Tisdagstrion: Å, Ä, Ö

Tisdag igen. Då är det som vanligt dags för Tisdagstrion som sköts av Ugglan & Boken.

Veckans tema: Å, Ä, Ö (minst en av bokstäverna någonstans i varje titel)

Så klart tänkte jag att samtliga titlar skulle börja på respektive bokstav och även då fick jag en hel del att välja mellan. Då valde jag böcker som har fått mycket högt betyg. Eftersom King inte kan vara med på grund av att alla titlar faller på mitt första krav så får Koontz vara stand-in.

1. År 2001 av Arthur C Clarke är nog egentligen en obegriplig bok (och en än mer obegriplig film), men jag bara älskar den. Jag tror att chansen att jag ska förstå vad det är som händer är minimal. Oavsett hur många gånger jag läser/ser den.

2. Älskade Poona av Karin Fossum var den allra första boken jag läste av henne. Trots att det faktiskt är femte delen i en serie. Resten är historia, skulle man kunna säga.

3. Överlevare av Dean Koontz handlar om en flygkrasch och det är något som jag läser om med skräckblandad förtjusning.

Film: Kimi (2022)

Titel: Kimi
Originaltitel: Kimi
Genre: Thriller
Regissör: Steven Soderbergh
Manus: David Koepp
Skådespelare: Zoë Kravitz, Byron Bowers, Bradley Hasling, Devin Ratray, Rita Wilson
Utgivningsår: 2022
Produktionsland: USA
Längd: 89 min
Serie: -
Såg den på HBO 13 maj 2022





Handling
Kimi är en röstassistent, som Alexa och Siri. Det som gör Kimi unik människorna bakom tjänsten. I stället för att använda algoritmer och AI har företaget bakom Kimi ett gäng människor som personligen lyssnar av användares kommandon, som har gått fel, för att förbättra produkten.

Angela är en av dessa arbetare som jobbar med att förbättra Kimi. Hon arbetar hemifrån och lider av agorafobi och även har minst ett par andra diagnoser och kan inte ens sätta nycklarna i dörrlåset utan att trigga en panikångestattack. Angelas tillstånd har förvärrats av pandemin och hon lämnar numera aldrig sin lägenhet. Någonsin.

När hon en kväll får ett ljudklipp på sin lott som låter som ett potentiellt övergrepp blir hon mer eller mindre tvingad att överge sin trygghet i hemmet och ge sig ut.

Min kommentar
Ibland väljer sig fredagsfilmen nästan själv. Jag hade nog tänkt mig en annan film, men när jag gick igenom listorna så poppade Kimi upp. När jag såg att Steven Soderbergh har regisserat så blev den ett solklart val. Hans filmer är lite av ett måste. Sedan såg jag att David Koepp har skrivit manus och han är betydligt bättre på filmmanus än böcker. I alla fall så här långt.

Den här filmidén är kanske inte unik, men den är lysande och väldigt aktuell. Personligen så tycker jag att det är oerhört läskigt med maskiner som lyssnar. Alldeles oavsett om det är människor eller (påstådd) AI bakom. Filmen utspelar sig i efterdyningarna av pandemi och total isolering. Många av vår tids problem förekommer, på ett väldigt naturligt sätt.

Uppbyggnadsfasen är väldigt långsam och det gillar jag. När man i lugn och ro får lära känna både karaktärer, miljö och förutsättningar. Efter den långsamma starten så brakar helvetet löst. Eller nej, egentligen är det mer känsla än action. Även om det faktiskt händer en del i slutet. Väldigt mycket (allt) ligger på Zoë Kravitz axlar och jag tycker att hon bär upp det bra.

Man går inte in djupare på något av de problem som förekommer, bland annat mental ohälsa och techjättarnas framfart och deras (brist på) moral. De bara finns där som en del av verkligheten. Som vanligt med en Soderbergh-film så förklaras inte allt. Mycket finns mellan raderna så man får tänka och tolka själv. Som den där HR-människan, eller vad hon nu är. Vems sida är hon på egentligen? Lite som i verkligheten alltså.

Kimi är ett perfekt exempel på att det går att göra bra film som inte är över två timmar. När den nya standardlängden verkar vara 2,5 timmar, eftersom manusförfattare känner sig tvingade att förklara allt in i minsta detalj, så sticker den här filmen verkligen ut. Den får sagt allt den vill på 89 minuter.



På Letterboxd hade den 3,2 i genomsnitt (beräknat på 83 132 betyg).
På IMDb hade den 6,3 i genomsnitt (beräknat på 24 415 betyg).
Jag ger den 3,5.

Filmen är

Spännande		Tråkig
Klurig		Förutsägbar
Trovärdig		Osannolik
Snyggt foto		Rolig
Romantisk		För lång
Sorglig		För kort
Fartfylld		Långsam

Smakebit på søndag: Eldbärare

En smakebit på søndag är ett stående inslag bland bokbloggare som "drivs" av den norska bokbloggen Betraktninger. Varje vecka väljer vi ett stycke i boken vi läser och delar med oss av det. Ett spännande sätt att få veta vad andra läser.

Den här helgen har varit lång, kaotisk och rolig. Jag fyllde år i veckan och för första gången på tre år så anordnades det kalas här, igår, och alla var så sugna så det blev nästan rekord i antal gäster. Det känns som att det finns ett uppdämt behov av att träffas... Min mamma och syster kom redan i fredags och då tog vi med dem för att äta Skånes godaste danska fläskstek. Det blev populärt.

Det har ju då inte hunnits med att läsa speciellt mycket, men jag har haft en liten antologi att läsa i innan nattlampan släcks. Noveller är ju väldigt bra att ta till när tiden inte riktigt räcker. I dag har jag tänkt tjuvstarta juni och börja läsa Eldbärare av Anders Björkelid, andra delen i den svenska fantasyserien Berättelsen om blodet. Jag läste första delen för tio år sedan (😲) så jag kan inte påstå att jag minns speciellt mycket av den. Förhoppningsvis så funkar det här ändå.

Min smakebit är från boken början:

- Den är fortfarande kvar!
    - Vilken då?
    - Kajan i trädet.
    Sunia stod längre in i rummet och övade med svärdet, precis som hon gjorde varje morgon. Om dagarna var det jag som fick bära runt på det, men varje morgon och kväll, när ingen annan såg oss, tog hon tillbaka det så hon kunde träna. Jag hade gärna låtit henne ha det jämt. Jag avskydde att tyngas ned av det och skidan slog hela tiden i saker när jag rörde mig. Men det var enklare så här. Vi slapp alla förvånade blickar. Alla nyfikna frågor. Och redan när vi vandrade med hirdjägarna hade de tvingat mig att bära svärdet.

Kommande böcker juni 2022

Ett tag såg det ut som att det inte så skulle bli så många böcker i det här inlägget, men det ändrade sig. Trots att jag var väldigt återhållsam så blev det en del intressant.

Svarta segel av Rebecka Edgren Aldén
Genre: Kriminalroman
Serie: Sjöräddarna (1)
Antal sidor: 373
Utgivningsdatum: 2022-06-01
Förlag: Romanus & Selling

Från Bokus
En ensam segelbåt ligger och driver vind för våg på Möjafjärden. När sjöräddaren Annika går ombord är det helt tomt. Båten är övergiven. Men har den verkligen slitit sig? Ankaret är upptaget och alla tampar ligger på plats. Ett mysterium.

