Film: Jurassic World: Rebirth (2025)

Titel: Jurassic World: Rebirth
Originaltitel: Jurassic World: Rebirth
Genre: Action
Regissör: Gareth Edwards
Manus: David Koepp
Skådespelare: Scarlett Johansson, Mahershala Ali, Jonathan Bailey, Rupert Friend, Manuel Garcia-Rulfo
Utgivningsår: 2025
Produktionsland: USA
Längd: 133 min
Serie: -
Såg den på SF Anytime 2 januari 2026





Handling
Fem år efter händelserna i Jurassic World Dominion, har jordens ekosystem visat sig vara ohållbart för dinosaurier. De kvarvarande lever isolerade i tropiska miljöer nära ekvatorn, med klimat som liknar det där de en gång frodades. De tre mest kolossala arterna på land, i havet och i luften, inom denna tropiska biosfär bär, i sitt DNA, på nyckeln till en medicin som kommer att ge mänskligheten mirakulösa, livräddande fördelar.

Zora Bennett, expert på hemliga operationer, landar ett kontrakt för att leda ett expertteam för att säkra genetiskt material från världens tre största dinosaurier. När Zoras operation stöter på en civilfamilj vars båtexpedition kapsejsade, strandar de alla på en ö där de ställs ansikte mot ansikte med en olycksbådande, chockerande upptäckt som har varit dold för världen i årtionden.

Min kommentar
När man åker en del tåg med SJ så får man väldigt trevliga poäng som man kan använda för att hyra film på SF Anytime. Eftersom en hög poäng gick ut vid årsskiftet så köptes det värdekod. Sedan var det bara att botanisera bland de filmer som ännu inte streamar på någon tjänst som vi har. Valet för årets första film föll på Jurassic World: Rebirth.

Varningarna var många, kan man väl säga, men eftersom vi har blivit väl underhållna av samtliga tidigare filmer så tänkte vi att alla andra kanske hade fel. Faktum är att jag många gånger har varit nära att köpa filmen, men något har stoppat mig. Varenda gång. Med tanke på att jag köpt alla andra så är det lite märkligt. Nu i efterhand så är jag extremt tacksam för att jag inte köpte den.

Här är så mycket som är ologiskt och inte går ihop. Då är det inte ens de levande dinosaurierna jag tänker på. Jag orkar knappt kommentera allt som är tokigt, men här kommer ett litet urval. Säkerhetssystemet i labbet i början måste ha varit designat av en idiot. Mer vill jag inte säga om det. Zora gör en stor affär av att klippa upp ett stängsel. Trots att mellanrummen mellan vajrarna är minst en meter. de behövde knappt böja sig för att ta sig igenom. Pappa Reuben avfyrar en nödraket. Trots att båten som är på väg för att rädda dem är typ hundra meter bort och har kursen rakt mot dem. Gigantiska dinosaurier döljs helt av ett gräs som inte är högt nog för ens en människa att gömma sig i. Det finns så mycket mer, men jag orkar bara inte.

Skådespelarna är rent allmänt ganska dåliga, de spelar över och så har de dåliga repliker. Vilket ju inte är deras fel. Scarlett Johansson tycker jag bara synd om. Här gjorde hon ett stort misstag när hon tackade ja till den här rollen. Hon är så mycket bättre än detta. Hoppas hon fick riktigt bra betalt i alla fall.

Ganska så förvånad blev jag när jag i eftertexterna såg Steven Spielbergs namn. Jag tänkte (hoppades) att det stod där bara symboliskt, men när jag googlade (ja, så illa var det faktiskt, så att jag var tvungen att veta) så visade det sig att han i allra högsta grad varit involverad. Det gjorde mig bara ledsen.

Jurassic World: Rebirth är ändå en film med potential. Om den hade varit bättre filmad och med ett något vettigare manus så kunde den ha blivit bra. Nu blev det mer en uppvisning i vad som kan gå fel. Vi bestämde oss ganska snabbt för att se den som en komedi i stället. Det var enda alternativet. Tyvärr så tror jag inte att det på något sätt var meningen.


På Letterboxd hade den 2,9 i genomsnitt (beräknat på 908 821 betyg).
På IMDb hade den 5,9 i genomsnitt (beräknat på 169k betyg).
Jag ger den 2,5.

Filmen är

Spännande		Tråkig		Trovärdig
Klurig		Förutsägbar		Mystisk
Berörande		Osannolik		Underhållande
Snyggt foto		Rolig		Långsam
Romantisk		För lång		Fartfylld
Sorglig		För kort		Läskig

Film: Mission: Impossible - The Final Reckoning (2025)

Titel: Mission: Impossible – The Final Reckoning
Originaltitel: Mission: Impossible – The Final Reckoning
Genre: Action
Regissör: Christopher McQuarrie
Manus: Bruce Geller, Christopher McQuarrie, Erik Jendresen
Skådespelare: Tom Cruise, Hayley Atwell, Pom Klementieff, Simon Pegg, Ving Rhames
Utgivningsår: 2025
Produktionsland: USA
Längd: 170 min
Serie: -
Såg den på blu-ray 24 oktober 2025



Handling
Ethan Hunt och hans IMF-team fortsätter sitt sökande efter den skrämmande AI som kallas ENTITETEN som har infiltrerat underrättelsenätverk över hela världen. Samtidigt har de världens regeringar och en mystisk vålnad från Ethans förflutna hack i häl. Tillsammans med nya allierade befinner Hunt sig i en kapplöpning mot tiden för att förhindra att världen som vi känner den att förändras för evigt.

Min kommentar
Nu för tiden är det så sällan jag köper film att jag faktiskt hade problem att hitta någonstans att köpa Mission: Impossible - The final reckoning. För äga den måste jag ju. Tyvärr så hade vi inte tid att titta på den första helgen efter att jag hade fått den, utan den fick vänta en vecka till. Jag var så taggad.

För mig personligen så är det en evinnerlig tur att den där AI-entiteten framställs så inte trovärdig. Lite töntig, till och med. Annars så hade den skrämt mig ordentligt. Då skrämmer de där stridpittarna mig mycket mer, men lyckligtvis så fanns det även en stor ledare som vågade visa tillit. Precis vad världen behöver nu. Vissa scener gav mig också ångest på riktigt. Speciellt den där orimligt långa flygplansscenen. Exakt så där kan mina mardrömmar se ut, när/om jag har några.

Ett litet märkligt fenomen, som jag bara delvis har reagerat på tidigare, är de människor som omger Ethan Hunt. Alla kvinnor är utan undantag undersköna (och även smarta och starka), vilket jag har tänkt på tidigare. Den här gången började jag fundera på männen runt honom. De är, i stort sett utan undantag, mer eller mindre ordinära (till utseendet då). Inga hunkar så långt ögat kan nå. Förutom Ethan Hunt själv. Kan det vara så att det är meningen? Eller är det så att endast vackra kvinnor får en roll i Hollywood?

Jag är så vansinnigt imponerad av Tom Cruise och de stunts han gör. Speciellt med tanke på att han ju inte är någon ungdom längre. Hannah Waddingham dyker upp lite överallt nu och det är kul tycker jag. Hon gör det bra. Min favorit i den här filmserien kommer emellertid alltid att vara Benji.

Det största (enda?) problemet med filmen är att den är väldigt lång. Väldigt, väldigt lång. Nästan tre timmar. Kanske hade den inte behövt vara det. Även om den nu faktiskt aldrig var tråkig. Tvärtom. Här snackar vi äkta underhållning. Från första filmrutan till den sista. Det är till och med så att det nästan har gått inflation i i-sista-sekunden scener. De är faktiskt så många att jag inte orkar bry mig längre.

Mission: Impossible - The final reckoning har riktigt många tillbakablickar till de tidigare filmerna. Det får mig att fundera på om detta kan vara den sista. Om det är det så är det snyggt hopknutet. Många scener är egentligen helt orimliga, men vem bryr sig? Detta är underhållning när den är som bäst.


