en "expeditör", eller hitman, yrkesmördare skulle man också kunna kalla det. Jag fattar omedelbart tycke för honom. Han har en självinsikt som mynnar ut i en självironi som får mig att le. Oavbrutet. Han är stentuff, men supermjuk. Vilket ju så klart får mig att tänka på Harry Hole, som ju också har den hårda ytan och den mjuka insidan. Där slutar likheterna.

Detta är en rejält hårdkokt historia och, sägs det, en hyllning till den gamla kiosklitteraturen, vilket nog stämmer. Jag känner igen flera drag från det jag slukade i min ungdom. Språket är korthugget och det finns inga egentliga utsvävningar. Förutom lite inre monologer, som ibland blir filosofiska, men som etablerar huvudpersonen. Det är ett helt annat berättarsätt, men det funkar det också. Det finns, så klart, en hel del humor i allt det svarta. Det hör ju lite till genren.

Tonen genom hela Blod på snö är åt det vemodiga hållet. Den passar väldigt bra till alltihop. Slutet gör mig först riktigt glad, men förvirrad. Sedan blir jag bara arg. Vilken käftsmäll!

Jag hade ingen aning om att Nesbø kunde skriva kort också, lite mer pang på rödbetan. Det är okomplicerat, dock inte enkelt. Nästa del, Midnattssol, har jag faktiskt redan läst.

Den här boken har varit med i En smakebit på søndag.

På Goodreads hade den 3,56 i genomsnitt (beräknat på 25 276 betyg).
Jag ger den 3,5.

Boken är

Tråkig		Spännande		Förutsägbar
Bladvändare		Klurig		Läskig
Långsam		Tempofylld		Intetsägande
Ordbajsig		Fåordig		Nagelbitare
Mysig		Rå		Sorglig
Måbrabok		Tankeväckande		Rolig
Rörig		Genomtänkt		Mörk

Andra som bloggat om Blod på snö: Lottens bokblogg, Fru E:s böcker och icepick.

Tisdagstrion: Irland

Tisdag igen. Då är det som vanligt dags för Tisdagstrion som sköts av Ugglan & Boken.

Veckans tema: Irland.

Irland, det gillar jag. Både som land och skådeplats. Hur ska jag välja ut endast tre böcker? Först och främst ska jag ha läst den och andra kriteriet är att jag ska ha gillat den.

1. Vattenmelonen av Marian Keyes var det evigheter sedan jag läste (2002) och som jag minns den så är den en av de roligaste böcker jag har läst. Den är också med här för att balansera mörkret i de andra böckerna...

2. Dödens flod av Dervla McTiernan är första delen i serien om Cormac Reilly. Utspelar sig i Galway, vilket ju är ett extra stort plus. Jag väntar på att fler ska översättas.

3. Miraklet av Emma Donoghue utspelar sig på den irländska landsbygden i slutet av 1850-talet. Det är oerhört fattigt. Och oerhört religiöst.