Topp Tio böcker som var jobbiga att läsa (av en eller annan anledning)

Tisdag igen och då naturligtvis dags för en Topp Tio Tisdag (Top Ten Tuesday). Veckans uppgift är Top Ten Books That Were Hard For Me To Read (because difficult of book, subject matter, because it was cringeworthy-- however you want to interpret).

De sex första i listan var jobbiga på grund av ämnet och/eller att de verkligen berörde mig. De fick mig att känna massor av jobbiga känslor. De tre sista finns med av helt andra anledningar.

1. Dit drömmar färdas för att dö av Mattias Edvardsson. En möjlig tolkning av Bobby-fallet. Fy, denna var så jobbig att läsa.
2. Lasermannen av Gellert Tamas. Berättelsen om Lasermannen som tyckte det var OK att skjuta på folk som inte var blonda och blåögda. Hur kan detta överhuvudtaget ha hänt?
3. Bekännelsen av John Grisham. Nästan inget gör mig så upprörd som intoleranta människor och orättvisor.
4. Tusen strålande solar av Khaled Hosseini. En berättelse om hur en kvinna kan ha det i Afghanistan.
5. En komikers uppväxt av Jonas Gardell. Barn kan vara så otroligt elaka.
6. Är det någon där? av Marian Keyes. Tänkte mig en lättsam chick-lit. Det kändes som en spark i magen när jag väl förstod.
7. En man som heter Ove av Fredrik Backman. Ja, faktiskt. I början skrattade jag högt, men plötsligt blev det så sorgligt, så sorgligt.

8. Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann av Jonas Jonasson. OK, jag smålog lite i början, men sedan blev det bara pinsamt. Och när blev mord egentligen kul?
9. De fyra första böckerna om Greger Thulin av Ramona Fransson. Något som får det att krypa i kroppen på mig är märklig användning/placering av interpunktionstecken. Och det finns det gott om i dessa.
10. Inga klegrisar, inga styvbarn av Cia Sigesgård. Så otroligt äcklig att till och med jag blev lite illamående. Men jag älskade det.

Läsplanering oktober 2014

Då börjar oktober närma sig och hösten är väl ett faktum. Nu är det lätt att sjunka ner i soffan med en bra bok på kvällarna, hoppas det kommer att finnas tid till det. Dessa tror jag mig hinna med i alla fall.

• Svarta vatten av Attica Locke.

• Exil av Denise Mina. Hyllvärmare. Tre på tre.

• Den enögda kaninen av Christoffer Carlsson. Hyllvärmare. Boktolva

• Svarta lögner, rött blod av Kjell Eriksson. Hyllvärmare

• Gideons ring av Carin Gerhardsen.

En smakebit på søndag: Svarta vatten

En smakebit på søndag är ett stående inslag på den norska bokbloggen Flukten från verkligheten. Varje vecka väljer vi ett stycke i boken vi läser och delar med oss av det. Ett spännande sätt att få veta vad andra läser.

I helgen har det hittills inte blivit speciellt mycket läst, för jag har varit på bokmässan i Göteborg. Förmodligen kommer det ett eget inlägg om det, så småningom. Snart ska jag sätta mig på tåget tillbaka hem och då blir det väl kanske lite läst.

Boken som smakebiten kommer ifrån i dag, Svarta vatten av Attica Locke, har jag ännu inte börjat läsa. Den ligger hemma och väntar på mig och jag börjar nog med den i dag. Jag ville inte ta med mig någon extra bok till Göteborg utan tänkte hålla till godo med vad som finns på min läsplatta. Allt för att hålla vikten på bagaget nere :)

Detta är inledningen.

Båten är mindre än han tänkt sig. Och skabbigare.
     Fast det är kväll ser Jay att den behöver målas.
     Det är inte alls vad de hade pratat om. Killen i telefonen sa "månskenstur". Stadens ljus och hela köret. Jay hade föreställt sig något gammaldags, något lite romantiskt, som hjulångarna på Pontchartrain i New Orleans, om än mindre. Men det här ser mest ut som en lappad och lagad fiskebåt. Den är låg och bred och ful - en utspökad pråm, lite som en tjock flicka som är bjuden på sin första, och förmodligen sista, skoldans. Ljusslingor i bjärta färger är upphängda överallt och spända runt dörren till salongen. Lamporna blinkar nyckfullt, lite förtvivlat, blinkar mot Jay och utlovar en glad kväll, uppmanar honom att kliva ombord. Jay blir kvar där han står. Han stirrar på salongen: fyra sneda och vinda väggar täckta med billig carportpanel. Det hela ser ut att vara hopspikat i sista stund, ett hafsigt försök att hålla på värdigheten, som en berusad med hatten på sniskan.

"Bida sin tid" av Titti Guldstrand

Genre: Skräck
Antal sidor: 362
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: -
Förlag: Frank Förlag
Utgivningsår: (original) 2012 (min) 2012
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 7 september 2014






Första meningen: Hanna stod nere vid vattnet på sin sjötomt.

Baksidetext
Det är i början av juni och snart skolavslutning. Hanna Lind är keramiker och har nyligen flyttat till norra Öland tillsammans med dottern Nora. Hanna och Nora gör en dagsutflykt till ön Blå Jungfrun i Kalmarsund. På båten mellan Öland och Blå Jungfrun träffar Hanna Jonas, en arkitekt som är i Stora Näsvik för att hjälpa sin mormor med hus och trädgård. Hanna blir attraherad av Jonas och när de senare springer på varandra bjuder han ut henne på middag.

Följande måndag cyklar Nora som vanligt iväg till skolan, men hon kommer aldrig fram. När Noras lärare kontaktar Hanna blir hon skräckslagen men lyckas ändå behålla lugnet. De börjar leta efter dottern, men hon är som uppslukad av jorden och de tvingas efter några timmar att kontakta polisen.