Värmen dallrar i luften när Joanna står på bryggan och ser ut över småbåtshamnen. Hon ska segla några dagar med sin storebror Zack. Med sig ombord har hon en tung sorg. Ska havet och samvaron kunna läka henne? Det blir några dramatiska och stekheta dagar till havs som förändrar allt.

Åh, jag som inte har läst förra boken än...

---

Avgrunden av Yrsa Sigurðardóttir
Genre: Kriminalroman
Serie: Freyja & Huldar (4)
Antal sidor: 345
Utgivningsdatum: 2022-06-02
Förlag: HarperCollins Nordic

Från Bokus
En ung, rik investerare hittas hängande i en snara på den gamla avrättningsplatsen Gálgahraun - ett lavafält strax utanför Reykjavik. När kroppen tas ner blir det uppenbart att det inte rör sig om ett självmord. På mannens bröstkorg sitter en bit av en papperslapp med ett bleknat meddelande, fastnaglad med en spik.

Polisen Huldar skickas till den döde mannens lägenhet där han till sin förvåning hittar barnpsykologen Freyja tillsammans med en fyraårig pojke som inte kan förklara varför han befinner sig där. Det enda han kan berätta om sig själv är sitt förnamn, och hans teckningar visar något högst oroväckande.

Medan Huldar letar efter mördaren måste Freyja gå till botten med pojkens bakgrund och hitta hans föräldrar - innan det är för sent.

Måste läsa mer av henne. Snart.

---

De som överlevde av Kelly Rimmer
Genre: Drama
Serie: -
Antal sidor: 400
Utgivningsdatum: 2022-06-08
Förlag: LB Förlag

Från Bokus
Våren 1942. Den unga Elzbieta ser stridigheterna växa fram på gatorna utanför sitt hem i Warszawa. Tyskarna tillfångatar systematiskt judar och förflyttar dem till ett närliggande ghetto. Ingen på utsidan vet vad som händer innanför ghettots murar men Elzbieta har sett tyskarnas brutalitet och döljer därför sin sanna identitet.

Hennes granne Sara arbetar som sjuksköterska i ghettot och en dag följer Elzbieta med för att assistera henne. Innanför murarna möter hon för första gången krigets verklighet, en syn hon aldrig kommer att glömma.

Hon möter också den jämnåriga Roman och en skör men en djup vänskap växer fram mellan dem. När Romans föräldrar tvingas välja mellan att lämna hans nyfödda syster eller se henne svälta får han nog och går med i den judiska motståndsrörelsen. Romans övermod drar tyskarnas uppmärksamhet till sig, vilket försätter Elzbieta och hennes familj i stor fara.

Egentligen har jag läst tillräckligt om andra världskriget, men Kelly Rimmer...

---

Sommarmord av Samuel Karlsson
Genre: Kriminalroman
Serie: Jessica Jackson (5)
Antal sidor: 300
Utgivningsdatum: 2022-06-09
Förlag: Lind & Co

Från Bokus
Ett filmteam åker ut till en ö i Tjust skärgård utanför Västervik, där det finns en övergiven kyrka. Planen är att spela in en spökfilm och en scen med en seans under midsommarhelgen. Några dagar senare hittas flera i teamet döda, uppradade inne i kyrkan.

På ön bor en enstöring som dragit sig undan från världen och som fångar polisens intresse. Under utredningen visar det sig också att det funnits konflikter i filmteamet efter en misslyckad inspelning i Skottland som satt dem i ekonomisk kris. Jessica Jackson ansvarar för utredningen och åker till Skye för att undersöka Skottlandsspåret.

Jo, jag är ju lite nyfiken på hans böcker... femte delen alltså?

---

Hemligheten av Anna Bågstam
Genre: Kriminalroman
Serie: Pegasus (1)
Antal sidor: 335
Utgivningsdatum: 2022-06-10
Förlag: Norstedts

Från Bokus
Affärsmannen Petter Larsson hittas mördad på sitt kontor. Det är flickvännen Alex som hittar honom, och när chocken har lagt sig inser Alex att det är mycket Petter har hållit dolt för henne. Alex jobbar på den advokatbyrå där Petter var klient, men det är hennes tystlåtna kollega Lydia som verkar veta mest om Petters hemligheter. Vem var han egentligen, mannen som hon trodde att hon lärt känna? Alex får inga svar av Lydia, och hennes grävande leder henne till slut till domstolen i Eksjö, där Lydia och Petter en gång var notarier.

Alex är fast besluten att ta reda på Petters och Lydias mörka hemlighet. Det börjar brännas på allvar när hon inser att något hände för tjugo år sedan som förändrade allt.

Ännu en författare vars böcker jag är nyfiken på.

---

Mörk flod av Deon Meyer
Genre: Kriminalroman
Serie: Bennie Griessel (7)
Antal sidor: ?
Utgivningsdatum: 2022-06-10
Förlag: Weyler Förlag

Från Bokus
Bennie kämpar för att hålla ihop sitt äktenskap och för att hålla sig nykter. Samtidigt får han och kollegan ett uppdrag i Stellenbosch, där en student försvunnit. Det visar sig finnas kopplingar till den lokala storföretagaren som inte har rent mjöl i påsen.

Nu var det längesedan jag läste något av Deon Meyer. Dags igen kanske?

---

Mittlandet av Johanna Mo
Genre: Kriminalroman
Serie: Ölandsbrotten (3)
Antal sidor: 406
Utgivningsdatum: 2022-06-13
Förlag: Romanus & Selling

Från Bokus
Juni 1999. Sista kvällen med studentgänget slutar med att Mikael försvinner spårlöst. 20 år senare hittas hans skelett i Mittlandsskogen på Öland, det är uppenbart att han blivit mördad. Mikaels efterlevande måste få ett avslut och Hanna Duncker och hennes kollegor vid Kalmarpolisen ska lösa mysteriet.

Hanna är upp över öronen förälskad i Isak men plågas av kampen med sitt eget förflutna. Vad hände egentligen när hennes pappa dömdes för mord? Någon tar till allt grövre medel för att sanningen inte ska avslöjas och Hannas liv står på spel.

Första delen läste jag under en semester på Öland. Jag kan tänka mig att läsa fortsättningen där också.

---

Isola av Katrine Engberg
Genre: Kriminalroman
Serie: Köpenhamnsserien (4)
Antal sidor: 370
Utgivningsdatum: 2022-06-14
Förlag: Bokförlaget Forum

Från Bokus
Ett lik hittas i en park i Köpenhamn. Anette Werner blir ensam ansvarig för utredningen, som så småningom leder henne till Bornholm och till Jeppe Kørner som har tagit tjänstledigt och arbetar som skogshuggare efter en tuff separation. Esther de Laurenti, pensionerad akademiker, är också på Bornholm. Hon ska skriva en biografi över antropologen Margrethe Dybris och i Dybris hus hittar hon brev och anteckningar som ger en överraskande bild av en händelse som kastar nytt ljus över brottet som Anette och Jeppe försöker lösa.

Antingen så går åren fortare eller så är författarna mer produktiva. Fjärde delen?! Jag har inte läst första än.

