Sidor

lördag 11 december 2021

"De sista flickorna" av Riley Sager

Författare: Riley Sager
Titel: De sista flickorna
Genre: Thriller
Antal sidor: 368
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: Final girls
Översättare: Elisabet Fredholm
Serie: -
Förlag: Modernista
Utgivningsår: (original) 2017 (min) 2018
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 24 november 2021




Första meningen: Skogen hade klor och tänder.

Baksidetext
Först var de tre.

Medierna kallar dem De sista flickorna - Quincy, Sam, Lisa - den ökända gruppering som ingen vill ingå i. De är de ensamma överlevarna från tre separata massakrer, förenade av det trauma de gått igenom.

Sen var de två. Men när Lisa dör under mystiska omständigheter och Sam dyker upp oannonserad vid hennes dörr måste Quincy erkänna för sig själv att hon egentligen inte vet någonting alls om de två andra Sista flickorna. Kan hon lita på dem?

Kan det sluta med att bara en av dem är kvar? Quincy vet bara en sak: Det är hon som står på tur att bli nästa offer.

Min kommentar
De sista flickorna är en bok som jag fick ögonen på redan månaden innan den släpptes. Vilket var drygt 3,5 år sedan. Det berodde inte bara på att självaste husguden, Stephen King, är blurbad på omslaget. Det lät verkligen som en bok för mig och när den överraskande nog kom med posten, även det för drygt 3,5 år sedan, så blev jag jätteglad. Inte kunde jag föreställa mig att det skulle dröja så länge innan jag läste den.

Jag har aldrig ens funderat på om det här med "de sista flickorna" är något som finns, men jag har inga problem med att tro att det skulle kunna vara så. I alla fall i det stora landet i väster. Det är i alla fall en vinkling som jag aldrig har läst tidigare. Bara det är ju nästan en bragd.

Boken börjar riktigt bra, precis som jag vill ha det. Man kastas rätt in i handlingen. När Sam sedan dyker upp så tycker att det mest bara blir konstigt. Förmodligen beror det på att jag har svårt att tro att Quincy skulle agera som hon gjorde. Det mesta är i alla fall rejält ovisst och jag är inte helt säker någon gång egentligen. Jag var ganska säker på vad som inte hade hänt och vem som var skum och vem som, eventuellt, gick att lita på. Nu var det inte någon, tror jag, som gav intryck av att vara pålitlig, men ändå. Jag hade en teori. Så klart.

I små glimtar får vi veta hur allt gick till, den där gången för tio år sedan. Det kanske inte är nagelbitande spänning, men osäkerhetskänslan som ständigt lurar i bakhuvudet gör det hela väldigt obehagligt, på det där krypande och smygande sättet som jag uppskattar. Jag trodde ju knappt själv på min teori och många gånger tänkte jag "men så här kan det väl ändå inte vara". Det var det.

Karaktärerna är inte många och de är inte speciellt lätta att tycka om, men däremot gillar jag när karaktärer har fler sidor än en, vilket de har här. Den lilla epilogen känns onödig, den tillför ingenting. Jag tycker det här är mycket snyggt gjort, även om det kanske inte är det mest trovärdiga jag har läst.

De sista flickorna är en psykologisk thriller på topp och skulle göra sig alldeles förträffligt som film. Till min stora glädje så ser jag att jag inte är ensam om att tycka det, uppenbarligen. Den har statusen In development på IMDb. Den ser jag fram emot. Och jag måste läsa fler böcker av honom.

Den här boken har varit med i En smakebit på søndag.

Goodreads hade den 3,83 i genomsnitt (beräknat på 108 384 betyg).
Jag ger den 4,0.
Boken är
TråkigSpännandeFörutsägbar
BladvändareKlurigLäskig
LångsamTempofylldIntetsägande
OrdbajsigFåordigNagelbitare
MysigSorglig
MåbrabokTankeväckandeRolig
RörigGenomtänktMörk

Andra som bloggat om De sista flickorna: Kulturnästet, En bok om dagen och DAST Magazine.

4 kommentarer:

  1. Ja, som sagt, det känns som det är dags att prioritera den här!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Välj den när du känner att du behöver en spännande bok!

      Radera
  2. Är så nyfiken på den här författaren!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den här gillade jag i alla fall och jag kommer helt klart att läsa mer av honom.

      Radera