lördag 18 januari 2014

"22/11 1963" av Stephen King

Genre: Science fiction
Antal sidor: 789
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: 11/22/63
Översättare: Boo Cassel
Serie: -
Förlag: Albert Bonniers Förlag
Utgivningsår: (original) 2011 (min) 2013
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 4 januari 2014






Första meningen: Jag har aldrig varit någon gråtmild typ.

Baksidetext
Engelskläraren Jake Epping får ett märkligt uppdrag. En döende vän har hittat en port till det förflutna på lagret till sin servering. Kliver man ut på andra sidan är klockan 11.58 den nionde september 1958. Varje gång.

Det uppdrag Jake får består i att förhindra mordet på Kennedy, eftersom vännen har härlett nästan allt ont som drabbat världen till just den händelsen. Efter en "provtur" accepterar Jake. Men han har en egen plan också: att förhindra en familjetragedi som förstört livet för en av hans vuxenelever. När det är gjort ska han långsamt söka sig till Dallas och vara på rätt plats vid exakt rätt tillfälle den tjugoandra november 1963.

Men det är som om själva tillvaron bjuder motstånd även mot de minsta förändringar, och lägger oväntat många hinder i vägen. Kommer han att hinna fram i tid? Eller måste han återvända till lagret i vår egen tid, kliva ut i 1958 och leva ytterligare fem år i väntan på att fullgöra sin uppgift? Och vad händer med vår egen tid om Jake lyckas - blir den vad den döende vännen drömt om?

Min kommentar
Ända sedan mitten av 80-talet, när jag först råkade på Stephen King, så har han varit min absoluta favoritförfattare alla kategorier. De här 30 åren har jag samlat på mig inte mindre än 58 böcker av honom och även om jag inte älskar dem allihop så håller han en väldigt hög lägstanivå. Att läsa Stephen King är lite som att komma hem efter en väldigt lång resa. När jag fick denna i julklapp så var det inget svårt beslut att knuffa upp den till toppen av läslistan.

Början är alldeles fantastisk och när Jake hamnade i slutet av 50-talet så hamnade jag faktiskt där också. Här finns så mycket referenser till både musik, litteratur och film så jag blir alldeles yr av lycka. När vi dessutom får möta två karaktärer från Det är min lycka gjord. Och hittar jag en direkt referens till låten Sylvia's mother med Dr Hook? And the operator says Forty cents more, for the next three minutes. Det måste ju komma därifrån, men lite märkligt är det att det kostar lika mycket att ringa 1972 som det gjorde 1963. Det är givetvis massor av politik också, det hade ju varit svårt att undvika i en bok som handlar om att stoppa mordet på Kennedy. Ofta har jag lite svårt för amerikanska böcker/filmer där det är mycket interna händelser, men just den här tiden av historien känner jag mig ganska hemma i så det var inga problem.

Efter att Jake klarat av det han tänkt 1958 så har han fem år att fördriva innan han kan ta sig an Lee Harvey Oswald. De här åren är lite väl detaljerade och tempot sänks betydligt. Här kunde nog ett hundratal sidor ha redigerats bort. Och sedan kommer slutet. Eftersom jag alltid är orolig för slutet när jag läser King, det verkar vara det enda han inte riktigt kan få till, så bävade jag lite när det närmade sig. Men jösses. Det blev ett helt perfekt slut, något annat hade inte varit tänkbart och i efterorden får jag reda på att det är sonen Joe Hill som hjälpt pappa och kommit på ett nytt slut. Det tackar jag för, även om jag inte vet hur det var från början.

Jag var alldeles tagen efter jag läst ut boken och de sista 300 sidorna eller så sträckläste jag. Det här med att det förflutna självt försöker stoppa förändringar tilltalar mig mycket och jag älskar tanken på fjärilseffekten, att allt vi gör får konsekvenser som vi inte ens kan ana. Mannen med det gula kortet funderade jag mycket på under läsningen och till slut visade det sig att jag tänkt rätt om honom. Det enda som egentligen störde min läsning var ordet "saggig" och olika böjningar av det. Till slut kved jag lite varje gång det användes. Finns det verkligen inga andra ord att använda?

Jag tvekade länge om betyget och det var farligt nära att jag satte 4.5, speciellt när jag var i mellandelen, men eftersom slutet är perfekt och jag inte tänkt på annat än den här boken de senaste dagarna så får den full pott.

Boktipsets estimerade betyg var 5.0. Jag ger den 5.0.


Boken är
TråkigFantasirik
RoligKlurig
TrovärdigFörutsägbar
OsannolikVälskriven
RomantiskDåligt språk
SorgligFör lång
SpännandeFör kort

Andra som bloggat om 22/11 1963: Du är vad du läser, Beroende av böcker och Det mörka tornet.

Boken kan köpas på AdLibris, Bokia och Bokus.

10 kommentarer:

  1. Härligt :-) Den här står på min läslista men jag avskräcks lite av antalet sidor faktiskt...

    SvaraRadera
  2. Jag håller på med den fortfarande men jag har läst annat emellan, håller precis på att komma över de där sidorna med lågt tempo.
    Mia

    SvaraRadera
  3. Fick denna boken i dag och blir ännu mer sugen på att läsa den nu!!!

    SvaraRadera
  4. Får nog skriva upp den här på att läsa-listan :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det tycker jag absolut att du ska göra :)

      Radera
  5. Håller helt och fullt med dig, detta var en läsupplevelse! Inte bara att den var spännande men en väldigt bra beskrivning av slutet av femtitalet och början av 60-talet. TLäste många King på 80-talet men tröttnade lite, så det här var ett kärt återseende. Hittade den på bokrean men började läsa den på semestern i sommarstugan, vad gjorde det att det regnade, jag märkte inte av vädret ett dugg. Härligt med en bok där man försvinner i en annan värld.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tycker att man faktiskt förflyttades till 50- och 60-talet, det var helt fantastiskt med alla tidsmarkörer. Det känns lite som att jag hade velat vara med då :) Älskade King villkorslöst ända från början, men han hade en liten dipp då när han råkade ut för bilolyckan och han gick på droger. Men nu är han verkligen tillbaka i sin gamla form :)

      Radera