---

Juli enligt Julia av Kristin Emilsson
Genre: Feelgood
Serie: Livet enligt Julia (2)
Antal sidor: 350
Utgivningsdatum: 2022-06-15
Förlag: Printz Publishing

Från Bokus
Julia och Petter är nyförälskade. Allt skulle vara perfekt om inte sommarsemestern närmade sig och med den väldigt olika förväntningar. Enligt Julia brukar juli vara en lång, myggbiten och bortregnad plåga med taskig mobiltäckning och dåligt soundtrack - särskilt om den måste tillbringas i föräldrarnas "gäststuga" på landet. Helst av allt vill hon fira sommaren hemma i Stockholm.

Petter däremot längtar bort från trängseln och avgaserna. När han får erbjudandet om att låna en kollegas hus på Gotland ser han sin chans att överraska Julia med en resa till platsen där de träffades. Det kan inte bli mer romantiskt än så... eller?

Samtidigt kämpar Petters exfru Caroline och nya kärleken Cilla med att förverkliga drömmen om ett gårdscafé på Gotland. Men när den nya grannen avslöjar sina storslagna planer riskerar hela projektet att gå upp i rök.

Och så är det Jonatan som inte har släppt tankarna på en karriär som dokusåpakändis, men som inte tagit sig längre än till strandbaren på Snäck. Men frågan är vad som är viktigast - att följa sin dröm eller sitt hjärta?

Japp, henne vill jag läsa mer av.

---

Sanningen om ostrondykerskan av Caroline Säfstrand
Genre: Feelgood
Serie: Vid livets vägskäl (3)
Antal sidor: 350
Utgivningsdatum: 2022-06-16
Förlag: Bokförlaget Forum

Från Bokus
När författaren Inez Edmarks granne plötsligt går bort bestämmer hon sig för två saker - att döstäda sitt hus och att skriva sin sista bok. Men inte en roman den här gången, utan en personlig bekännelse: sanningen om ostrondykerskan. Så ramlar Inez och får problem med höften. Hon tvingas anlita städerskan Meja som under tre veckor ska hjälpa henne att rensa klart i huset. Enda regeln är att Meja inte på några villkor får öppna den blå mappen som innehåller hennes bokmanus. Mötet mellan Inez, som på ålderns höst måste försonas med sitt förflutna, och vilsna Meja, som söker en framtid, får oanade konsekvenser. Kommer de två kvinnorna, trots sina olikheter, att kunna hjälpa varandra?

Ett måste! De två första böckerna har varit riktigt bra.

---

Judassveket av Jørgen Jæger
Genre: Kriminalroman
Serie: Cecilie Hopen och Ole Vik (4)
Antal sidor: 400
Utgivningsdatum: 2022-06-16
Förlag: Lind & Co

Från Bokus
Ondskan härjar under ytan i det idylliska Fjellberghavn. En lastbil kapas på en väg i närheten av staden och chauffören mördas. Samtidigt vänder sig en desperat pappa till polisen för att få hjälp med sin missbrukande dotter. Mordutredningen avslöjar att kapningen är sammankopplad med droghandel och att flera antagna överdoser i själva verket har varit mord. Poliskommissarie Cecilie Hopen misstänker att information läcker inifrån poliskåren - har de en Judas i de egna leden?

Samtidigt brottas Ole Vik med att i alla år klandrat sig själv för dottern Marias död, också det en misstänkt överdos. Nu får han äntligen möjligheten att göra upp med det förflutna - ingenting visar sig vara som han trott.

En norsk serie som jag aldrig har hört talas om? Tyvärr är det samma problem här som så många andra serier... Den sägs vara fjärde delen, men den är egentligen den elfte.

---

Det elfte manuset av Anne Holt
Genre: Kriminalroman
Serie: Hanne Wilhelmsen (11)
Antal sidor: 452
Utgivningsdatum: 2022-06-17
Förlag: Piratförlaget

Från Bokus
En pandemi har tagit över världen. Hanne Wilhelmsen, en legend inom polisen, är sedan länge pensionerad. Hon har levt isolerad i åratal. När Norge nu stängs ner vågar hon sig äntligen ut i den folktomma staden igen. Men bara efter mörkrets inbrott.

Polisassistent Henrik Holme arbetar med ett mord som ingen annan bryr sig om en kvinna har hittats naken i bagageutrymmet till en bil. Kroppen är oskadad men ansiktet sönderslaget. Hon är inte anmäld saknad, ingen vet vem hon är. Holme vänder sig till sin gamla mentor Hanne Wilhelmsen för hjälp.

Och samtidigt har ett mycket värdefullt manuskript försvunnit spårlöst på ett av Norges största förlag. Ansvarig för att jaga rätt på det blir en ung, nyanställd kvinnlig redaktör. Hon får dessutom uppdraget att samarbeta med en motvillig Hanne Wilhelmsen.

Måste alla verkligen skriva en bok om en pandemi...

---

Puben vid floden av Veronica Henry
Genre: Feelgood
Serie: -
Antal sidor: 445
Utgivningsdatum: 2022-06-22
Förlag: Printz Publishing

Från Bokus
Cherry, Maggie och Rose är tre generationer kvinnor som alltid funnits där för varandra. En mormor, en mamma och en dotter. Så när Cherry köper en ljuvlig men nedgången pub i den lilla byn där hon växte upp, är det självklart för hela familjen att haka på projektet.

Tillsammans flyttar de till Rushbrook och bestämmer sig för att förvandla puben till samhällets hjärta. Mormor Cherry styr projektet, medan mamma Maggie ska sköta köket och hennes dotter Rose ta hand om den vackra trädgården som löper hela vägen ner till den porlande floden.

Det dröjer inte länge innan puben lockar alla typer av människor till sig. Och kanske kan de tre kvinnorna hjälpa även andra människor som är i behov av en nystart...

Jag är övertygad om att jag någon gång kommer att läsa något av henne. Blir det denna?

---

Ondskans ekon av Arnaldur Indriðason
Genre: Kriminalroman
Serie: Konrad (3)
Antal sidor: 346
Utgivningsdatum: 2022-06-23
Förlag: Norstedts

Från Bokus
En kvinna hittas mördad i sin lägenhet i Reykjavik. På hennes skrivbord hittas en lapp med kriminalinspektör Konrads telefonnummer. Kvinnan hade tagit kontakt med honom strax innan sin död och bett om honom att söka efter det barn hon lämnat bort femtio år tidigare. Den nu pensionerade inspektören nekade henne hjälp, men driven av ånger börjar han göra efterforskningar för att förstå vad som hänt barnet. Spåren leder honom till en religiös sekt, där hemska händelser verkar ha utspelat sig. Ju mer han gräver i fallet, desto svårare får han att värja sig när det visar sig att spåren vävs ihop med smärtsamma minnen från hans eget förflutna och ekon av ondska från långt tillbaka i tiden.

Jag har nästan glömt att jag vill läsa hans böcker. Så längesedan var det.

---

Jakten av Adrian McKinty
Genre: Thriller
Serie: -
Antal sidor: ?
Utgivningsdatum: 2022-06-27
Förlag: Mondial

Från Bokus
Heather är nygift med den betydligt äldre Tom, en stilig läkare. Han är änkling med två barn som inte gör någon hemlighet av att de inte tycker om sin nya unga mamma.

Under en semester i Australien lyckas Tom få med sig familjen på en färjetur till Dutch Island, en ö där lokalbefolkningen lever under sina egna lagar. Men efter en tragisk olycka förvandlas äventyret till en ren mardröm. Heather måste nu föra sina nya familjemedlemmar i säkerhet. Även om det innebär att hon behöver göra saker hon aldrig trott sig vara kapabel till.