På Letterboxd hade den 3,5 i genomsnitt (beräknat på 624 194 betyg).
På IMDb hade den 7,2 i genomsnitt (beräknat på 177k betyg).
Jag ger den 4,0.

Filmen är

Spännande		Tråkig		Trovärdig
Klurig		Förutsägbar		Mystisk
Berörande		Osannolik		Underhållande
Snyggt foto		Rolig		Långsam
Romantisk		För lång		Fartfylld
Sorglig		För kort		Läskig

Film: Carry-on (2024)

Titel: Carry-on
Originaltitel: Carry-on
Genre: Action
Regissör: Jaume Collet-Serra
Manus: T.J. Fixman
Skådespelare: Taron Egerton, Jason Bateman, Sofia Carson, Danielle Deadwyler, Theo Rossi
Utgivningsår: 2024
Produktionsland: USA
Längd: 119 min
Serie: -
Såg den på Netflix 20 december 2024





Handling
Ethan Kopek jobbar som säkerhetspersonal på Los Angeles flygplats. Det är julaftonskväll och fullpackat med stressade människor. När Kopek föräras uppgiften att se till att inget farligt slipper igenom röntgen av handbagage så är det ett steg upp i hans karriär som har stått stilla. Glädjen och stoltheten försvinner när han får en mystisk röst i sitt öra via en hörsnäcka, som utpressar honom att låta en väska passera utan att sökas igenom.

Min kommentar
Kanske är det en trend att julfilmer inte längre behöver vara glittriga, glada och juliga längre. Lite som Die hard alltså. I så fall är det en glädjande trend, tycker jag. Carry-on har det ju pratats om den del, men någon ny Die hard det är den inte.

Själva grundförutsättningen för hela det här scenariot känns inte sannolikt. Om jag inte minns alldeles fel så får man inte själv välja i vilken kö man ska ställa sig i till säkerhetskontrollen. I alla fall har man inte det på de flygplatser jag har varit. Kanske finns det en mening med det.

Strängt taget så är detta en intressant och mycket otäck idé för en film. Tyvärr så finns det ganska många märkliga saker, inte bara själva grundbulten med kön alltså. Till exempel hur en skytt kan veta exakt var han ska ställa sig för att få sikte på den han ska skjuta. På hela Los Angeles flygplats. Den är liksom inte liten. Det är för mycket som händer/är bara för att passa scenariot. I stället för tvärtom.

Taron Egerton kändes jättebekant, men jag kunde inte alls placera honom. Det visar sig att jag ju har sett honom i massor av filmer, bland annat som Elton John. Flickvännen Nora, som spelas av Sofia Carson, verkar inte ha något annat ansiktsuttryck än helt tomt. Dessutom så gör hon mig riktigt arg, när plötsligt pojkvännen inte längre duger som den han är. Nu ska han pushas att göra karriär, med svepskälet att han var gladare förut. Det finns överhuvudtaget inte tillstymmelse till kemi mellan Ethan och Nora. Vilket tyvärr gör att jag inte bryr mig ett dugg om hon lever eller dör. Jason Bateman är ju lite av en favorit och jag är ganska glad i honom. Därför gillar jag inte när han spelar skurk, men han gör det så bra.

Filmen är snyggt gjord och den där bilkraschen är något av det snyggaste och mest annorlunda jag har sett på länge. Jag tror inte att jag någonsin har sett en som har filmats på det här sättet.

Carry-on är utan tvekan mycket underhållande och välgjord. Väldigt förutsägbar är den också och egentligen så händer ingenting som överraskar mig. Jag kan dock inte påstå att jag hade tråkigt någon gång under filmen, bara det gör den sevärd. Julstämning finns det inte alls, men julmirakel får man väl kalla alla sammanträffanden som krävs. Trovärdigheten får en tvåa i betyg. Bortse från den så blir filmen bättre.


På Letterboxd hade den 3,1 i genomsnitt (beräknat på 199 017 betyg).
På IMDb hade den 6,5 i genomsnitt (beräknat på 51k betyg).
Jag ger den 3,5.

Filmen är

Spännande		Tråkig		Trovärdig
Klurig		Förutsägbar		Mystisk
Berörande		Osannolik		Underhållande
Snyggt foto		Rolig		Långsam
Romantisk		För lång		Fartfylld
Sorglig		För kort		Läskig

Film: Rebel Ridge (2024)

Titel: Rebel Ridge
Originaltitel: Rebel Ridge
Genre: Action
Regissör: Jeremy Saulnier
Manus: Jeremy Saulnier
Skådespelare: Aaron Pierre, Don Johnson, AnnaSophia Robb, David Denman, Emory Cohen
Utgivningsår: 2024
Produktionsland: USA
Längd: 131 min
Serie: -
Såg den på Netflix 27 september 2024





Handling
Terry Richmond, en före detta marinkårssoldat, vars kusin åkt fast för droginnehav har fått ihop en stor summa pengar så att han kan betala borgen – kontant. Han cyklar till den lilla hålan där han ska lösa ut sin kusin, pengarna har han i en ryggsäck. På vägen blir han, mer eller mindre, rånad. Av polisen.

Min kommentar
Fredagen efter att vi hade kommit hem från semestern så var vi båda lediga. Man behöver ju hämta sig lite efter semestern och vi kom hem ganska sent på torsdagen efter det sedvanliga tågkrånglet. Vi hade alltså mycket tid att fundera över vilken film vi ville se och eftersom rollistan för Rebel Ridge innehöll Don Johnson så fick det bli den.

Det börjar väldigt lovande och första timmen eller så är faktiskt bra. Sedan blir mycket, rent generellt, obegripligt. Jag vet inte om det beror på att man förutsätts veta hur det amerikanska rättssystemet fungerar, eller om jag var ofokuserad, eller om manuset är luddigt. Resultatet blir oavsett att jag inte alltid förstår förutsättningarna för det som händer. Då tappar jag ofta sugen, som jag gör här.

Tempot är oerhört forcerat, trots den mastiga speltiden. Jag vet inte riktigt hur det går till, men det känns som att man har försökt klämma in för mycket. Det blir för snårigt. Mot slutet så spårar allt ur och det kulminerar i slutstriden, som bara blir för mycket.

Don Johnson är alltid kul att se, det händer ju inte speciellt ofta. Just den här karaktären önskar jag att han inte hade spelat. Inte för att han är dålig, utan för att karaktären är den den är. Aaron Pierre har jag inte sett i något tidigare, men han gör detta mycket bra och jag är säker på att han kommer att dyka upp i "riktiga" filmer. Alltså inte Netflix-produktioner. Om det någon gång är dags för en svart James Bond så är han nog mannen för det.

Själva förutsättningen för filmen kände jag att jag inte alls ville tro på. För mig är det obegripligt att man kan ha en lag som tillåter polisen att konfiskera människors pengar utan brottsmisstanke. Det räcker med att polisen ifråga tycker att du, till exempel, har för mycket kontanter på dig. Men det värsta av allt är att de faktiskt kan behålla pengarna. Trots att eventuella misstankar visar sig vara felaktiga. Så fattade jag det. Förfärligt.

Rebel Ridge är lite som en modern Rambo och jag gillar verkligen en kylig (iskall) hjälte. Hämnd som tema är inte på något sätt ett favorittema, snarare tvärtom, men just den här sorten får mig att må väldigt bra. Tyvärr så är filmen så väldigt mycket för lång. Storyn räcker inte på långa vägar för två timmar film.


På Letterboxd hade den 3,5 i genomsnitt (beräknat på 116 993 betyg).
På IMDb hade den 6,9 i genomsnitt (beräknat på 52k betyg).
Jag ger den 3,5.