Det finns inga spår av Nora. Hanna tvingas inse att hennes dotter verkligen är försvunnen.

Hanna börjar därefter nattetid få besök av en man. En natt står han bara där, i ett hörn av hennes sovrum. Hanna får plötsligt en känsla av att det inte är en människa som döljer sig i skumrasket utan något helt annat.

En ovälkommen besökare har kommit till norra Öland och en odefinierbar ondska.

Min kommentar
Den här boken vann jag för drygt två år sedan, men av någon anledning har den blivit stående oläst i hyllan. Nu har ju hösten kommit och då tyckte jag denna skulle passa att läsa, eftersom den beskrivs som skräck.

Första intrycket är dock inte speciellt bra. Jag håller på att bli uttråkad till döds av att allt berättas. Och då menar jag verkligen allt. Det är sida upp och sida ner av beskrivningar av utseende (ner till varenda rynka) och klädsel (in i minsta accessoar), vilket är fullständigt ointressant. Här finns bland annat en sida lång beskrivning av ett set utemöbler, som visserligen var retro, men jag bryr mig faktiskt inte om om armstöden är målade i samma färg som plastbanden i sitsen. Alla karaktärers bakgrund berättas också, i stället för att de själva får visa vilka de är. Händelserna berättas också de otroligt detaljerat och övertydligt, inget lämnas till fantasin. Vilket ju får till följd att inget är speciellt skrämmande. Och tempot blir helt osannolikt långsamt.

Dialogerna känns väldigt konstruerade och krystade. Folk berättar självklarheter hela tiden. Och Hannas blixtförälskelse... jag vet faktiskt inte vad jag ska tycka om den, men för mig är det inte speciellt trovärdigt att en vuxen människa (eller två faktiskt) beter sig på det viset, men det kan ju vara jag som är konstig så det låter jag vara osagt.

Kanske halvvägs in i boken, när alla karaktärer har etablerats och allt berättats noggrant, så ökar tempot tack vare att det detaljerade berättandet upphör (eller tar paus). Plötsligt blir det lite äckligt och otäckt och spännande. Det tar sig ordentligt. Tack vare det lyftet så får boken ett lite högre betyg än vad jag hade tänkt från början.

Karaktärerna är många, väldigt många, det finns nästan lika många poliser som civila. Många av dem är inte intressanta alls för berättelsen och egentligen inte speciellt intressanta överlag. En vecka efter jag läst ut boken kommer jag knappt ihåg en enda av dem.

Lite fundersam blir jag också över fotografier på 1700-talshäxor, så gamla foton finns inte bevarade någonstans i världen.

Det här är ju en debut och jag kan föreställa mig att det är svårt att skära bort en del onödigt, men potentialen finns definitivt där och jag kan tänka mig att läsa mer av Titti Guldstrand om hon släpper någon mer skräckroman.

Jag har skrivit om den här boken i En smakebit på søndag.

Boktipset hade inget estimerat betyg, men genomsnittet var 2.9 (beräknat på 10 betyg).
På Goodreads hade den 3,33 i genomsnitt (beräknat på 6 betyg).
Jag ger den 3,5.

Boken är

Tråkig		Fantasirik
Rolig		Klurig
Trovärdig		Förutsägbar
Osannolik		Välskriven
Romantisk		Dåligt språk
Sorglig		För lång
Spännande		För kort

Andra som bloggat om Bida sin tid: Annika Koldenius, Läsa & Lyssna och Kulturbloggen.

Boken kan köpas på Adlibris och Bokus.

Bokbloggsjerka 26 – 29 september

Fredag! Och inte vilken fredag som helst. I dag ska jag nämligen ta tåget till Göteborg för att i morgon besöka bokmässan för första gången på nära 30 år. Men innan tåget går så ska jag väl hinna med Annikas bokbloggsjerka, annars är det ju inte fredag på riktigt.

Veckan uppgift är: Vilken är den längsta bokserien du har läst och upplever du att skrivandet förändrades (antingen till det bättre eller sämre) längs vägen? (Du som inte läser bokserier kan i stället svara på om du har märkt att någon av de författare du har följt längst har ändrat sitt skrivsätt och om du tycker att förändringen är positiv eller negativ).

Jag läser ju mängder av serier, men den allra längsta (och kanske faktiskt också den första) måste ju vara Kent-sagan av John Jakes. Den är på sjutton böcker och serien startar i Frankrike i mitten av 1700-talet för att gå vidare till USA och amerikanska revolutionen och sedan vidare i historien. Man följer, från början, Phillipe Charboneau som blir Philip Kent när han kommer till Amerika, sedan blir det en sorts släktkrönika. Böckerna gavs ut under 1980 och 1981 här i Sverige (förmodligen för att serien gick på TV här 1981, under namnet Oäktingen). De första böckerna lånade jag av min gudmor, men sedan började jag köpa dem. Faktiskt blev min samling komplett först för fyra år sedan. Då fick jag äntligen tag på första delen, så nu kan jag läsa om den om jag vill :)

Jag älskade verkligen varenda bok och det var nog tack vare den här serien som jag blev intresserad av amerikanska revolutionen. Fantastiska böcker och TV-serien var inte mindre bra.

Böcker, böcker, böcker

En månad som september 2014, med hur många spännande boksläpp som helst, så ramlar det ju in en del nytt.

En bok som jag varit nyfiken på länge är Djävulen hjälpte mig av Caroline Eriksson och till slut kunde jag inte stå emot och förra veckan dök den upp här.

I somras fick jag ett väldigt lockande mejl om Stockholms undergång, vilket visade sig vara en novellantologi från författarkollektivet Fruktan. Två noveller av Boel Bermann skulle finnas i den och det var det som avgjorde frågan om jag ville ha eller ej.

