Smakebit på søndag: Snöfall över Göteborg

En smakebit på søndag är ett stående inslag bland bokbloggare som "drivs" av den norska bokbloggen Betraktninger. Varje vecka väljer vi ett stycke i boken vi läser och delar med oss av det. Ett spännande sätt att få veta vad andra läser.

Den här helgen har vi vågat oss ut, för att fira min syster som fyllde år i veckan (och lite min bror också, som fyller mellan jul och nyår). Det är lite underliga "kalas" nu, men hellre det än inget alls. Däremot så har vi inte bott hos min mamma, som vi brukar göra. I stället så har vi tagit in på hotell vid Landvetter flygplats. Det är en ny erfarenhet, men det är i alla fall enkelt att ta bilen då. Där finns ju parkeringsplatser. Och hela min familj bor hyfsat i närheten.

Det blir ju inte så mycket läsning under en sådan här helg, speciellt när man inte åker tåg, men lite hinner man ju med. Jag bestämde mig för att jag skulle sticka emellan med en bok som utspelar sig i Göteborg och som åtminstone hade en liten chans att innehålla julstämning. Snöfall över Göteborg av Caroline Hurtig (och snöfall över Göteborg blev det även i verkligheten, rent vädermässigt) är en kort liten berättelse (så kort att jag läste ut den på runt trekvart) och början på den är så stor igenkänning att jag bara var tvungen att dela med mig.

Min smakebit är från början av boken:

Blåsten var av den sort som man nästan enbart finner i kuststäder, men framförallt i Göteborg. Den som tar sig igenom tjocka vinterjackor och stickade mössor som om de vore tunna sommarplagg. Matilda gömde både haka och näsa i sin varma, väl tilltagna halsduk som låg virad kring halsen och över axlarna. Händerna var nedstoppade i jackans fodrade fickor och klädda i tjocka tumvantar. Men vinden tog sig in ändå, kändes ända in i märgen och fick kroppen att skaka. Hon kikade på klockan och sneglade sedan mot spåret. Ingen skymt av tåget ännu.