Filmen är

Spännande		Tråkig		Trovärdig
Klurig		Förutsägbar		Mystisk
Berörande		Osannolik		Underhållande
Snyggt foto		Rolig		Långsam
Romantisk		För lång		Fartfylld
Sorglig		För kort		Läskig

Film: The beekeeper (2024)

Titel: The beekeeper
Originaltitel: The beekeeper
Genre: Action
Regissör: David Ayer
Manus: Kurt Wimmer
Skådespelare: Jason Statham, Emmy Raver-Lampman, Jemma Redgrave, Josh Hutcherson, Jeremy Irons
Utgivningsår: 2024
Produktionsland: USA, Storbritannien
Längd: 105 min
Serie: -
Såg den på SF Anytime 6 september 2024





Handling
Adam Clay är biodlare, men någon som är mycket viktig för honom blir utsatt för ett avancerat nätfiskebedrägeri och bestulen på allt. Men vad dessa makt- och pengahungriga bedragare inte vet är att Clay är en agent i ett hemligt program som heter Beekeepers, och de underskattar hur mycket av ett hot han är. Adam ger sig ut på en hämndodyssé, där han jagar och dödar de ansvariga för händelsen.

Min kommentar
Vi hade fått en värdekupong att lösa in på SF Anytime, men de filmer vi (jag) ville se gick bara att "köpa", upptäckte jag till min stora förtvivlan. Alltså fick jag lägga lite tid på att leta upp något som gick att hyra. Till slut hittade jag The beekeeper, som inte var totalt sågad på IMDb.

Kanske är det fel av mig, men det är inget annat än härligt att se någon hämnas äldre människor som blivit utsatta för bedrägerier och bestulna på allt de äger och har. Faktum är att det är rent njutbart. Tyvärr så räcker det inte att min toleransnivå är betydligt högre, tack vare temat, filmen går ganska snabbt över gränsen och blir på tok för våldsam. Och osannolik.

Valet av "skurk" tycker jag är genialiskt. Hur skulle man inte kunna tycka illa om den liksom. Precis när man sitter där och myser över hur beekeepern hanterar dem så kommer den nya beekeepern in i handlingen. Jag tror att det är den som förstör allt för mig. Det är i alla fall där som jag känner att det blir för mycket. På riktigt. Även om det är hittepå så måste det ju ändå på något sätt vara rimligt. Inte bara fräckt.

Den så kallade twisten misslyckas de kapitalt med, den gissade jag på direkt. Då blir det oerhört fjantigt när "avslöjandet" kommer. Med ett musikaliskt crescendo.. Då skämdes jag faktiskt lite å manusförfattarnas vägnar. Den var ju så uppenbar.

Detta är (vålds)underhållning i sin renaste form och jag kan inte påstå att jag var uttråkad en enda sekund. Här finns också nya och kreativa sätt att ta död på folk. Något som jag, underligt nog, uppskattar. Jag tänker inte ens gå in på skådespelarprestationer. Det är inte den typen av film.

The beekeeper får faktiskt ett högre betyg bara för att jag verkligen önskar att någon gav sig ut för att jaga de fullständigt moral- och empatilösa skurkar som ger sig på äldre. Det är oerhört tillfredsställande att se.


På Letterboxd hade den 2,7 i genomsnitt (beräknat på 181 109 betyg).
På IMDb hade den 6,4 i genomsnitt (beräknat på 129k betyg).
Jag ger den 3,5.

Filmen är

Spännande		Tråkig		Trovärdig
Klurig		Förutsägbar		Mystisk
Berörande		Osannolik		Underhållande
Snyggt foto		Rolig		Långsam
Romantisk		För lång		Fartfylld
Sorglig		För kort		Läskig

Film: The equalizer 3 (2023)

Titel: The equalizer 3
Originaltitel: The equalizer 3
Genre: Action
Regissör: Antoine Fuqua
Manus: Richard Wenk
Skådespelare: Denzel Washington, Dakota Fanning, Remo Girone, Gaia Scodellaro, Eugenio Mastrandrea
Utgivningsår: 2023
Produktionsland: USA, Italien
Längd: 104 min
Serie: -
Såg den på Viaplay 31 maj 2024





Handling
Sedan han gav upp sitt liv som lönnmördare för regeringen har Robert McCall kämpat för att gottgöra de fruktansvärda saker han har gjort tidigare och finner en märklig tröst i att bringa rättvisa för de förtryckta. Han har äntligen hittat ett ställe där han kan finna ro, i Kampanien, Italien, men upptäcker att hans nya vänner är under kontroll av Camorran. När händelserna får allvarliga konsekvenser vet McCall vad han måste göra: bli sina vänners beskyddare genom att ta sig an de kriminella.

Min kommentar
Nu fick det räcka med puttenuttiga romantiska komedier, i alla fall ett tag. Jag hade nämligen upptäckt att The equalizer 3 streamade på Viaplay. För mig är det mycket svårt att motstå en film med Denzel Washington. Det var ju så många år sedan sist.

Att man har känt behovet att göra inte bara en, utan två uppföljare förstår jag egentligen inte. Första filmen var riktigt bra. De två efterföljande är inte alls på samma nivå. Jag hade inte koll på att filmen utspelar sig i Italien, men det är en miljö jag verkligen gillar. Det gör mig mycket glad att den dessutom är inspelad på Sorrentohalvön, där jag var förra året, gör mig extra glad.

Ett problem med sådana här filmer är att våldet blir så ... våldsamt. Och grafiskt. Jag gillar inte det. Kanske är det inte överdrivet, men man (jag) behöver verkligen inte se allt. I närbild. Det som gör att filmen får en extra halva i betyg är, trots detta, att det är en ren njutning att se bovarna få stryk. Vilket ju egentligen är den enda anledningen till att se den här typen av film. Jag blir så otroligt arg och frustrerad av vissa brott/brottslingar.

Denzels karaktär är så underbart kylig och han gör det så bra. Mannen är ju ändå snart 70 år. Något som märks. Han är inte lika snabb och smidig i sina rörelser och det är inte i närheten av lika många actionscener. Både han och filmen är ändå tillräckligt bra.

CIA-inblandningen förstår jag inte riktigt, den känns lite märklig, men framför allt inte helt nödvändig. Men det är inte det mest underliga här. Hur kan en vuxen man inte veta vad kebab är? Och hur kan man välja just det att visa upp, när man ska ge exempel på en lokal delikatess (i Italien)?

The equalizer 3 känns lite som The equalizer på semester, men det är underhållning i drygt en och en halv timme. Jag kan helt klart relatera till att finna frid i en liten italiensk by i Kampanien. Se upp för Camorran bara.


På Letterboxd hade den 3,0 i genomsnitt (beräknat på 105 954 betyg).
På IMDb hade den 6,8 i genomsnitt (beräknat på 121K betyg).
Jag ger den 3,5.

Filmen är

Spännande		Tråkig		Trovärdig
Klurig		Förutsägbar		Mystisk
Berörande		Osannolik		Underhållande
Snyggt foto		Rolig		Långsam
Romantisk		För lång		Fartfylld
Sorglig		För kort		Läskig

Film: Mission: Impossible - Dead reckoning part one

Titel: Mission: Impossible - Dead reckoning part one
Originaltitel: Mission: Impossible - Dead reckoning part one
Genre: Action
Regissör: Christopher McQuarrie
Manus: Bruce Geller, Christopher McQuarrie, Erik Jendresen
Skådespelare: Tom Cruise, Hayley Atwell, Rebecca Ferguson, Simon Pegg, Ving Rhames
Utgivningsår: 2023
Produktionsland: USA
Längd: 163 min
Serie: -
Såg den på blu-ray 17 november 2023



Handling
Ethan Hunt och hans IMF-team ger sig ut på sitt farligaste uppdrag hittills: att spåra upp ett fruktansvärt nytt vapen som hotar hela mänskligheten. När kontrollen över framtiden och världens öde står på spel, och mörka krafter från Ethans förflutna närmar sig, börjar ett dödligt race runt hela världen. Konfronterad av en mystisk, allsmäktig fiende, tvingas Ethan inse att inget kan vara viktigare än hans uppdrag – inte ens de människor vars liv han bryr sig mest om.