Jag har gillat hans böcker om Sean Duffy så...

Läsplanering juni 2022

Dags för juni-planeringen! Då är det dags för en liten mini-semester och minst en av böckerna speglar resmålet. Jag slår till med fem böcker i juni, eftersom samtliga är hyfsat korta och så var det ju det där med lite semester.

• Eldbärare av Anders Björkelid. Finish That Series. Hyllvärmare.
• Alibi AB av Christina Larsson. Hyllvärmare.
• Dagboken jag faktiskt skrev av Jessica Devert.
• Lust att döda av Anki Edvinsson. Boktolva. Hyllvärmare.
• Söta, röda sommardrömmar av Christoffer Holst.

Hett i hyllan #354

Jag bara gissar nu, men jag tror inte jag är ensam om att ha en del böcker i hyllan som stått där i evinnerliga tider. Är det inte dags att de där, halvt, bortglömda böckerna får ta lite plats och synas? Jo, det tycker jag. Verkligen. Därför kommer de, en efter en, att dyka upp här varje torsdag under rubriken Hett i hyllan. Lite lagom tvetydigt, eller hur? Vad har du för dolda skatter i hyllan?

Och så förflyttar vi oss till maj 2018.

Precis som boken förra veckan så dök I Tanger av Christine Mangan upp som en överraskning från förlaget.

För mig var boken helt okänd när den ramlade in här och blurben på framsidan... ja, den både avskräcker och lockar. Donna Tartt-delen är den som avskräcker, mitt enda (bok)möte med henne gick inte så bra. Gillian Flynn och Hitchcock lockar ju och Patricia Highsmith har jag ingen egentlig åsikt om. Någon bok har jag inte läst av henne, dock har jag sett The talented mr Ripley som film och den är ju bra. Förhoppningsvis slår det positiva ut det negativa här och jag ska ju snart läsa den. Den är nämligen med i min Boktolva i år.

Så här står det på baksidan:

Året är 1956. Den sista person Alice Shipley förväntar sig att möta när hon anländer till Tanger är Lucy Mason. Efter olyckan har de inte pratat med varandra. Ändå står Lucy där, i ett försök att ställa saker och ting till rätta. Det borde göra Alice glad hon har ännu inte anpassat sig till livet i den marockanska staden och är rädd för att ge sig ut i den fruktansvärda hettan. Lucy alltid självständig, alltid orädd hjälper henne att lämna lägenheten. Men snart börjar en kvävande känsla ta över Alice. Hon känner sig kontrollerad. Och plötsligt försvinner Alices man John spårlöst. Alice börjar ifrågasätta allt omkring sig: relationen med sin påträngande vän, beslutet att alls flytta till Marocko och hela sin egen verklighetsuppfattning. Det vilar en ondska över Tanger.

Om du också vill vara med och visa upp dina böcker, antingen heta hyllvärmare eller heta av någon annan anledning, så lägg gärna in en länk här nedanför. Då hittar jag dig mycket lättare.

Bok: Rosieeffekten av Graeme Simsion

Författare: Graeme Simsion
Titel: Rosieeffekten
Genre: Feelgood
Antal sidor: 414
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: The Rosie effect
Översättare: Marianne Mattsson
Serie: Don Tillman 2
Förlag: Månpocket
Utgivningsår: (original) 2014 (min) 2016
Format: Pocket
Källa: Bokhyllan
Utläst: 8 maj 2022




Första meningen: Apelsinjuice ingick inte i fredagsschemat.

Baksidetext
Don Tillman har gift sig med sin Rosie och de har flyttat till New York, där båda forskar vid Columbia University. Don har svårt att passa in i sociala sammanhang och försöker desperat upprätthålla sitt strukturerade liv som styrs av scheman, listor och rutiner. Det går helt överstyr när Rosie meddelar den glada nyheten: hon är gravid!

Att bli förälder är svårt för vem som helst att förbereda sig på, men för Don är det nästan oöverstigligt. Han måste nu se till att Rosie inte äter något olämpligt, räkna ut att han förväntas vara med vid ultraljudet, och han får mycket men kanske inte så god hjälp av sina sex vänner. Den blivande pappan leds in på helt fel banor och när han till slut inser det är det kanske för sent. Då riskerar han åtal, landsförvisning och värst av allt: att förlora Rosie.

Min kommentar
Ibland stöter man på böcker som är väldigt annorlunda mot allt annat man har läst. Så var det med Projekt Rosie, första delen i den här serien om den specielle Don. På Bokmässan 2016 hade jag sådan tur att Rosieeffekten fanns i en goodiebag som jag fick på ett feelgoodmingel. Trots att jag då verkligen gillade förra boken så har det dröjt så hör länge innan jag kom mig för att läsa nästa. Nästan på dagen fem år efter att jag läste Projekt Rosie så tog jag mig an uppföljaren Rosieeffekten.

Problemet, eller vad man ska kalla det, med så här speciella böcker är att överraskningsfaktorn är borta när man läser ytterligare en bok. Jag är ju beredd på Don och hans... speciella natur. Följden blir ju så klart att det inte blir riktigt lika kul och omtumlande som första boken, men det här är fortfarande både speciellt och bra. Kanske på ett lite annat sätt också, med betydligt mer mörker.

Den stora känslan jag tar med mig är att jag blir oerhört irriterad på Rosie. Under inga omständigheter får man göra som hon och det finns inga ursäkter. Än mindre när det handlar om någon som Don. Just den här biten, med vad Rosie faktiskt gör, tycker jag inte processas överhuvudtaget. Det bara nämns i förbigående. Jag tycker Don tar det förvånansvärt bra ändå och han går genast in i problemlösningsmode. Dessvärre löser han problemen på ett sätt som genomsnittliga människor inte gör.

Ännu värre är det att Rosie plötsligt inte tycker att Don duger. Det kan ju inte komma som en överraskning att han är som han är. Hon vet ju det och har vetat hela tiden. Det är synd om Don när inte ens hans fru, som ju faktiskt har levt med honom ett bra tag, förstår honom. Till detta läggs något som måste vara en av litteraturens allra sämsta psykologer; Lydia. Vilken i sanning förfärlig person hon är. Hon borde inte få jobba med människor. Alls.

Jag kan så känna igen mig i Don. Hans ibland, enligt andra, konstiga reaktioner. Att han inte agerar på känslor utan på rationella tankar. Det betyder verkligen inte att han inte känner något. Bara att han inte visar det som andra. Han är verkligen en favoritkaraktär och vi behöver fler Don i världen. Många fler.

Rosieeffekten är kanske korrekt klassad som feelgood, men det är helt klart inte den glättiga, tramsiga sorten. Det finns faktiskt en tredje del också, men den har inte översatts. Frågan är om den blir det och om jag i annat fall ska läsa den på engelska. För läsa den vill jag.

På Goodreads hade den 3,62 i genomsnitt (beräknat på 121 743 betyg).
Jag ger den 4,0.

Boken är

Tråkig		Spännande		Förutsägbar
Bladvändare		Klurig		Läskig
Långsam		Tempofylld		Intetsägande
Ordbajsig		Fåordig		Nagelbitare
Mysig		Rå		Sorglig
Måbrabok		Tankeväckande		Rolig
Rörig		Genomtänkt		Mörk

Andra som bloggat om Rosieeffekten: Bokblomma, med näsan i en bok och Endast eböcker.