Samma dag som Stockholms undergång låg på hallmattan så kom det också en postavi, som jag ju då inte hade en aning om vad det kunde vara. Jag blev oerhört glad när jag hämtat och packat upp för i paketet låg Alex Marwoods nya Granne med döden och en helt ny deckarserie av Eva Dolan, som tydligen börjar med Lång väg hem.

Kommande böcker oktober 2014

Jag känner mig lite som en trasig skiva när jag upprepar: Ännu en månad med mängder av intressanta boksläpp. Nu är det nästan så att jag önskar att det kunde lugna ner sig lite.

Livets och dödens villkor av Belinda Bauer
Genre: Thriller
Serie: -
Antal sidor: 350
Utgivningsdatum: 2014-10-16
Förlag: Modernista

Från Bokus
Ensamma kvinnor terroriseras medan deras hjälplösa familjer tvingas se på. Det är en sjuk lek där bara en av deltagarna känner till reglerna och när reglerna sedan ändras heter den nya leken Mord.

Tioåriga Ruby Trick bor med sina föräldrar i den råa och fuktiga kustorten Limeburn, och hon har sina egna rädslor: mobbare på skolbussen, skogen som är nära att tränga ut familjens hus i havet, hotet om skilsmässa.

Att hjälpa sin pappa hitta mördaren kan vara Rubys nyckel till att hålla honom kvar. Men det gäller att mördaren inte får tag på henne först

Det är nog dags att ta tag i de där böckerna av Belinda Bauer som står här hemma, jag har hittills bara läsa Mörk jord, men den gillade jag ju.

Boken kan köpas på AdLibris och Bokus.

---

Sonen av Jo Nesbø
Genre: Thriller
Serie: -
Antal sidor: ?
Utgivningsdatum: 2014-10-22
Förlag: Piratförlaget

Från Bokus
Sonny Lofthus är en professionell syndabock. Han erkänner andras brott och sonar deras fängelsestraff mot dagliga heroindoser. Han har suttit på Norges mest flyktsäkra fängelse i tolv år när han får höra något som förändrar allt. Sonny rymmer från fängelset. Och han har mycket att hämnas.

För Sonny kom livet att förändras när han var sexton år och hans far en av de bästa brottsutredarna någonsin sköt sig själv till döds. Fadern efterlämnade ett brev där han erkände att han var i händerna på heroinligor och människohandlare. Sonnys liv rasade samman och han blev narkoman.

Jag säger bara: Jo Nesbø.

Boken kan köpas på AdLibris och Bokus.

---

Stalker av Lars Kepler
Genre: Kriminalroman
Serie: Joona Linna (5)
Antal sidor: ?
Utgivningsdatum: 2014-10-24
Förlag: Albert Bonniers

Från Bokus
För nio år sedan dömdes prästen Rocky Kyrklund till rättspsykiatrisk vård för ett brutalt mord. Själv minns han ingenting. Efter en svår olycka har han återkommande blackouter.

Samma sommar som hans återanpassning till samhället påbörjas, skickar någon en filmsekvens på en kvinna i ett fönster till polisen. Nästa dag hittas kvinnan död i sitt hem. Det är inte bara det bestialiska våldet som leder tankarna till Rocky Kyrklunds gamla mord. En ny film kommer till polisen. Ingen förstår vad som händer och Joona Linna är försvunnen sedan mer än ett år. Nästan alla tror att han är död. Nästan alla.

Det är inte helt säkert att jag kommer att vilja läsa denna, det beror lite på vad jag kommer att tycka om Sandmannen, men det är ändå ett intressant boksläpp.

Boken kan köpas på AdLibris och Bokus.

---

7 dagar av Deon Meyer
Genre: Kriminalroman
Serie: Benny Griessel (3)
Antal sidor: ?
Utgivningsdatum: 2014-10-24
Förlag: Weyler Förlag

Från Bokus
Två polismän skjuts ihjäl av helt obegripliga skäl, en okänd gärningsman hotar att skjuta er om inte ett "cold case" - mordet på en ung, framgångsrik svart advokat - öppnas igen, och löses. Benny Griessel, som har lika stora problem med sitt privatliv som med detta oförklarliga mord, har inget att gå på. Ett nytt polismord och trycket ökar.

Deon Meyer ja, nu var det längesedan jag läste en bok av honom också.

Boken kan köpas på AdLibris och Bokus.

---

Jordstorm av Mons Kallentoft
Genre: Kriminalroman
Serie: Malin Fors (8)
Antal sidor: 297
Utgivningsdatum: 2014-10-29
Förlag: Modernista

Från Bokus
En tidig majmorgon hittas en ung man död i ett dike intill Göta kanal. Han är naken, men kroppen bär inga synliga spår av våld och när Malin Fors och hennes kollegor anländer till platsen råder en märklig tystnad. Det är som om alla röster har dämpats.

Mannen identifieras snart som Peder Åkerlund, före detta Sverigedemokrat, utesluten ur partiet på grund av sina rasistiska uttalanden men numera omvänd. Det visar sig att han har blivit mördad. Och när den 16-åriga Nadja Lundin samma kväll anmäls saknad, troligtvis bortförd, finns tecken som tyder på att de båda fallen hänger samman.

Men har offren något gemensamt? Varför har de valts ut? Efterhand börjar Malin Fors inse att de har att göra med någon som leker med polisen, som talar via mord och inte tänker låta sig tystas. Vad är det han eller hon vill säga? Det är bråttom att hitta ett svar. Nadja Lundin kan fortfarande vara vid liv.

Suck. Nu börjar jag komma efter i den här serien också.

Boken kan köpas på AdLibris och Bokus.

---

Lewismannen av Peter May
Genre: Kriminalroman
Serie: Isle of Lewis (2)
Antal sidor: 450
Utgivningsdatum: 2014-10-30
Förlag: Modernista

Från Bokus
Ett oidentifierat lik har hittats i en torvmosse på Isle of Lewis. Den enda ledtråden till kroppens identitet är en DNA-matchning med en av traktens lantbrukare. Men denne öbo, Tormod Macdonald nu en gammal man med demens har alltid påstått sig vara enda barnet.