Min kommentar
Mission: Impossible - Dead reckoning part one har jag väntat på i vad som känns som evigheter. Den blev ju ganska rejält försenad på grund av pandemin, men till slut så dök den upp så jag kunde förhandsbeställa den. För naturligtvis var jag ju tvungen att köpa den. Sedan har jag bara väntat och väntat och vi tittade på den samma vecka den dök upp i posten.

På något sätt så tycker jag att de här filmerna har tagit över James Bonds roll. Det är fräck teknik och klurig intrig. Humor brukar det vara också, men den är inte lika framträdande i den här filmen. Den är betydligt mörkare och mer allvarlig. Och fräcka stunts finns det mängder av, så klart.

Det här är underhållning på hög nivå och tempot är otroligt högt. Genom i stort sett hela filmen. Osannolikt nog. Någon egentlig trovärdighet förväntar jag mig inte, men utdragna slagsmålsscener på omöjliga platser kändes lite over the top. Och sedan när fortsätter ånglok att tuffa på utan att någon matar det med bränsle? Miljöerna är bra, riktigt tjusiga vyer över berg bland annat. Som inte alls är inspelade i österrikiska alpena utan i Norge. Tydligen. Både Rom och Venedig är med i alla fall och det är kul att se platser där man själv har varit. Och det får mig att fundera lite över hur sannolikt det är att någon, som är i Venedig för första gången, hittar så bra.

På tal om att ha tagit över rollen från James Bond, så gäller det även det här med alla undersköna kvinnor. De fullkomligt myllrar kring Ethan Hunt. Jag är nog allt lite (mer än) less på det. Det hade varit kul att se en "vanlig" kvinna där. Någon gång. Jag kan inte påstå att filmen är tråkig, men ganska mycket av dialogen består av förklaringar av sådan som vi själva har sett/hört. För bara en liten stund sedan. Det känns onödigt.

Tom Cruise gör sitt jobb och något annat hade jag inte väntat mig. Men helt ärligt så börjar jag faktiskt fundera på om han möjligen är vampyr. För han åldras inte. Åtminstone inte i samma takt som vi andra. Nog om hans ålder ... Hans sidekicks, Benji och Luther, gillar jag verkligen. De höjer varenda scen de är med i och det är också där som humorn bränner till.

En av scenerna gav mig ångest, på riktigt. Den där oerhört långdragna scenen i det hängande tåget ... det där är bland det läskigaste man kan utsätta mig för. Då vrider jag mig som en mask i soffan. Usch. Men det är vansinnigt bra gjort och det ska bli spännande att se hur allt filmades. När jag väl kommer till skott med att se den extra skivan jag fick med.

Mission: Impossible - Dead reckoning part one har samma problem som många moderna filmer; den är på tok för lång. Efter nästan tre timmar så får vi ändå inte veta hur det slutar. Jag hade ju helt missat det där med part one. Ingen film behöver behöver vara mer än två timmar. Då har man gjort fel, tycker jag. Och nu har jag ännu en film att hänvisa till när det gäller AI.



På Letterboxd hade den 3,8 i genomsnitt (beräknat på 345 414 betyg).
På IMDb hade den 7,8 i genomsnitt (beräknat på 187k betyg).
Jag ger den 4,0.

Filmen är

Spännande		Tråkig
Klurig		Förutsägbar
Trovärdig		Osannolik
Snyggt foto		Rolig
Romantisk		För lång
Sorglig		För kort
Fartfylld		Långsam

Film: Plane (2023)

Titel: Plane
Originaltitel: Plane
Genre: Action
Regissör: Jean-François Richet
Manus: Charles Cumming, J P Davis
Skådespelare: Gerard Butler, Mike Colter, Yoson An, Tony Goldwyn, Evan Dane Taylor
Utgivningsår: 2023
Produktionsland: Storbritannien, USA
Längd: 107 min
Serie: -
Såg den på Amazon Prime Video 3 november 2023





Handling
Piloten Ray Torrance lyckas på ett heroiskt sätt landa ett svårt stormskadat flygplan på en avlägsen ö utanför Filippinerna. Snart inser de att de befinner sig i en laglös krigszon och de blir snabbt måltavla för hänsynslösa terrorister som vill ta planet och dess passagerare som gisslan. Det blir upp till Ray att lösa ytterligare en livsfarlig situation och föra passagerarna i säkerhet.

Min kommentar
Som vanligt så kändes det betungande att försöka hitta fredagsfilmen. Ända tills jag fick syn på Plane. Det är väl lika bra att klara av alla de där flygplansfilmerna när man vet att det är länge tills det är dags för en flygning igen.

Förmodligen så har jag nämnt det tidigare, men jag är allt lite svag för Gerard Butler. Visst har han varit med i sin beskärda del av dåliga filmer, men detta är helt klart inte en av dem. Denna är en gedigen action, väldigt rak och enkel. Utan en konstruerad komplicerad intrig. Faktum är att det känns lite som en 90-talsaction och det menar jag på ett bra sätt.

Några felaktiga beslut orsakar egentligen allt och är även anledningen till att det blir värre. Det hela börjar, så klart, med att bolaget vill spara pengar. Lite undrar jag om man verkligen skickar ett flygplan igenom ett oväder, men i övrigt är det inget här som är helt osannolikt. Bara oerhört korkat. Jag tycker det kommer trovärdiga reaktioner från passagerarna. Dessvärre så tror jag att samtliga dessa människotyper brukar finnas representerade.

Det enda jag egentligen har att klaga på är att Gerard Butler borde ha tryckt på mer med sin skotska accent. Den kommer och går genom hela filmen. Det finns en del roliga kommentarer och de är på precis rätt nivå. Jag gillar killen som flygbolaget kallar in för att lösa problemet. Han är handfast och lösningsorienterad. Vilket är mer än man kan säga om de andra på huvudkontoret.

Med Plane så är Gerard Butler tillbaka. Skulle jag vilja ropa. Det som händer på planet är det som är läskigast, för mig. När de skjuter ihjäl varandra på marken så bekommer det mig inte. I alla fall inte lika mycket. Eventuellt kan det vara så att filmen blir extra bra eftersom det är ett flygplan med. Flygplan är, per definition, läskiga.



På Letterboxd hade den 2,9 i genomsnitt (beräknat på 58 470 betyg).
På IMDb hade den 6,5 i genomsnitt (beräknat på 69k betyg).
Jag ger den 3,5.

Filmen är

Spännande		Tråkig
Klurig		Förutsägbar
Trovärdig		Osannolik
Snyggt foto		Rolig
Romantisk		För lång
Sorglig		För kort
Fartfylld		Långsam

Film: Spider-man: Far from home (2019)

Titel: Spider-man: Far from home
Originaltitel: Spider-man: Far from home
Genre: Äventyr
Regissör: Jon Watts
Manus: Chris McKenna, Erik Sommers, Stan Lee
Skådespelare: Tom Holland, Samuel L Jackson, Jake Gyllenhaal, Marisa Tomei, Zendaya
Utgivningsår: 2019
Produktionsland: USA
Längd: 129 min
Serie: -
Såg den på Viaplay 8 september 2023





Handling
Vår vänliga grannskapssuperhjälte bestämmer sig för att resa med sin skolklass på en semester till Europa. Peters plan att lämna superhjältegrejorna bakom sig i några veckor skrotas snabbt när han högst motvilligt går med på att hjälpa Nick Fury att avslöja mysteriet med flera elementarer, vilket skapar förödelse över stora delar av kontinenten.

Min kommentar
För några veckor sedan så pratade vi film under lunchen på jobbet och man kom in på alla olika Spider-man-filmer. Jag insåg att jag nog inte hade sett de senaste, så jag la genast till dem på listan och tänkte att vi skulle se Spider-man: Far from home redan den fredagen. Det ville dock inte Viaplay, som bara stod och snurrade när vi försökte starta filmen. Det dröjde ett tag innan det blev tillfälle att se den, men den här gången funkade det.