Tisdagstrion: Himmel & helvete (i titel, handling eller på omslag)

Tisdag igen. Då är det som vanligt dags för Tisdagstrion som sköts av Ugglan & Boken.

Veckans tema: Himmel & helvete (i titel, handling eller på omslag)

Ett klurigt tema, minst sagt. Här försökte jag bara hitta de bästa böckerna som kunde sägas höra till temat.

1. Demonologi för nybörjare av Caroline L. Jensen handlar om Gud, som har gått in i väggen, och Beelzebub som planerar ett uppror mot Satan. Det låter kanske konstigt, men det här är faktiskt en hejdlöst rolig bok. Precis min typ av humor.

2. Något krystad kanske, men jag tycker att Under kupolen av Stephen King platsar här. Det finns många "religiösa" karaktärer här och att bli instängd i en kupol måste väl kunna betraktas som ett helvete. Om inte annat så hävdar jag att det är himmel på omslaget. Detta är i alla fall en helt fantastisk bok av King. En av hans allra bästa.

3. Himmel & helvete av John Jakes... ja, hur den passar in behöver väl ingen förklaring. Tredje delen i serien Nord & Syd som utspelar sig under amerikanska inbördeskriget.

TV-serie: Ted Lasso #1 (2020)

Titel: Ted Lasso
Originaltitel: Ted Lasso
Genre: Komedi
Skapad av: Brendan Hunt, Joe Kelly, Bill Lawrence
TV-bolag: Apple TV+
Skådespelare: Jason Sudeikis, Brett Goldstein, Hannah Waddingham, Juno Temple, Nick Mohammed
Premiär: 2020-08-14
Produktionsland: USA
Antal avsnitt: 10
Avsnittslängd: ca 30 min
Såg den på Apple TV+ maj 2022





Handling
Ted Lasso lämnar en framgångsrik coachkarriär inom amerikansk fotboll för att flytta till England och ta över ett fotbollslag – trots noll erfarenhet. Kan han vinna de cyniska spelarna och tveksamma fansens förtroende?

Min kommentar
För ett bra tag sedan nu så fick sambon tips om Ted Lasso av en kollega. Vi la till den på listan i avvaktan på att vi skulle skaffa Apple TV+ igen. Helt ärligt så hade jag inga intentioner att titta på serien. I bästa fall tänkte jag ge den ett avsnitt och sedan säga att det räckte så. Mer fel ån så har jag nog egentligen aldrig haft.

Nej, det här är inte en serie om fotboll. Det är en serie om hur man blir en bra människa. Så väljer jag att se det. Jag har alltid varit av åsikten att en chef måste kunna det som han är chef över, eller hur man ska uttrycka det. Jag är beredd att revidera den åsikten efter en säsong. På sätt och vis. Ted Lasso må veta noll och intet om fotboll, men han är en stjärna när det kommer till ledarskap.

Från början, kanske i några minuter, så tyckte jag eventuellt att den där Ted Lasso nog kunde bli för mycket. Det visar sig att det är fullständigt omöjligt att inte gilla honom. I stort sett alla karaktärer här är fantastiska och även om någon ibland beter sig dumt så gillar man dem ändå. Jag skulle vilja hänga med de här människorna. Ha dem i mitt liv.

Humorn är av den härliga sorten. Den som inte är rolig på någon annans bekostnad, utan bara genuint rolig. Det kan kanske komma som en överraskning att det kan finnas språkförvecklingar i en serie där alla pratar engelska, men det gör det. Då tänker jag inte (bara) på fotbollsuttryck. Hejdlöst roligt! Jag har inte skrattat så mycket på väldigt länge.

Det finns så mycket värme och kärlek i den här serien att det bara osar ut från skärmen. Aldrig är mitt hem så tryggt, ljust och glatt som efter ett avsnitt av Ted Lasso. Han får mig att vilja bli en bättre människa. Något jag gärna vill (och behöver) ta till mig är att när man gör fel så får man chansen att lära sig något nytt. Att växa. Det är så ovanligt och faktiskt ganska upplyftande att tillåtas tycka om en god människa.

Frågan är inte om vi ska se andra säsongen av Ted Lasso, utan mer om vi ska se den nu direkt. Det här är roligt, berörande, inspirerande, sympatiskt, kärleksfullt, charmigt... jag kan hålla på hur länge som helst... Precis vad man kan tänkas behöva i de mörka tider vi lever i. Fler Ted Lasso åt mänskligheten!



På TV Time har serien 9,7 i genomsnitt.
På IMDb har serien 8,8 i genomsnitt (beräknat på 179 793 betyg).
Jag ger den 5,0.

Serien är

Spännande		Tråkig
Klurig		Förutsägbar
Trovärdig		Osannolik
Snyggt foto		Rolig
Romantisk		För lång
Sorglig		För kort
Fartfylld		Långsam

Film: Bigbug (2022)

Titel: Bigbug
Originaltitel: Bigbug
Genre: Komedi
Regissör: Jean-Pierre Jeunet
Manus: Jean-Pierre Jeunet, Guillaume Laurant
Skådespelare: Isabelle Nanty, Elsa Zylberstein, Claude Perron, Stéphane De Groodt, Youssef Hajdi
Utgivningsår: 2022
Produktionsland: Frankrike
Längd: 111 min
Serie: -
Såg den på Netflix 6 maj 2022





Handling
År 2045 finns AI överallt. Så mycket att mänskligheten litar på den för att tillfredsställa alla behov och varje önskan, även de mest hemliga och ogudaktiga.

I ett lugnt bostadsområde bestämmer sig plötsligt fyra inhemska robotar för att ta sina herrar som gisslan i deras eget hem. Inlåsta tillsammans tvingas nu en omaka samling människor och androider att stå ut med varandra i en allt mer hysterisk atmosfär.

Utanför huset försöker Yonyx, den senaste generationen av androider, ta över. När hotet närmar sig letar människorna efter en lösning samtidigt som de försöker att inte bli tokiga på varandra.

Min kommentar
Det var redan fredag eftermiddag när jag kom på att jag inte hade valt ut någon film till kvällen. Det blev till att snabbt titta över listan på Netflix, jag brukar börja där eftersom de har mest. Även om det inte alltid är bäst. Efter lite letande hittade jag den franska filmen Bigbug och jag tänkte att det nog var dags att se den. Franskt funkar inte alltid för mig, men skam den som ger sig.

Detta är så oerhört mycket satir att det nog faktiskt närmar sig för mycket. Eller så blir det bara värre i kombination med det franskt hysteriska. Här trängs absurd humor med filosofiska diskussioner. I fars-tappning.

En del av reflektionerna var tänkvärda, som till exempel humorprogrammet Homo Ridiculus. När man vänder på rollerna så blir det så tydligt hur fel saker och ting är och hur illa människor beter sig mot djur. Jo, jag skrattar faktiskt några gånger, men filmen känns lite som en sketch som håller på för länge. den har inte i närheten av tillräckligt med innehåll för nästan två timmar.

De "mänskliga" skådespelarna är inget vidare, i alla fall inte i mina ögon. Förmodligen är de bättre med franska ögon. Androiderna/robotarna är så klart betydligt bättre. Det är de ju alltid. Einstein påminner mig om något en någon annan film. Han är som en kopia, men jag kan inte komma på vilken film det är.