Tormod är också far till Marsaili Macdonald, den före detta Edinburgh-polisen Fin Macleods första stora kärlek. Så när Tormods familj kontaktar Fin och ber om hjälp känner han sig inte ha något val: han måste lösa mysteriet.

Ett måste i min bokhylla.

Boken kan köpas på AdLibris och Bokus.

---

Solsvärta av Marianne Cederwall
Genre: Kriminalroman
Serie: Mirjam & Hervor (5)
Antal sidor: 300
Utgivningsdatum: 2014-10-04
Förlag: Natur & Kultur

Från Bokus
Mirjam har lämnat sommartillvaron på Gotland och följt med sin älskade Calle till Västerås där han ska arbeta med ett projekt till stöd för den hotade pilgrimsfalken. Tre halvvuxna falkungar ska placeras ut i ett gammalt vattentorn med hopp om att de ska etablera sig i trakten. Men i Västerås finns också flera duvslag, vars ägare oroas av pilgrimsfalkarnas närvaro.

Hervor, som i en syn har sett sin försvunna barndomsvän Satu och en brevduva, ger sig ut på en resa i Europa på jakt efter fler ledtrådar. Men duvor och falkar är en dålig kombination, och när Hervor hittar en vinge från en koltrast, en solsvärta, blir hon fylld av onda aningar.

Jag vill väldigt gärna lära känna de här Mirjam och Hervor, har hört mycket om dem.

Boken kan köpas på AdLibris och Bokus.

---

Det oändliga havet av Rick Yancey
Genre: Science fiction
Serie: Den femte vågen (2)
Antal sidor: 338
Utgivningsdatum: 2014-10-09
Förlag: Rabén & Sjögren

Från Bokus
Hur förgör man hela jordens befolkning? Man berövar människorna deras mänsklighet. I Den femte vågen kämpade Cassie för att hitta sin lillebror. Hon lyckades, men striden mot De andra är långt ifrån över. Cassie, Ben, Ringer och de andra måste fortsätta kämpa mot en osynlig fiende. Men en sak är säker: De andra kommer inte att ge upp förrän hela mänskligheten är utrotad.

Bra science fiction är svårt att hitta och jag gillade verkligen Den femte vågen.

Boken kan köpas på AdLibris och Bokus.

---

Rädda barn av Ulf Lindström
Genre: Kriminalroman
Serie: -
Antal sidor: 361
Utgivningsdatum: 2014-10-16
Förlag: Wahlström & Widstrand

Från Bokus
Borås brinner

Det börjar med ett slagsmål på en skolgård i Borås. Det slutar i katastrof. Däremellan finns en historia om rädda barn och likgiltiga vuxna, en historia om människor som gör så gott de kan och människor som gör så ont de kan.

När den stora världens våld uppstår i den lilla staden vill ingen ha kunskapen och ansvaret, ingen har gjort fel och ingen vill förstå orsaken. Utom advokat Andreas Falck och polisinspektör Marie Miller. De vill skydda och rätta till, ta hand om egna barn och andras. De menar att alla barn föds med ett behov av att hitta en vuxen att ta efter - frågan är bara vem de hittar. Så när rädda barn hittat en man som lär dem att bli farliga barn måste Andreas och Marie hitta honom, innan han än en gång får rädda barn att döda.

Växte upp ungefär 3 mil från Borås så det här är ju nästan som hemmaplan.

Boken kan köpas på AdLibris och Bokus.

---

Gården av Simon Beckett
Genre: Thriller
Serie: -
Antal sidor: ?
Utgivningsdatum: 2014-10-17
Förlag: Minotaur

Från Bokus
Sean är på flykt. Vi vet inte varför eller från vem, men vi vet att han övergav sin blodiga bil i en ödslig avkrok. Under sin flykt trampar han i en rostig rävsax. Nästan medvetslös av smärta och blodförlust befrias han av två systrar från en nedsliten bondgård i närheten. Och det är då Seans problem verkligen börjar. Gården är en klassisk nagelbitare som håller läsaren i ett obönhörligt grepp.

Jag har ett par böcker av Simon Beckett stående här, men har inte läst dem än.

Boken kan köpas på AdLibris och Bokus.

---

Kongospår av Christian Unge
Genre: Kriminalroman
Serie: Afrikatrilogin (2)
Antal sidor: 391
Utgivningsdatum: 2014-10-17
Förlag: Christian Unge Production

Från Bokus
Kamina, Kongo, 1964. Plötsligt hördes ett öronbedövande smatter. Dörrarna föll inåt och Laurent kunde se ut i fria luften. Människor försökte ta sig förbi elds?ammorna men slungades tillbaka in i kyrkan av skotten som kom utifrån. Röster på andra sidan dörren skrek: "Skjut! För i helvete, skjut! Ingen får komma ut."

Under en jour på Karolinska sjukhuset träffar kirurgen Martin Roeykens en märklig patient. Mannen är döende och påstår sig veta saker om Martins familjs förflutna. Han berättar om övergrepp som ska ha begåtts femtio år tidigare i Kongo. Kan historierna verkligen stämma, och vilken roll hade Martins farfar?

Martins sökande efter svar leder till brutalt våld och välbevarade hemligheter. Jakten på pusselbitar går via Belgien, Burundi, Kongo, Dalarna, och Martin slungas in i en härva med storföretag, mördare och politiker.

Gradvis inser han sanningen om sin släkts mörka förflutna. Frågan är: kan Martin ställa saker till rätta innan det är för sent ...

Den här har jag faktiskt redan läst...

Boken kan köpas på AdLibris och Bokus.

Topp Tio böcker på min läslista i höst

Tisdag igen och då naturligtvis dags för en Topp Tio Tisdag (Top Ten Tuesday). Veckans uppgift är Top Ten Books On My Fall To-Be-Read list.