Handlingen övertygade mig inte direkt och det märks kanske av att jag blev lite distraherad av att jag funderade över de stackare som befann sig i något slags fordon när de försvann. När de kom tillbaka så hamnade de nämligen exakt där de var när blippen inträffade. Lite märkligt är det och jag är ganska säker på att det inte var filmmakarnas mening att man skulle fundera på det. Har man det kommit någon Marvelfilm om efter blippen? Jag kan inte minnas det.

Fram till mitten, ungefär, så var jag nog ganska uttråkad, men där tog allt en hiskelig fart. Då väcktes mitt intresse och jag blev fascinerad över hur otroligt snyggt det var. Filmen är ofta smårolig och ibland riktigt rolig. Precis som jag tycker att en superhjältefilm ska vara. Det är en bra och intressant balansgång mellan Peter Parkers roller som vanlig tonåring och superhjälte.

Jag hade ju, som vanligt, ingen aning om vad jag kunde förvänta mig, men det var överraskande och kul med en resa runt i Europa. Det är alltid kul att känna igen sig. Jag hade gärna sett fler miljöer från samtliga huvudstäder. Tyvärr så lider den här filmen av samma sak som alla andra (Marvel)filmer. Den är på tok för lång. Jag tror att man lätt hade kunnat kapa bort en halvtimme. Gärna i första halvan då.

Tom Holland är en bra Spider-man, även om jag nog var mer glad i Tobey Maguire, men jag har egentligen inga åsikter om detta. Jag tycker alla gör en berömvärd insats. Och det är faktiskt ganska skönt att slippa Tony Stark.

Min undran är om jag inte hade gillat Spider-man: Far from home mer om den hade varit frikopplad från MCU. Spider-man är liksom Spider-man. Han behöver inga high tech-gadgets och han behöver inte heller de andra i universumet. Han klarar sig alldeles utmärkt på egen hand. I alla fall så slutar den på ett sätt som gör att jag känner att jag nog borde se nästa film. Snart.



På Letterboxd hade den 3,38 i genomsnitt (beräknat på 1 062 260 betyg).
På IMDb hade den 7,4 i genomsnitt (beräknat på 531k betyg).
Jag ger den 3,5.

Filmen är

Spännande		Tråkig
Klurig		Förutsägbar
Trovärdig		Osannolik
Snyggt foto		Rolig
Romantisk		För lång
Sorglig		För kort
Fartfylld		Långsam

Film: Extraction 2 (2023)

Titel: Extraction 2
Originaltitel: Extraction 2
Genre: Action
Regissör: Sam Hargrave
Manus: Joe Russo, Ane Parks, Anthony Russo
Skådespelare: Chris Hemsworth, Golshifteh Farahani, Adam Bessa, Tornike Gogrichiani, Demetre Kavelashvili
Utgivningsår: 2023
Produktionsland: Tjeckien, Österrike, Australien, USA
Längd: 124 min
Serie: -
Såg den på SVT Play 30 juni 2023




Handling
Tyler Rake har i uppdrag att extrahera en familj som är utlämnad till en georgisk gangster och infiltrerar ett av världens dödligaste fängelser för att rädda dem. Men när fritagningen gåt fel, och gangstern dör i stridens hetta, spårar hans lika hänsynslösa bror upp Rake och hans team till Wien, för att ta hämnd.

Min kommentar
Den här fredagen hade jag två filmer som kunde komma ifråga att se, så sambon fick välja. Eller jag hann bara till "Vad vill du se?" och då sa han action. Det var jag ganska säker på att Extraction 2 skulle vara och den andra filmen jag tänkte på är det definitivt inte. Så trots att vi egentligen inte var så väldigt imponerade av första filmen så fick det bli den.

Filmen följer på alla sätt Netflix-mallen till punkt och pricka. Yta och effekter är rejält påkostade och felfria. Manuset lämnar dock en hel del att önska. Likaså karaktärsutvecklingen, eller kanske snarare allt om karaktärerna. Ingen av dem har egentligen någon som helst substans. Varken bakgrund eller personlighet.

Bakgrundshistorien är bättre i denna, i betydelsen att den överhuvudtaget finns och faktiskt är hyfsat trovärdig. I övrigt är det ungefär lika usel storyline. Att de två timmarna ägnas nästan uteslutande åt slagsmål säger en del om hur tunn handlingen är. Inget är egentligen nytt, förutom den där handgranaten i hissdörren. Det tricket fick mig att utbrista "Åh, fräckt!". Högafflar i halsar verkar kunna bli ett återkommande tema.

Humorn, som jag ändå har något svagt minne av fanns i första filmen, skulle jag nog säga lyser med sin frånvaro. Det här är mer "seriös" och hardcore action. Det finns även här ett försök till lite mer djup, men det misslyckas precis som ettan. Ingenting är liksom underbyggt och förankrat i karaktärerna.

Om du vill se en hjärndöd, men snygg, film så kan Extraction 2 vara rätt. Den får ändå en trea i betyg, bara tack vare att jag får sådan ångest av slagsmål på höga glastak. Det hela slutar med ett upplägg för ännu en uppföljare, så klart och tyvärr. Det är osäkert om jag vill se den. Det är bara att konstatera att om detta är den moderna formen av action så får jag hitta en ny genre att roa mig med.



På Letterboxd hade den 3,3 i genomsnitt (beräknat på 73 925 betyg).
På IMDb hade den 7,1 i genomsnitt (beräknat på 72k betyg).
Jag ger den 3,0.

Filmen är

Spännande		Tråkig
Klurig		Förutsägbar
Trovärdig		Osannolik
Snyggt foto		Rolig
Romantisk		För lång
Sorglig		För kort
Fartfylld		Långsam

Film: The last sharknado: It's about time

Titel: The Last Sharknado: It's About Time
Originaltitel: The Last Sharknado: It's About Time
Genre: Komedi
Regissör: Anthony C. Ferrante
Manus: Thunder Levin, Scotty Mullen
Skådespelare: Ian Ziering, Tara Reid, Cassandra Scerbo, Judah Friedlander, Vivica A Fox
Utgivningsår: 2018
Produktionsland: USA
Längd: 82 min
Serie: Sharknado
Såg den på Amazon Prime Video 22 juni 2023





Handling
Fast besluten att återuppliva sin familj skickar Gil sin pappa Fin tillbaka i tiden för att stoppa Sharknados från att starta. Längs vägen slåss han mot dinosaurier, riddare, cowboys och en robotversion av sin fru. Den här gången - det är inte hur man stoppar Sharknados, utan när.

Min kommentar
Jo, det var ju den där franchisen, eller vad man ska kalla det, Sharknado. De första filmerna var ju vansinnigt roliga och när den sjätte (och sista), The last sharknado: It's about time, kom så kände jag att jag bara var tvungen att se den också. Även om filmerna sakta men säkert har blivit sämre och sämre (hur det nu är möjligt). Det tog mig ett tag, men när sambons jobb tyckte det var lämpligt att ha aktiviteter hela eftermiddagen och kvällen dagen innan midsommarafton så passade jag på.

Ibland stör det mig att jag har någon egenskap som gör att jag måste se alla uppföljare. Av allt som jag har påbörjat. Kommer du ihåg när man skrattade åt Sharknados fullständiga absurditet? Kommer du ihåg den galna kreativiteten hos manusförfattarna? Kommer du ihåg att överspelet av den där killen från Beverley Hills 90210, som var exakt vad som behövdes i en film som denna? Kommer du ihåg det fantastiska med att se hajar falla från himlen? Jag gör. Jag älskade Sharknado. Men inget av det fungerar här. Det här är skräp.

Med facit i hand så är nog sambon tacksam för att han inte behövde se detta. När man medvetet, med mening, gör en film så ful, ologisk och konstig som man överhuvudtaget kan så blir det verkligen inte bra. Då blir det bara så dumt att det faktiskt inte längre är kul. Det är fortfarande så att skådespeleriet (när man tittar på rollistan så verkar de ha tagit med hela familjen till typ alla plus vänner) är uselt, effekterna dåliga (trickfilmningarna ser ut som något man själv gjorde i skolan) och dialogerna får mig att rodna.