Jag tror att filmen hade vunnit på om man hade plockat bort åtminstone ett par karaktärer och fokuserat på några få. Då hade man också hyvlat bort en del sidohistorier. Man behöver liksom inte ta med allt man kommer på.

Egentligen så är Bigbug en briljant satir, bara för mycket av extra allt. Den får inget högt betyg, men jag vill ändå rekommendera den. Om man gillar satir.



På Letterboxd hade den 2,4 i genomsnitt (beräknat på 7 375 betyg).
På IMDb hade den 5,4 i genomsnitt (beräknat på 6 937 betyg).
Jag ger den 2,5.

Filmen är

Spännande		Tråkig
Klurig		Förutsägbar
Trovärdig		Osannolik
Snyggt foto		Rolig
Romantisk		För lång
Sorglig		För kort
Fartfylld		Långsam

Smakebit på søndag: Olympia

En smakebit på søndag är ett stående inslag bland bokbloggare som "drivs" av den norska bokbloggen Betraktninger. Varje vecka väljer vi ett stycke i boken vi läser och delar med oss av det. Ett spännande sätt att få veta vad andra läser.

En oplanerad helg! Eller nja, det är en sanning med modifikation. Nästa helg är det dags för undertecknad att ha sitt första kalas på tre år. Och det blir nästan rekordmånga som kommer. 19 stycken. Min mamma och syster kommer dessutom redan på fredagen. Det kräver en del planering och förberedelser, även värdparet vill ju kunna umgås med gästerna på själva kalaset, så det är vad helgen ägnas åt. Och hockey-VM. Hur konstigt det än kan låta, i mitten av maj. Det blir nog inte så mycket läst, tror jag.

När jag såg att Mons Kallentoft släppte sin nya bok i Herkulesserien (som den hette de sex första delarna, nu heter den tydligen Zackserien) för ett litet tag sedan så insåg jag att jag ännu inte läst den förra delen, Olympia, som då är den sjätte delen och den första han skrivit utan medhjälpare. Lägligt nog så har jag redan läst klart de planerade böckerna i maj, så det var bara att plocka upp den.

Min smakebit är från sida 246:

Zack känner en varm hand greppa hans.
    Fingrar som av tvinnad ståltråd drar honom uppåt.
    Ur röken framträder Deniz ansikte.
    Hon hjälper honom upp över kanten till den raserade vägbanan, bort från lågorna där nere på vattnet.
    "Det där kunde ha gått illa", säger hon när de dragit sig undan en bit, till en plats där röken är mindre tät.
    "Tack."
    "Ingen orsak."
    Ett avslitet ben i en svedd uniform ligger några meter bort. De vänder instinktivt bort ansiktena och flyttar sig längre bort från avgrunden.

Bok: Morsarvet av Christina Granbom

Författare: Christina Granbom
Titel: Morsarvet
Genre: Kriminalroman
Antal sidor: 263
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: Mildred Carlesten 1
Förlag: Hoi Förlag
Utgivningsår: (original) 2014 (min) 2014
Format: Danskt band
Källa: Bokhyllan
Utläst: 3 maj 2022




Första meningen: Förödmjukelsen brände.

Baksidetext
Mildred Carlesten kommer efter en tid som polis i Stockholm till den lilla byn Kungsör. Med sig i bagaget har hon ett trasigt förhållande och skulden över att i tjänsten ha skjutit ihjäl en människa.

När två kroppar hittas skändade i skogarna runt byn verkar spåren först inte leda någonstans. Mördaren finns inte i några register och dessutom verkar mer än en person vara inblandad.

Kyrkoherden i byn erbjuder sig att hjälpa till. Känslorna mellan dem växer och Mildred börjar åter tro på kärleken, trots hans uppenbara problem att handskas med sin hårda uppväxt. Kan han hjälpa henne att lösa fallet?

Efter hand skönjer Mildred ett mönster. Gärningsmannen är besatt av synd och rening. Och han är inte färdig än …

Min kommentar
Även Morsarvet är en bok från Bokmässan, dock från 2014 och från ett bokbord på ett bokbloggarmingel. Varför just denna blev ett av mina val minns jag inte längre. Det kan vara så att Kungsör lockade, en stad jag aldrig varit i och egentligen inte känner till. Beskrivningen är ju inte heller helt olockande.

Jag kan börja med det som är bra. Ovanligt nog så finns det en syskonrelation här som är bra. Hur ofta händer det egentligen? Det finns också en grupp kvinnor med, som faktiskt stöttar varandra. Båda dessa saker känns bra och uppfriskande.

Det blev en ganska rejäl uppförsbacke för boken efter att hela starten går ut på att förklara saker för mig. Bland annat verkar det vara nödvändigt att förklara att polisens jobb består av förhör och insamling av information. Suck. Tyvärr så fortsätter detta genom hela boken, men då oftast som långrandiga bakgrundshistorier för kreti och pleti.

Karaktärerna är många. Otroligt många. Den ena människan efter den andra kastas in i handlingen. Vare sig de behövs eller ej. Alla verkar de ha något att säga och alla (känns det som) åtföljs av en bakgrundshistoria. Nåväl, de är åtminstone vanliga människor och inga superhjältar på något sätt. Bara helt ointressanta för historien. Om det någon gång skulle komma i närheten av att bli spännande så dyker det ofelbart upp en lång och onödig utläggning. Gärna då om en karaktär som även den är onödig. Det är otroligt många omotiverade avstickare och det spretar åt alla håll och kanter.

Trots alla dessa bakgrundshistorier så känns det som att jag inte vet något om någon. Inte ens huvudpersonen. Jag får ingen känsla alls för dem. En massa saker bara berättas för mig, men de visas liksom aldrig. Jag blir aldrig nyfiken, inte ens intresserad. Var det ens meningen att man skulle undra vem som var skyldig? I så fall bör man inte göra det så tydligt vem det är.

Morsarvet är ju en debut så det är klart att den inte är perfekt, men den passar inte mig speciellt bra. Det är på tok för många sidohistorier, som inte tillför något. Varken till historien i sig eller den så kallade lokalfärgen.

Avdelningen för olika funderingar:
Boken är riktigt dåligt korrekturläst. Det saknas ord och det är felstavningar. Ibland verkar tiden gå baklänges också, vi börjar nämligen i maj, går vidare till juni, men plötsligt är vi tillbaka i maj.

Den här boken har varit med i En smakebit på søndag.

På Goodreads hade den 3,38 i genomsnitt (beräknat på 12 betyg).
Jag ger den 2,5.

Boken är

Tråkig		Spännande		Förutsägbar
Bladvändare		Klurig		Läskig
Långsam		Tempofylld		Intetsägande
Ordbajsig		Fåordig		Nagelbitare
Mysig		Rå		Sorglig
Måbrabok		Tankeväckande		Rolig
Rörig		Genomtänkt		Mörk

Andra som bloggat om Morsarvet: Johannas deckarhörna, Midnattsord och Barnboksbloggen.

Fem en fredag v 20: Om

I dag tänkte jag återigen hänga på Fem en fredag som utgår från elisamatilda. Varje fredag lägger hon upp fem frågor som vi ska svara på. Det låter kul, även om jag tror att det ibland kan bli svårt.