Min höst går från september till och med november, så jag har ju naturligtvis redan börjat läsa på höstlistan. Dessa hoppas jag hinna med i alla fall.

1. Bida sin tid av Titti Guldstrand. Redan läst.
2. Helgonet av Carin Gerhardsen. Redan läst.
3. Svarta vatten av Attica Locke.
4. Den enögda kaninen av Christoffer Carlsson.
5. [geim] av Anders de la Motte.
6. Gideons ring av Carin Gerhardsen.
7. Plommonträdet av Ellen Marie Wiseman. Läser just nu.
8. En fransk curry av Richard C. Morais.
9. Crimebook av Rasmus Finnhult.
10. Kvinnorna på stranden av Tove Alsterdal.

Dag 20: Bästa romantiska boken

Jag har inte läst många romantiska böcker de senaste 20 åren eller så, på något sätt fick jag nog av dem på 90-talet. En av de böcker som stått längst i min hylla och som jag älskade, först som TV-serie och sedan som bok, är Törnfåglarna av Colleen McCullough. Den gjorde ett oförglömligt intryck på mig.

Törnfåglarna av Colleen McCullough

En smakebit på søndag: Den hand som skälver

En smakebit på søndag är ett stående inslag på den norska bokbloggen Flukten från verkligheten. Varje vecka väljer vi ett stycke i boken vi läser och delar med oss av det. Ett spännande sätt att få veta vad andra läser.

Boken jag läser nu är Den hand som skälver av Kjell Eriksson, åttonde delen i serien om Uppsala-poliserna med Ann Lindell i täten. Om man gillar deckare med fokus på brottet så är detta ingen bra läsning. Om man däremot gillar politik och eldiga brandtal då är detta måste-läsning.

Jag visste inte alls vad jag skulle välja för smakebit i dag, där jag läser just nu avslöjas liksom allt och det är ju ingen bra idé att berätta det. Man så läste jag ett litet stycke nu på morgonen som fick mig att tänka på bokbloggsjerkan i fredags och vad Ms Bokbloggsjerka själv hajade till av när hon läser, nämligen hemorten Arjeplog. Så här är den, även om det bara är till namnet, från sida 230.

Efter samtalet blev Lindell sittande. Hon studerade kråkfötterna i anteckningsblocket och tänkte på fiskekonsulentens ord. Hon försökte föreställa sig honom, en telefonröst, en främmande människa i samma land, talande samma språk, om än med en annan dialekt, men ändå kändes Sorsele så fjärran. Hon provade ordet "harr" i sin mun och log för sig själv. Det främmande ordet ekade i hennes rum. Hon upprepade det ännu en gång, nu betydligt högre. Harr lät som ett löfte.
     Fiskekonsulenten hade berättat om sin kommun, där polisen hade sju mil till närmaste kollega - var det Arjeplog? - och tjugosex mil till en insatsstyrka, den dag en sådan behövdes. Jag ska aldrig mer klaga på avstånd, tänkte hon, Östhammar och Bultudden ligger ju nästgårds!

"Fel grav och andra berättelser" av Kelly Link

Genre: Skräck
Antal sidor: 221
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: Pretty monsters
Översättare: Ia Lind
Serie: -
Förlag: X Publishing
Utgivningsår: (original) 2008 (min) 2012
Format: Danskt band
Källa: Bokhyllan
Utläst: 3 september 2014






Baksidetext
I Fel grav - och andra berättelser, möter vi bland annat en poesiskrivande yngling som gräver upp sin hastigt avlidna och nyligen begravda flickvän; en föräldralös, tankeläsande ung man som säljs av sin moster och skickas iväg för att passa upp på de mytomspunna Trollkarlarna i Perfil; en handväska som kan öppnas på två sätt - åt ena hållet är den som vilken handväska som helst men öppnar man den åt andra hållet rymmer den en hel by som tvingades ta sin tillflykt dit, en gång för länge sedan.

Min kommentar
Noveller är något jag gillar att ta till när jag läst ut en bok tidigt på dagen så att jag har något att läsa innan jag ska sova. Jag vill ju inte gärna påbörja en ny roman vid sängdags och då passar en kort novell perfekt. Den här novellsamling är tydligen första delen av Kelly Links novellsamling Pretty monsters, som på engelska gavs ut som en bok. Det verkar lite onödigt att ge ut den som två på svenska, det är ganska tunna böcker, men nu är det så i alla fall.

Jag har stora problem med att komma fram till vad jag egentligen tycker om de här novellerna, ibland skrattar jag högt, ibland älskar jag formuleringarna och ganska ofta tycker jag att det är ett kvalificerat ordbajseri. Vad målet och meningen är har jag ingen som helst aning om, men det känns inte som att det är att berätta en historia i alla fall. Det känns mest som ord staplade på varandra och massor av absurditeter. Visserligen berättade med stor humor, men ibland hjälper inte ens det.

Språket är av och till otroligt barnsligt och simpelt för att i nästa stund vara underfundigt med roliga vändningar. Emellanåt tycker jag att det här måste vara noveller som vänder sig till barn, inte unga vuxna och i nästa sekund kan jag tycka att detta måste man ju vara vuxen för att uppskatta.

För att nämna novellerna så tyckte jag nog mest om Trollkarlarna i Perfil, speciellt slutet som i och för sig inte var särskilt oväntat. Det var en väldigt skruvad berättelse om hur lätt det är att få folk att tro på något.

Novellerna Fel grav och Trolleri för nybörjare tyckte jag också ganska mycket om, båda genomsyras av torr humor och ironi. Även om jag faktiskt inte riktigt hänger med på vad den senare egentligen handlar om. Den verkar handla om en TV-serie, Biblioteket, som är väldigt populär bland ungdomar (och vuxna), men ingen vet vem som spelar rollerna och ingen vet när nästa avsnitt kommer. Berättarrösten är ett okänt "jag". Fel grav handlar om en kille som råkar gräva upp, just det, fel grav i sin jakt på de dikter han lagt ner i sin flickväns kista.