Premissen för hela filmen, om jag inte hörde fel i början, var "åk tillbaka i tiden och stoppa den allra första sharknadon så löser sig allt". Det visade ju sig snart att det inte räckte, det var ju många fler som behövde stoppas. Av någon okänd anledning. Tidsresor ger mig ofta huvudvärk, men här blev det mer migränliknande. Historien är helt obegriplig. Det kändes som att absolut ingenting hängde eller gick ihop. Det driv friskt med ett flertal filmer och det var det enda som faktiskt mig att skratta.

The last sharknado: It's about time är så självmedveten att det i stället för en galet rolig film bara blir en dålig film. För att uppnå kultfaktor, tycker jag, så måste en film vara kass av misstag. Humorn har fått stå tillbaka ännu mer till förmån för action, tyvärr. Det blir bara en vanlig etta i betyg, för alla. Ingen kultfaktor alls.



På Letterboxd hade den 2,0 i genomsnitt (beräknat på 8 526 betyg).
På IMDb hade den 3,5 i genomsnitt (beräknat på 4 741 betyg).
Jag ger den 1,0.

Filmen är

Spännande		Tråkig
Klurig		Förutsägbar
Trovärdig		Osannolik
Snyggt foto		Rolig
Romantisk		För lång
Sorglig		För kort
Fartfylld		Långsam

Film: The mother (2023)

Titel: The mother
Originaltitel: The mother
Genre: Action
Regissör: Niki Caro
Manus: Misha Green, Andrea Berloff, Peter Craig
Skådespelare: Jennifer Lopez, Lucy Paez, Omari Hardwick, Joseph Fiennes, Gael García Bernal
Utgivningsår: 2023
Produktionsland: USA
Längd: 115 min
Serie: -
Såg den på Netflix 19 maj 2023





Handling
En Afghanistan-veteran, en namnlös kvinna, som är en extraordinär skarpskytt råkar under sin militärtjänstgöring i konflikt med den korrupta generalen Adrian och den mexikanska vapensmugglaren Hector.

Förhållandet mellan trion blir sämre och hon hamnar under FBI:s beskydd. De blir attackerade och hon får gå under jorden och drar sig tillbaka till ett eremitliv i Alaskas vildmark. Enda problemet är att hennes före detta älskare fortsätter att jaga henne och känner till hennes bortadopterade dotter Zoe.

När lämnar civilisationen ingår hon ett avtal med en av de överlevande FBI-agenterna om att han ska berätta för henne om hennes dotter någon gång hamnar i skottlinjen. 12 år senare händer det oundvikliga ...

Min kommentar
Det var egentligen en annan film på tapeten den här fredagen, men det visade sig att den inte gick att hyra digitalt, bara köpa. Då försvann den från bordet. I stället blev det The mother, en film med Jennifer Lopez, som släpptes förra veckan.

Efter att ha sett den så måste jag ställa mig frågan vad det är med Netflix och dåliga manus. Vi undrade vem som hade skrivit detta och funderade på om det kanske var en 12-åring. Till min stora förvåning så visade det sig vara tre, mer eller mindre, erfarna manusförfattare. Samtliga med mer än en storfilm bakom sig. Slutsatsen blir att de måste ha haft en förfärlig otur när de plitade ihop den här historien.

Filmen börjar ganska hyfsat och potentialen är faktiskt stor. Även om vi har sett historien otaliga gånger. Ingen skugga ska dock falla på skådespelarna. De gör verkligen så gott de kan, men de får verkligen inget vettigt att jobba med.

Trovärdigheten är försvinnande liten. Det har inte gått speciellt lång tid innan den första "men vänta lite här nu". Sedan fortsätter det. Och blir bara värre och värre. Lågvattenmärket kom när en bil tydligen är osynlig. Trots att de kör på en raksträcka med fri sikt i flera kilometer åt alla håll så ser de inte bilen som närmar sig.

Miljön är fantastisk och då tänker jag på den när de påstås vara i Alaska. Det är de inte. De visar sig vara i Vancouver och det är ju inte illa det heller. Den staden finns på min bucket list och nu blir jag ännu mer sugen på att åka dit.

The mother är ganska seg, men inte riktigt tråkig. Dock är den på tok för lång. Det finns inget (positivt) som sticker ut och den är dessutom förutsägbar så till den milda grad. Någon besvikelse blir det inte ändå, för den är ungefär vad jag förväntade mig. En dussinaction.



På Letterboxd hade den 2,5 i genomsnitt (beräknat på 15 149 betyg).
På IMDb hade den 7,5 i genomsnitt (beräknat på 20k betyg).
Jag ger den 2,5.

Filmen är

Spännande		Tråkig
Klurig		Förutsägbar
Trovärdig		Osannolik
Snyggt foto		Rolig
Romantisk		För lång
Sorglig		För kort
Fartfylld		Långsam

Film: Last seen alive (2022)

Titel: Last seen alive
Originaltitel: Last seen alive
Genre: Action
Regissör: Brian Goodman
Manus: Marc Frydman
Skådespelare: Gerard Butler, Jaimie Alexander, Russell Hornsby, Ethan Embry, Michael Irby
Utgivningsår: 2022
Produktionsland: USA
Längd: 95 min
Serie: -
Såg den på Netflix 5 februari 2023





Handling
Will Span kör sin fru Lisa till hennes föräldrars hem, när hon försvinner spårlöst under ett stopp vid en bensinmack. En frenetisk Will engagerar den lokala polisen och Lisas föräldrar i ett desperat försök att hitta henne, men allt eftersom tiden går och misstankarna faller på honom måste han ta saken i egna händer och grotta ner sig i stadens kriminella undre värld samtidigt som han flyr från myndigheterna i en kamp mot klockan för att hitta Lisa.

Min kommentar
Denna lite grå och tråkiga söndag kände jag att vi behövde en fartfylld film, action och underhållning. Jag hade ju sett att det hade kommit en film med Gerard Butler på Netflix och ja, jag är lite svag för honom (eller vi är det, faktiskt), så Last seen alive fick det bli. Trots att betygen på filmsajterna inte var så speciellt bra. Gerard Butler trumfar dåliga betyg.

Jag skulle ljuga om jag påstod att detta är det bästa Gerard Butler har gjort. Det är det inte. Långtifrån. Det är dock inte hans fel att filmen floppar. Den har ändå sina ljusa och ibland spännande stunder.

Det första som gör mig rejält irriterad är det märkliga när polisen säger att Will verkar oberäknelig. Själv tycker jag att han reagerar hyfsat trovärdigt. Vem är rationell när ens fru/man precis har försvunnit, spårlöst. Detsamma gäller Lisas föräldrar. Det är de som beter sig märkligt. Wills agerande funkar ända fram till när han av någon anledning inte berättar för polisen att han har fått information om den okände mannen. Om han hade gjort det så skulle det ju förstås ha blivit en ganska kort film.

Slutet är på tok för utdraget och ibland känns fotot som en hemmavideo. Det lilla manuset som fanns kunde ha behövt en en ordentlig genomgång. Eller två. Poliserna verkar överhuvudtaget inte jobba med fallet. Vad Lisas mamma gjorde i de där trakterna när hon såg den misstänktes bil förstår jag inte alls.

Efter att vi sett filmen så läste jag att i stort sett allt Gerard Butler gör är improviserat, det fanns inget riktigt manus, för honom. Dessutom filmades alltihop på bara åtta dagar. Med det i åtanke så är Last seen alive ett mästerverk. Ingen djupare handling, bara action, och helt okej underhållning för stunden.



På Letterboxd hade den 2,3 i genomsnitt (beräknat på 12 490 betyg).
På IMDb hade den 5,6 i genomsnitt (beräknat på 21 351 betyg).
Jag ger den 2,5.