Veckans tema är Om

Om du kunde se en film igen för första gången, vilken skulle det vara?
Jag tror att jag måste välja Memento, men det finns egentligen massor av filmer jag skulle vilja se för första gången igen. Alla de där man blir överraskad av något helt oväntat.

Om du kunde begå ett brott och inte åka fast, vad skulle du göra?
Förmodligen något som har med stjäla pengar att göra. Eventuellt stjäla någons bostadsrätt, men det verkar jättesvårt.

Om du skulle vara expert i ett ämne, vilket skulle det vara?
Programmering, som jag ju jobbar med 😁

Om du kunde skriva en toppsäljande bok, vad skulle du skriva om?
Jag hade faktiskt en bokidé i min ungdom. Den skulle handla om en ung kille som spelar hockey, men blir svårt skadad. Någon annan idé har jag inte.

Om du kunde lägga till en sak i din dagliga rutin, vad skulle det vara?
En timmes total tystnad.

Hett i hyllan #353

Jag bara gissar nu, men jag tror inte jag är ensam om att ha en del böcker i hyllan som stått där i evinnerliga tider. Är det inte dags att de där, halvt, bortglömda böckerna får ta lite plats och synas? Jo, det tycker jag. Verkligen. Därför kommer de, en efter en, att dyka upp här varje torsdag under rubriken Hett i hyllan. Lite lagom tvetydigt, eller hur? Vad har du för dolda skatter i hyllan?

Då har vi tagit oss förbi bokrean och förflyttat oss till april 2018.

De försvarslösa av Kati Hiekkapelto dök upp som en överraskning från förlaget.

Det här är andra delen i serien om Anna Fekete, polis någonstans i Finland. I höstas läste jag första delen och blev inte direkt förtjust. Något som så klart ligger den hör boken till last nu. Jag känner mig inte speciellt sugen på att läsa den, men den är i alla fall ganska tunn. Och det har ju hänt förut att andra boken övertygar. Nu när jag tänker efter så borde jag nog läsa den snart.

Så här står det på baksidan:

När en äldre man hittas död på vägen - synbarligen påkörd av en ungersk au pair - är polisen Anna Fekete övertygad om att incidenten rymmer mer än vad en första anblick ger sken av.

När hon börjar nysta upp vad som blir ett alltmer komplext fall leds hon längs ett dödligt spår, där olaglig invandring, droger och - till sist - mord hotar inte bara hennes trosföreställningar, utan också hennes liv.

Annas partner Esko är indragen i en separat, men lika farlig utredning av ett invandrargängs förehavanden, där utvisningsorder och räder orsakar en växande spänning och resulterar i desperata handlingar - både från gängmedlemmar och från polisen. Sen hittas en blodig kniv i snön, och de två utredningarna löper samman på sätt som ingen kunde ha föreställt sig. När trycket stiger blir det uppenbart att det inte nödvändigtvis är tillräckligt för Anna och Esko att de har lagen på sin sida.

Om du också vill vara med och visa upp dina böcker, antingen heta hyllvärmare eller heta av någon annan anledning, så lägg gärna in en länk här nedanför. Då hittar jag dig mycket lättare.

Bok: Genom paradiset på en spikmatta av Jannice Eklöf

Författare: Jannice Eklöf
Titel: Genom paradiset på en spikmatta
Genre: Feelgood
Antal sidor: 237
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: -
Förlag: Hoi Förlag
Utgivningsår: (original) 2016 (min) 2016
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 30 april 2022




Första meningen: Svärande springer jag runt hörnet av vårdcentralen med sådan fart att babyskyddet nästan snurrar i luften.

Baksidetext
Den hetsiga och ocensurerade Stella känner att hennes liv som nybliven mamma inte riktigt blivit som hon tänkt sig. Såriga bröstvårtor, sömnbrist, känslor av otillräcklighet och så sambon Magnus som retar gallfeber på henne. Hon ser därför extra mycket fram emot den första mammaträffen på BVC där hon kan få dela samma upplevelser. Sist in i rummet möts hon av en samling perfekta uppenbarelser till mammor. Är de klonade? Träffen hon haft så höga förväntningar på blir ett totalt fiasko.

Stella behöver ventilera sin tankar och startar därför en anonym blogg. När hon förstår att hennes egen mamma är en av dem som flitigt kommenterar blogginläggen får hon en chock. Det visar sig att mamman har ruvat på en hemlighet under hela Stellas liv. Kaoset är ett faktum.

Livet blir inte lättare av att en av de andra kvinnorna i mammagruppen hyser ett oförklarligt agg mot henne och ger märkliga kommentarer om en "Magnus". Dramatiken ökar ytterligare när det visar sig att Magnus samtidigt börjar få hemliga sms. Döljer han något, har det ett samband?

Med hormonerna rusande i kroppen tvingas Stella inse att den första tiden som mamma blir långt mer omtumlande än hon någonsin kunnat föreställa sig.

Min kommentar
När jag helt oplanerat råkade vinna en seminariebiljett till Bokmässan 2016 så att jag var "tvungen" att åka dit så besökte jag ett feelgoodmingel. Där fick vi en goodiebag som heter duga, den var sprängfylld och knäckte nästan min resväska. Genom paradiset på en spikmatta var en av de böcker som fanns där och när jag plötsligt kände att det var dags för något mer upplyftande än mord och elände så plockade jag fram den.

Kanske (förmodligen) uppskattar man den här boken än mer om man har eller har haft småbarn och har erfarenhet av mammagrupper. Själv kan jag inte relatera till något av det. Det enda jag har märkt är att det oftast är andra kvinnor som klankar ner på kvinnor som inte beter sig som de ska och då specifikt om det inte är "bra" mammor. Man kunde ju önska att man stöttade varandra i stället. Nåväl, jag tror det vore bra med fler "inlägg" av den här sorten.

Det är inte speciellt många karaktärer här, men det är ganska många osympatiska sådana. Eller nej, egentligen inte, men några av dem har vissa osympatiska drag. Främst gäller det Stella själv, hennes sambo Magnus och hans mamma Bodil. Det är verkligen inte lätt att tycka om dem. Personligen så tycker jag det är ett under att Magnus, efter sju(?) år, inte har lärt sig att höra av sig när han blir sen. Inte heller verkar han ha lärt sig att berätta om sina planer innan de är ett faktum. När det gäller Stella och hennes svärmor så är de som magneter som stöter ifrån varandra. De visar väldigt tydligt att som man behandlar andra blir man själv behandlad.

Dialogen är lite flåsig och krystad, inte alltid men ganska ofta. I övrigt gillar jag tonen och den är rolig. Ofta. Jag gillar speciellt att den inte är det minsta tillrättalagd. Historien lyckas inte riktigt beröra mig, vilket ju även feelgood behöver göra för att den ska vara riktigt bra. Det kan bero på det flåshurtiga, men också att det inte finns tillräckligt med svärta, eller ens rätt sorts svärta. Med det sagt så hade boken klarat sig utmärkt utan galen-kvinna-tråden. Då hade familjehemligheten kunnat få mer utrymme. Nu hastas den bara förbi, härligt okomplicerad. Som det ju så klart också kan vara.

Genom paradiset på en spikmatta är en underhållande historia och om jag någon gång upptäcker att det har kommit en fortsättning på den här historien så är det fullt möjligt att jag läser den. Och titeln alltså... hur underbar är inte den? Känslan kan appliceras på många företeelser, inte bara mammarollen.