Sagohandväskan och Specialistens hatt gillade jag inte alls. Faktum är att jag tio dagar efter jag läst den inte ens kommer ihåg vad Specialistens hatt handlar om, inte ens när jag bläddrar och skummar lite. Sagohandväskan handlar om en magisk väska som, beroende på hur man öppnar den, innehåller olika saker. Allt från vardagliga saker som man har i sin handväska till en värld där det finns ett monster som äter upp en.

Inga noveller har något begripligt slut och alla är fullständigt absurda. Det här kommer nog att förbli det enda jag läst av Kelly Link.

Boktipsets estimerade betyg var 3,7 (beräknat på 30 betyg).
På Goodreads hade den 3,61 i genomsnitt (beräknat på 64 betyg).
Jag ger den 3,0.

Boken är

Tråkig		Fantasirik
Rolig		Klurig
Trovärdig		Förutsägbar
Osannolik		Välskriven
Romantisk		Dåligt språk
Sorglig		För lång
Spännande		För kort

Andra som bloggat om Fel grav: Carolina läser, C.R.M. Nilsson och Poplitt.

Boken kan köpas på Adlibris och Bokus.

Bokbloggsjerka 19 – 22 september

Äntligen fredag! Bara en jobbedag mellan mig och helgen. Men lite har helgen redan börjat för det är dags för Annikas bokbloggsjerka.

Veckan uppgift är: Finns det något särskilt du brukar haja till över när du läser en bok?

Först visste jag inte alls vad jag skulle svara på detta, men sedan läste jag vad Annika skrivit... En gång har jag hajat till på riktigt.

Jag är uppvuxen i en liten, liten, liten by som på min tid kanske hade 500 invånare, knappt. Den lilla, lilla, lilla byn nämndes vid namn, Hällingsjö, i en bok av Peter Gissy, Blå åtrå. Det var en helt otrolig känsla.

Negativa saker som får mig att haja till är särskrivningar, så det händer ganska ofta, och rena faktafel, men jag vill egentligen hålla mig positiv i dag :)

Dag 19: Favoritbok som blev film

Det här är ju svårt, många av mina favoritböcker har blivit filmade. Kanske inte så konstigt om man betänker att Stephen King är min favoritförfattare, nästan allt han skriver filmas ju. Favoriten, om man räknar ihop både bok och film, får nog ändå bli Jurtjyrkogården av ovan nämnda författare. Den skrämde mig på riktigt, i båda versionerna. Speciellt som vi faktiskt hade en liten kyrkogård på tomten för våra gamla katter.

Jurtjyrkogården av Stephen King

Nu så...

har han äntligen fattat! På sambons jobb har de ibland utförsäljning av böcker, väldigt billigt och han har aldrig tagit med sig någon hem med förklaringen att han inte vet vad jag har. Jag har försökt förklara att det spelar ingen som helst roll...

Två fredagar i rad har han nu kommit hem med lite böcker. Äntligen!

Första boken han kom med var Fyrtio dagar utan skugga av Olivier Truc. Truc är en fransman som bor i Stockholm och boken utspelar sig i Kautokeino (vad är det med det stället?). Det är mörkt och kallt och någon blir mördad.

Fredagen efter ringde han faktiskt och läste upp titlarna på de böcker som var kvar efter att gräshoppssvärmen gått fram. Och tro mig när jag säger att jag nästan skrek när han sa Christin Ljungqvist och Rävsång. Nästan lika glad blev jag när han sa Jonas Karlsson och God jul.

Topp Tio författare jag bara läst en bok av men MÅSTE läsa mer av

Tisdag igen och då naturligtvis dags för en Topp Tio Tisdag (Top Ten Tuesday). Veckans uppgift är Top Authors I've Only Read One Book From But NEED to Read More.

Det är faktiskt ganska många författare det... här är ett urval.

1. Markus Zusak. Har läst Boktjuven. Jokern står redan i hyllan.
2. Therése Söderlind. Har läst Norrlands svårmod. Vägen mot Bålberget har jag redan.
3. Alex Marwood. Har läst Onda flickor. Granne med döden har jag redan.
4. Sara Lövestam. Har läst Udda.
5. Christin Ljungvist. Har läst Fågelbarn. Kaninhjärta och Rävsång står och väntar här.
6. Gillian Flynn. Har läst Mörka platser. Vassa föremål har jag redan.
7. Jasper Fforde. Har läst Var är Jane Eyre?.
8. Thomas Eriksson. Har läst Bländverk. Både Illdåd och Vanmakt finns här.
9. Belinda Bauer. Har läst Mörk jord. Ni älskar dem inte och Skuggsida har jag redan.
10. Fredrik Backman. Har läst En man som heter Ove. Min mormor hälsar och säger förlåt finns på läsplattan.

Bubblare är Cia Sigesgård och Boel Bermann, men vad jag vet så har de ännu inte gett ut någon mer än Inga kelgrisar, inga styvbarn respektive Den nya människan.

Dag 18: En bok som gjorde mig besviken

Den här är ju oerhört svår. Jag vet faktiskt inte hur många böcker jag blivit besviken på, men många är det. För att göra det lättare för mig valde jag bara bland böcker jag läst i år, annars blir detta omöjligt.

Valet föll på en bok som beskrevs som årets bästa thriller, redan i januari, och om man bara skulle läsa en enda thriller i år så var det denna. Jag håller inte alls med.

Ghostman av Roger Hobbs

En smakebit på søndag: Helgonet

En smakebit på søndag är ett stående inslag på den norska bokbloggen Flukten från verkligheten. Varje vecka väljer vi ett stycke i boken vi läser och delar med oss av det. Ett spännande sätt att få veta vad andra läser.