Filmen är

Spännande		Tråkig
Klurig		Förutsägbar
Trovärdig		Osannolik
Snyggt foto		Rolig
Romantisk		För lång
Sorglig		För kort
Fartfylld		Långsam

Film: Black Adam (2022)

Titel: Black Adam
Originaltitel: Black Adam
Genre: Action
Regissör: Jaume Collet-Serra
Manus: Adam Sztykiel, Rory Haines, Sohrab Noshirvani
Skådespelare: Dwayne Johnson, Aldis Hodge, Pierce Brosnan, Bodhi Sabongui, Sarah Shahi
Utgivningsår: 2022
Produktionsland: USA, Kanada, Nya Zeeland, Ungern
Längd: 125 min
Serie: -
Såg den på HBO 22 januari 2023




Handling
Nära 5000 år efter att han tilldelats de forntida gudarnas allsmäktiga krafter - och fängslats lika snabbt - blir Black Adam befriad, redo att släppa lös sin egen form av rättvisa i den moderna världen.

Min kommentar
Jo, det var ju det där med superhjältefilmer och att jag på något sätt är oförmögen att lära mig att jag egentligen inte gillar dem. Eller jag vet ju det, men jag kan liksom inte låta bli att se dem. Alltså blev det dags för Black Adam den här kvällen. Trots att det jag hört om den faktiskt inte varit speciellt bra.

Detta är action i sin (nästan) renaste form, en mix av gammal (fiktiv) kultur och ny, fräck teknik. Oftast är det slagsmål av episka mått. Det är en väldigt snygg fasad, men egentligen inte så mycket mer än yta. Jag skulle nästan våga påstå att det är 95% action och 5% handling. För mig räcker inte det riktigt. Jag blir varken engagerad eller berörd, eftersom jag helt enkelt inte bryr mig.

Dwayne Johnson är bra, tycker jag. Han kan leverera roliga repliker (oftast one-liners) med en härlig tajming. Jag är ju dessutom, rent generellt, svag för motvilliga hjältar och det kan man nog kalla honom. Den som stjäl showen, i mitt tycke i alla fall, är Pierce Brosnan som Dr Fate. Han är oförglömlig.

En aning mer djup hade man nog kunnat önska sig av filmen. Lite funderingar över det här med terrorist kontra frihetskämpe skulle de ha kunnat kosta på sig. Vilket epitet man får beror ju helt på ur vilken synvinkel man tittar. Kanske för kontroversiellt för en sådan här film.

Kanske är det så att min okunskap om den här superhjältevärlden gör att jag uppskattar filmen mindre än vad jag borde. Ganska ofta så kommer jag på mig med att fundera över Shazam. Jag blir lite lätt förvirrad av det för det finns ju en superhjälte som heter så. Har han något med detta att göra? Och är det inte märkligt att Black Adam kan engelska? Det fanns väl inte ens för 5000 år sedan? Och de där som kan flyga, men som plötsligt inte gör det när det behövs som mest. Då springer de i stället upp för en evighetslång trappa.

Kort sagt så kan man nog säga att Black Adam är mycket att titta på, men väldigt lite att tänka på. Det funkar ju bra, om det är det man vill ha. I eftertexterna kommer det nästan väntade upplägget för en tvåa, med ... hör och häpna ... ingen mindre än Superman.



På Letterboxd hade den 2,6 i genomsnitt (beräknat på 228 016 betyg).
På IMDb hade den 6,4 i genomsnitt (beräknat på 215 461 betyg).
Jag ger den 3,5.

Filmen är

Spännande		Tråkig
Klurig		Förutsägbar
Trovärdig		Osannolik
Snyggt foto		Rolig
Romantisk		För lång
Sorglig		För kort
Fartfylld		Långsam

Film: Top Gun: Maverick (2022)

Titel: Top Gun: Maverick
Originaltitel: Top Gun: Maverick
Genre: Action
Regissör: Joseph Kosinski
Manus: Peter Craig, Justin Marks, Ehren Kruger, Christopher McQuarrie, Eric Warren Singer
Skådespelare: Tom Cruise, Miles Teller, Jennifer Connelly, Lewis Pullman, Monica Barbaro
Utgivningsår: 2022
Produktionsland: USA
Längd: 130 min
Serie: -
Såg den på blu-ray 4 november 2022




Handling
Efter mer än 30 års tjänstgöring som en av flygvapnets bästa piloter, är Pete "Maverick" Mitchell där han hör hemma – en modig testpilot som ständigt tänjer på gränserna och undviker den befordran som skulle komma att hålla honom nere på marken istället för uppe i luften. När han tränar en grupp avgångselever från Top Gun för ett specialuppdrag som ingen pilot någonsin utfört tidigare, träffar Maverick löjtnant Bradley Bradshaw, även kallad "Rooster" - sonen till Mavericks bortgångne vän, radar-officeren löjtnant Nick Bradshaw, även känd som "Goose". Med en osäker framtid framför sig, och hemsökt av spöken från det förflutna tvingas Maverick att konfrontera sina största fasor.

Min kommentar
Den tredje köpefilmen i rad ... och då blir det Top Gun: Maverick. En film som jag har längtat efter i evigheter. Den blev ju först försenad av otydliga skäl. Sedan kom pandemin. Jag har stålsatt mig och väntat på att filmen skulle landa i brevlådan, i stället för att hyra den online. Det har varit tufft. Ännu tuffare var nog de skyhöga förväntningarna.

Jo, jag har en relation till originalfilmen. Det är väl lika bra att klargöra det på en gång. Om jag hade satt betyg på den tiden så hade den varit en solklar femma. Jag minns fortfarande känslan när jag såg den. Första gången. Jag kunde inte begripa vad alla andra pratade om när de blev alldeles strålögda när de pratade om Tom Cruise. Så jag gick ju och såg filmen. Oerhört skeptisk. Resten är historia.

Om man vill vara elak så kan man nog säga att historien här är samma som i förra filmen, men jag vill inte vara elak. Själv älskar jag de nostalgiska blinkningarna till den. Det blir som en hyllning. En snygg sådan. Musiken var dock bättre i den första, men det var ju 80-tal så ...

Det blir ju en del nya karaktärer här (och en del gamla också) och jag tycker de har lyckats bra med blandningen. Speciellt Gooses son är perfekt castad. Man såg ju direkt att det var han. Men vem f-n är Penny? Efter lite googlande så visar det sig att Penny är amiralens dotter. Den som Maverick blir bestraffad för att ha haft en affär med i första filmen. Nåväl, det är skönt ändå att slippa se en krystad och sliskig kärlekshistoria.

Flygscenerna är så fräcka. Jag kunde nästan känna farten. Och skräcken. När de utför själva uppdraget är det så spännande att jag får svårt att andas. Jag kunde knappt sitta ner i soffan, eftersom jag blev adrenalinstinn. Det är så otroligt läckert alltihop. Precis som Tompas alla filmer så innehåller den också humor. På precis lagom nivå.

Ja, Top Gun: Maverick är klyschig, grabbig och osar av testosteron. Men vem bryr sig. Detta är en hederlig actionrulle, så som de gjordes förr. Fast med ny teknik. Det är också Tom Cruises show och han gör det så bra. Men varför är inte Take my breath away med? Det är det enda jag egentligen saknar i filmen.



På Letterboxd hade den 4,1 i genomsnitt (beräknat på 558 861 betyg).
På IMDb hade den 8,4 i genomsnitt (beräknat på 417 193 betyg).
Jag ger den 5,0.

Filmen är

Spännande		Tråkig
Klurig		Förutsägbar
Trovärdig		Osannolik
Snyggt foto		Rolig
Romantisk		För lång
Sorglig		För kort
Fartfylld		Långsam

Film: Jurassic World Dominion (2022)

Titel: Jurassic World Dominion
Originaltitel: Jurassic World Dominion
Genre: Action
Regissör: Colin Trevorrow
Manus: Emily Carmichael, Colin Trevorrow, Derek Connolly
Skådespelare: Bryce Dallas Howard, Chris Pratt, Sam Neill, Jeff Goldblum, Laura Dern
Utgivningsår: 2022
Produktionsland: USA
Längd: 161 min (extended version)
Serie: -
Såg den på blu-ray 28 oktober 2022




Handling
Fyra år efter att Isla Nublar förstörts lever - och jagar - dinosaurier i människors närhet över hela världen. Denna bräckliga balans kommer att omforma framtiden och avgöra, en gång för alla, om människor kommer att förbli de främsta rovdjuren på den planet som de nu delar med historiens mest skrämmande varelser.