På Goodreads hade den 3,08 i genomsnitt (beräknat på 12 betyg).
Jag ger den 3,5.

Boken är

Tråkig		Spännande		Förutsägbar
Bladvändare		Klurig		Läskig
Långsam		Tempofylld		Intetsägande
Ordbajsig		Fåordig		Nagelbitare
Mysig		Rå		Sorglig
Måbrabok		Tankeväckande		Rolig
Rörig		Genomtänkt		Mörk

Andra som bloggat om Genom paradiset på en spikmatta: Stories from the city, stories from the sea, Ugglans bokhylla och Kulturkollo.

Tisdagstrion: Böcker med parallella berättelser/flera tidsplan

Tisdag igen. Då är det som vanligt dags för Tisdagstrion som sköts av Ugglan & Boken.

Veckans tema: Böcker med parallella berättelser/flera tidsplan

Jag tycker att var och varannan bok numer har parallella berättelser och/eller flera tidsplan. Något jag egentligen inte alls gillar. Eller jo, det gör jag, men det är så lätt att det blir både konstigt och komplicerat (=dåligt). Det måste göras rätt för att det ska bli bra, vilket verkar vara svårt. Här är i alla fall tre exempel på bra.

1. Den gode lögnaren av Nicholas Searle som kanske hade oddsen emot sig, men som var briljant. Här finns två tidstrådar; nu och då, som dessutom går baklänges. Ett grepp som jag verkar gilla.

2. Större än störst av Andreas Roman har inte visats upp här på bloggen på ett bra tag, men nu är det dags. En helt magisk bok om vänskap, att växa upp och om drömmar. En tråd handlar om huvudpersonens barndom, den andra om nu.

3. 22/11 1963 av Stephen King innehåller tidsresor, minsann. Av titeln så kan man kanske ana vad den handlar om, i dåtidstråden.

Film: The dry (2020)

Titel: The dry
Originaltitel: The dry
Genre: Crime
Regissör: Robert Connolly
Manus: Robert Connolly, Harry Cripps, Jane Harper (bok)
Skådespelare: Eric Bana, Genevieve O'Reilly, John Polson, Keir O'Donnell, BeBe Bettencourt
Utgivningsår: 2020
Produktionsland: Australien
Längd: 117 min
Serie: -
Såg den på Viaplay 29 april 2022




Handling
Poliskommissarie Aaron Falk återvänder till sin hemstad, efter att ha varit borta i över 20 år, för att vara med på begravningen av sin ungdomsvän Luke. Luke som påstås först ha dödat sin fru och sin son för att därefter ha tagit sitt eget liv. När Falk motvilligt går med på att stanna kvar och undersöka brottet öppnar han upp ett gammalt sår - den 17-åriga Ellie Deacons död. Falk börjar snart ana att dessa två brott, med decennier emellan, på något sätt hör ihop. När han kämpar för att bevisa inte bara Lukes oskuld utan också sin egen ställs han mot de förutfattade meningar invånarna har mot honom och den undertryckta ilskan från en vettskrämd by.

Min kommentar
Förra hösten läste jag boken Hetta för att jag upptäckte att den skulle bli film. Sedan har jag mer eller mindre glömt bort det. Tills den dök upp på Viaplay, då jag la till den på vår lista. När det inte fanns fler måste-se-filmer så var det då äntligen dags att se The dry.

När vi började titta så sa jag till sambon att jag inte kom ihåg någonting, vilket var helt sant just då. Efter ett tag (egentligen när en specifik karaktär dök upp första gången) så triggades minnet igång och allt kom tillbaka. Snabbt och väldigt tydligt. Vilket jag nog egentligen tycker var synd.

Miljön är helt fantastisk, jag kan verkligen känna både torkan och hettan. Vyerna är magiska, så otroligt stort och tomt där är. Och torrt. Och varmt. Förmodligen en passande film att se under smällkalla vintern. Småstadskänslan kommer fram perfekt. Övergivenheten. Stoltheten.

Detta är en väldigt långsam och lågmäld film, det händer inte speciellt mycket. Thriller skulle jag absolut inte kalla den, det är den alldeles för ospännande för (och då menar jag den spänning som på engelska kallas suspense). Någon sådan tycker jag inte det finns alls. Däremot så är den spännande om man menar intressant. Man hoppar mellan då och nu, pusselbitar putsas ut och det gäller att inte tappa fokus. Som sambon gjorde och han blev uttråkad.

Här finns inga storvulna gester, inga överdrivet dramatiska scener, men framför allt så syns inte "det vackra folket" till överhuvudtaget. Inga bildsköna människor alls. De gamla ser gamla ut och inga perfekt stylade hemmafruar så långt ögat kan nå. De är som vem som helst. Inget är förskönat och det är så uppfriskande att se en "ärlig" film. Tyvärr så är den också lite för lång och håller inte riktigt hela vägen.

The dry får en fyra för den enastående stämningen och miljön. Jag tycker den är lite bättre än boken, eller åtminstone lika bra och jag upplever det som att filmen följer boken på ett bra sätt.



På Letterboxd hade den 3,4 i genomsnitt (beräknat på 14 291 betyg).
På IMDb hade den 6,9 i genomsnitt (beräknat på 22 893 betyg).
Jag ger den 4,0.

Filmen är

Spännande		Tråkig
Klurig		Förutsägbar
Trovärdig		Osannolik
Snyggt foto		Rolig
Romantisk		För lång
Sorglig		För kort
Fartfylld		Långsam

Smakebit på søndag: Den andra kvinnan

En smakebit på søndag är ett stående inslag bland bokbloggare som "drivs" av den norska bokbloggen Betraktninger. Varje vecka väljer vi ett stycke i boken vi läser och delar med oss av det. Ett spännande sätt att få veta vad andra läser.

Nu börjar den där jobbiga tiden, med födelsedagar i ett pärlband. Efter att ha varit utan detta i två år så trodde jag nog att jag skulle uppskatta allt lite mer. Det gör jag kanske, men jag tycker det är otroligt stressande när varenda helg, och lite till, ägnas åt att träffa människor. Mina batterier laddas när jag är själv, så man kan nog säga att jag förmodligen kommer att gå på ångorna de närmaste veckorna.

Trots att vi bara är i mitten av månaden så har jag påbörjat majs sista planerade bok, Den andra kvinnan av Greer Hendricks och Sarah Pekkanen. Vi har inte fått någon bra start, boken och jag. En av karaktärerna har på bara några tiotal sidor bytt namn tre gånger. Eller ja, alltså namnet är väl egentligen samma, men stavningen skiljer. Kanske är jag konstig, men det stör mig helt osannolikt mycket.

Min smakebit är från sida 82:

Jag vrider på huvudet och ser moster Charlottes silhuett. upplyst av hallampan där hon står i dörren. Jag vet inte hur länge hon har stått där eller om hon sett att jag har legat och stirrat i taket.
    "Mår du bättre?" Hon kommer in i rummet och drar upp persiennerna. Solen strömmar in och jag rycker till och håller för ögonen.
    Jag har sagt att jag har influensan. Men moster Charlotte har teorier om hur känslor och kroppslig hälsa hänger ihop - hur de förra lägger krokben för kroppen och bryter ner den. Hon hade trots allt inte bara tagit hand om mig, utan även min mor under hennes perioder.