I dag läser jag fjärde delen i Hammarbyserien, Helgonet, av Carin Gerhardsen. En ganska bra serie, men där poliserna i varenda bok hittills överraskar mig negativt. De verkar inte vara speciellt allmänbildade eller smarta. Något som min lilla smakebit ger exempel på.

En man har blivit mördad och på liket hittas fyra spelkort och kanske är det jag som är konstig, men de fyra korten utgör en väldigt känd pokerhand, förmodligen den mest kända (och nej, jag spelar inte poker). Något som ingen av poliserna känner till. Smakebiten är från sida 93-94.

- De där spelkorten, Bella, var det verkligen bara fyra? undrade hon. Så det var inte fem?
     - Nej, fyra var det intygade Hansson.
     - Vad fick du det där med poker ifrån då? Du pratade om en pokerspelare redan på golfbanan, när du fick samtalet.
     Hansson tänkte efter i några sekunder innan hon svarade.
     - Det var väl Lundin som hade vakten, har jag för mig. Det måste ha varit han som pratade om poker.
     - Men det kan han ju rimligen inte ha haft en aning om, fortsatte Gerdin envetet. Att Erlandsson var pokerspelare. De hade ju lika gärna kunnat spela bridge. Eller skitgubbe. Vad var det för kort förresten?
     Hansson öppnade den plastmapp hon hade framför sig på bordet, och drog fram en bunt med fotografier. Bland dem hittade hon ett som föreställde de fyra korten.
     - Det var spader åtta, klöver ess, spader ess och klöver åtta, svarade hon.
     - Två par alltså, kungjorde Hamad. Det förklarar saken.

"Död i Garnethill" av Denise Mina

Genre: Kriminalroman
Antal sidor: 396
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: Garnethill
Översättare: Boel Unnerstad
Serie: Garnethill 1
Förlag: Minotaur
Utgivningsår: (original) 1998 (min) 2003
Format: Kartonnage
Källa: Bokhyllan
Utläst: 3 september 2014






Första meningen: Maureen torkade otåligt tårarna och tände en cigarett.

Baksidetext
Maureen O'Donnell har sannerligen haft sin beskärda del av problem - sexuella övergrepp, en tids vistelse på mentalsjukhus, ett jobb som är rena återvändsgränden och ett jobbigt förhållande som hon bestämt sig för att göra slut på. Men någon hinner före. En morgon då hon bakfull vacklar ut i vardagsrummet hittar hon sin gifte älskare fastbunden i en köksstol med halsen avskuren.

Polisen i Glasgow misstänker Maureen för mordet - och det gör även hennes familj. I panik börjar hon kartlägga den dödes sista dagar och kommer en fasansfull härva av lögner och våld på spåren. Då ytterligare ett lemlästat lik upphittas inser hon att hon måste hitta mördaren innan hon själv blir nästa offer...

Min kommentar
Tyvärr har jag en dålig vana att köpa på mig många böcker av en författare innan jag vet om jag gillar och, ännu mer tyvärr så går det inte alltid särskilt bra. Jag har läst fyra böcker av Denise Mina tidigare och inte varit speciellt glad i dem. Garnethill-trilogin kommer att bli hennes sista chans att övertyga mig och jag har nu läst första delen.

Den här boken liknar inte alls böckerna om Paddy Meehan eller Alex Morrow, i alla fall inte när det gäller karaktärerna. I den här boken ser inte kvinnorna sig som offer och de är verkligen inga mähä-iga varelser som bara går runt och oroar sig för vad andra kan tycka och tänka om dem. De är starka, envisa och självständiga. De försöker hela tiden göra något åt sin situation. Otroligt uppfriskande. Jag gillar det.

Här är det verkligen mörkt och dystert, det känns lite som en svart-vit film där det bara regnar. Ungefär allt elände som finns i världen finns i Glasgow; mord, våld, sprit, knark, incest... och så vidare. Men trots detta så genomsyras hela berättelsen av hopp, att man faktiskt kan förändra sitt liv. Bara man kämpar på. Jag gillar verkligen de där små detaljerna om gemenskapen mitt i allt det mörka, hur de hjälper och stöttar varandra.

Maureen är en karaktär som jag inte riktigt vet vad jag känner för. I början gillar jag henne och jag förstår hennes drivkraft, hon måste helt enkelt rentvå sig. Men sedan? Det är inte speciellt länge som polisen misstänker henne och då kan jag inte längre förstå varför hon är så vresig och samarbetsovillig. Förutom kanske en generell misstro mot polisen. Språket är lite pratigt och faktiskt en aning barnsligt, men jag har förstått det som att detta är Denise Minas debut så det kanske är förståeligt. Det är inte heller speciellt spännande, det mesta lunkar på i ett ganska långsamt tempo. Ibland blir det till och med lite tråkigt.

Bokens allra största stötesten är att Maureen får veta vem mördaren är en bit från slutet, genom att någon viskar namnet till henne, men läsaren får inte veta. Det blir faktiskt bara fjantigt och i stället för att bli några spännande sista sidor så är jag mest irriterad över detta.

Nåväl, även om jag inte är helt övertygad så ska det ändå bli intressant att läsa nästa del och få veta vart romansen som anas tar vägen.

Jag har skrivit om den här boken i En smakebit på søndag.

Boktipsets estimerade betyg var 3,7 (beräknat på 274 betyg).
På Goodreads hade den 3,89 i genomsnitt (beräknat på 3611 betyg).
Jag ger den 3,5.

Boken är

Tråkig		Fantasirik
Rolig		Klurig
Trovärdig		Förutsägbar
Osannolik		Välskriven
Romantisk		Dåligt språk
Sorglig		För lång
Spännande		För kort

Andra som bloggat om Död i Garnethill: Boktimmen, Återkomsten och The book pond.

Boken kan köpas på Adlibris och Bokus.

Bokbloggsjerka 12 – 15 september

Fredag! Och den första helgen på över en månad som vi inte har något alls inplanerat. Det ska bli skönt att bara vara en hel helg. Det är i alla fall dags för Annikas bokbloggsjerka, annars blir det ju ingen riktig fredag.

Veckan uppgift är: Hur ser din recensionsprocess ut? Skriver du anteckningar (eller viker hundöron) under tiden du läser? Recenserar du en bok direkt efter du har läst ut den?

Kort sagt: dela med dig av dina bästa recenseringstips!

Jag har ett anteckningsblock liggande (kanske inte alltid) bredvid mig där jag skriver upp lite saker jag tycker/tänker/känner medan jag läser. Om jag inte gör det ganska direkt så glömmer jag det för det brukar oftast vara ögonblickstankar. För mig är det inte så underligt att göra små avbrott under läsningen för att göra små anteckningar, jag brukar ändå lyfta blicken ibland och fundera över vad jag har läst. Det handlar inte om att jag skriver uppsatser, utan bara några enstaka ord så jag kommer ihåg tanken/känslan. Hundöron är i alla fall inget alternativ för mig.

Ibland är jag duktig och skriver ett inlägg ganska snart efter jag har läst boken, men oftast brukar det dröja några dagar. Det betyder att jag kan ha x antal böcker som väntar på inlägg. Som nu i helgen. Då kommer jag att ha tre stycken att fundera över. Kanske inte helt optimalt, men vad gör man.

Dag 17: Favoritcitat från favoritbok

Jag tänker faktiskt fuska med den här. Först och främst för att jag verkligen är usel på att komma ihåg citat från böcker, för det andra också för att benämningen "favoritbok" kanske inte funkar i det här fallet. Jag tyckte visserligen väldigt mycket om den, men någon favorit är det inte. I alla fall inte med den tolkning jag lägger i ordet favorit. För det tredje så är det kanske inte något citat, eftersom det är en affisch som beskrivs.

Affischen visar två personer som pratar. Den ena säger "En dag ska vi dö", då svarar den andra "Alla andra dagar ska vi det inte".

En dåre fri av Beate Grimsrud

"Svart fjäril" av Anna Jansson

Genre: Kriminalroman
Antal sidor: 309
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: Maria Wern 6
Förlag: Norstedts
Utgivningsår: (original) 2005 (min) 2009
Format: Pocket
Källa: Bokhyllan
Utläst: 28 augusti 2014






Första meningen: Sensommaren låg som en vemodig skugga över barndomens fiskeläge.

Baksidetext
Örebro skakas av en rad anlagda bränder och hela landet kan följa de dramatiska händelserna via tv, som vore det en makaber dokusåpa. Kriminalinspektör Per Arvidsson, som bett om förflyttning till just Örebro för att komma över sin olyckliga förälskelse till kollegan Maria Wern, hamnar nu mitt i händelsernas centrum.

När en kvinna hittas mördad på en rastplats dras dock även Maria Wern in i utredningen. Den döda kvinnans kropp är svårt bränd, kläderna är i trasor och den blå syntetmössan har smält ned över hennes ansikte. Vem är hon? Och finns det ett samband mellan pyromandåden och det fruktansvärda mordet...?

Min kommentar
I sjätte delen i serien om Maria Wern fortsätter tyvärr trenden från den femte delen. Faktum är att jag i stort sett skulle kunna kopiera det inlägget till detta.

Inledningen är seg och tråkig, det händer liksom ingenting som får mig att vilja läsa vidare. Någon Maria Wern syns inte heller till. I den här boken handlar det om hennes kollega Per Arvidsson. En man som är helt osannolikt naiv och världsfrånvänd, nästan overklig, och ännu en av dessa litterära män som blir kär i en vacker kvinna. Just bara för att hon är vacker.

Tyvärr fortsätter det sega genom hela boken. Det är bara sida upp och sida ner med kärleksbekymmer. Brottet är bara en liten sidohistoria. Och det är inte ens Maria Werns kärleksbekymmer (även om det nu faktiskt blir en släng av det också), hon dyker nämligen inte upp förrän efter mer än halva boken.

De politiska brandtalen har tonats ner något, men de flesta myndigheter inom offentliga sektorn får sig en skrapa. Visst får en deckare vara samhällskritisk, men jag klarar bara inte övertydliga pekpinnar. Något annat som stör mig väldigt är när fullständigt ovidkommande händelser och personer stoppas in, jag kan inte alls förstå meningen med det. Förutom att det blir fler sidor då. Här finns minst en episod som inte alls har med något att göra. Och ganska många karaktärer också. Språket känns tillkrånglat och konstgjort, som om Anna Jansson försöker skriva som någon annan.

Slutet känns väldigt plötsligt och motivet känns väldigt krystat, speciellt med tanke på att det motivet bara funkade för ett brott (ja, det är flera). Förutsägbart är det också, jag gissade rätt första gången jag träffade på gärningsmannen. Och fråga mig hur less jag är på att Maria Wern alltid hamnar i livsfara för att brottslingen ska avslöjas.

En liten oknuten tråd tycker jag det finns kvar på slutet också. Vad gjorde Felicia på stationen? Vem skulle hon träffa? Det hade i alla fall jag frågat henne.

Jag har skrivit om den här boken i En smakebit på søndag.

Boktipsets estimerade betyg var 3,6 (beräknat på 1046 betyg). På Goodreads hade den 3,15 i genomsnitt (beräknat på 54 betyg). Jag ger den 2,5.

Boken är

Tråkig		Fantasirik
Rolig		Klurig
Trovärdig		Förutsägbar
Osannolik		Välskriven
Romantisk		Dåligt språk
Sorglig		För lång
Spännande		För kort

Andra som bloggat om Svart fjäril: Boktoka, Helenas boksidor och The book pond.

Boken kan köpas på Adlibris och Bokus.