Min kommentar
Jodå, så atte ... det blir några köpefilmer i några veckor här. För mig är det helt omöjligt att motstå Jurassic World Dominion. Jag älskade verkligen den första filmen, den där gamla alltså, som kom för nästan 30 år sedan. Det fanns egentligen inget annat alternativ än att köpa den.

Lite förvånad blev jag när jag såg betyget på filmsajterna, nu när jag skulle skriva ihop det här inlägget. Jag kan inte låta bli att fundera över vad andra egentligen förväntar sig när de väljer att titta på en sådan här film. Själv förväntade jag mig - och ville även ha - en dinosauriefilm, med massor av action och fräcka effekter. Det var vad jag fick. Nästan exakt.

Som vanligt så blev jag förvirrad i början, när jag trodde att jag inte kom ihåg något av förra filmen. Det gjorde jag. Visade det sig. Däremot verkar kanske inte manusförfattarna komma ihåg. Det känns lite som att upplägget från Fallen Kingdom inte fortsätter här. Eller jo, filmen börjar med en storyline, den som eventuellt kunde ha varit fortsättningen, men det blir en helt annan historia en bit in. Det mest märkliga är nog ändå att det är status qou när filmen är slut. Allt är som det var från början.

Det jag saknar här är humorn. Den har ju alltid legat och pyrt i bakgrunden, åtminstone i de fyra första filmerna. Nu blir det inte mycket utrymme för ironiska kommentarer, vilket är synd. Jag fortsätter att hävda att det inte går att göra en seriös film på det här temat. Ändå tänker jag att jag vill klaga lite på det ologiska i velociraptorernas snabbhet. Claire kunde precis hålla undan när hon sprang. Det kunde Owen också. På motorcykel. Och ett startande flygplan.

Nostalgifaktorn blir stor när original-trion samlas igen. Jag blev så förtjust att jag började stamma. Skådespeleriet är som förväntat, tycker jag. Det går liksom inte att uttala sig om trovärdighet i en film om dinosaurier som lever samtidigt som människan. Jag hade kunnat tro på det. Sam Neill kan lyfta vilken film som helst i alla fall. Liksom Chris Pratt.

Jag valde att se extended version av Jurassic World Dominion, runt 14 minuter längre än theatrical version. Den kändes lång, men inte för lång. Påkostad kändes den också, i alla fall visuellt. Manuset ... kanske inte så mycket. Alla dinosaurier kända för människan, och några till, kastas in. Som att detta är sista filmen. Jag hoppas det, för nu räcker nog inte historierna till mer.



På Letterboxd hade den 2,4 i genomsnitt (beräknat på 212 720 betyg).
På IMDb hade den 5,7 i genomsnitt (beräknat på 144 713 betyg).
Jag ger den 4,0.

Filmen är

Spännande		Tråkig
Klurig		Förutsägbar
Trovärdig		Osannolik
Snyggt foto		Rolig
Romantisk		För lång
Sorglig		För kort
Fartfylld		Långsam

Film: Den of thieves (2018)

Titel: Den of thieves
Originaltitel: Den of thieves
Genre: Action
Regissör: Christian Gudegast
Manus: Christian Gudegast, Paul T Scheuring
Skådespelare: Gerard Butler, Pablo Schreiber, O'Shea Jackson Jr, 50 Cent, Evan Jones
Utgivningsår: 2018
Produktionsland: USA
Längd: 139 min
Serie: -
Såg den på Netflix 5 augusti 2022





Handling
I Los Angeles, världens huvudstad för bankrån, är de enda som är tuffare än brottslingarna en specialdivision poliser som leds av Big Nick. När han får höra att den legendariske rånaren Merrimen planerar sin största stöt någonsin, pressar han den svagaste länken i Merrimens liga till att bli polisinformatör. För att ligga steget före polisen utför ligan en serie rån i sin förberedelse inför det omöjliga: att råna Federal Reserve Bank.

Min kommentar
Den of thieves har legat på filmlistan väldigt länge, det är ju en gammal film. Det som till slut vägde över var Gerard Butler och det relativt höga betyget på IMDb. Vi tyckte också att vi behövde en "riktig" action, där det händer massor.

Detta är en extremt lång film. Onödigt lång faktiskt. I Tyskland klippte man bort 16 minuter och faktum är att jag nog hellre hade sett den versionen i stället. Det man klippte bort var i stort sett alla familjerelaterade scener med Big Nick. De scenerna kändes bara malplacerade och gav egentligen ingenting så jag tror att det var ett bra beslut.

Tempot är, minst sagt, skiftande. Ibland är det skyhögt. Ibland går allt i stå. Det gör att det blir lite hackigt. Jag gillar inte någon och hejar därför inte på någon. Jag bryr mig helt enkelt inte. Det gör upplevelsen lite ospännande, men ändå intressant. Det är oförutsägbart. Eller kanske inte.

Antingen så fattar jag inte allt här eller så är där plot holes alternativt så saknas information (en del får man tvärtom veta för mycket om). Dock finns det en stor elefant i rummet, ett gigantiskt fel som faktiskt hela storyn bygger på. Ett matbud skulle aldrig någonsin få vandra runt på egen hand i den byggnaden. Om man kan ignorerar det så är filmen bra. "Slutstriden" hör också till delarna som bara är märkliga. Ingen polis skulle ge sig till att skjuta med automatvapen mitt i en gigantisk bilkö.

Jag brukar gilla Gerard Butler, men inte här. Han är inte tillräckligt bra skådis för att kunna spela en osympatisk figur. Han är inte usel, men jag tror inte riktigt på honom. I övrigt är nog skådespeleriet helt okej.

I Den of thieves så gör lukten av testosteron (tillsammans med krutröken) luften kväljande. Den är otroligt grabbig. Jag kan inte låta bli att fundera lite på människorna som skriver den här typen av manus. Vad har de för människosyn, egentligen?



På Letterboxd hade den 3,2 i genomsnitt (beräknat på 50 990 betyg).
På IMDb hade den 7,0 i genomsnitt (beräknat på 110 471 betyg).
Jag ger den 3,5.

Filmen är

Spännande		Tråkig
Klurig		Förutsägbar
Trovärdig		Osannolik
Snyggt foto		Rolig
Romantisk		För lång
Sorglig		För kort
Fartfylld		Långsam

Film: The gray man (2022)

Titel: The gray man
Originaltitel: The gray man
Genre: Action
Regissör: Anthony Russo, Joe Russo
Manus: Joe Russo, Christopher Markus, Stephen McFeely
Skådespelare: Ryan Gosling, Chris Evans, Ana de Armas, Billy Bob Thornton, Alfre Woodard
Utgivningsår: 2022
Produktionsland: USA | Tjeckien
Längd: 129 min
Serie: -
Såg den på Netflix 22 juli 2022





Handling
Court Gentry plockades från ett federalt fängelse och rekryterades av, Donald Fitzroy, som blev hans gruppledare. Court får aliaset Six (eftersom 007 var upptaget) och han utvecklades till en mycket skicklig yrkesmördare. Nu är dock rollerna ombytta där Gentry är målet, jagad världen över av Lloyd Hansen – en tidigare kollega på CIA – som inte kommer ge upp förrän han har eliminerat Gentry. Vid sin sida har Gentry agenten Dani Miranda – och det kommer han att behöva.

Min kommentar
Alla vet väl vad definitionen av en idiot är? Den som gör samma sak, gång på gång, och förväntar sig ett annat resultat. Jag börjar nästan känna mig som en idiot. Fredagsfilmen blev The gray man, en sprillans ny film på Netflix och ja, jag hoppades verkligen att den här gången, den här gången skulle det bli bra.

Det kan hända att jag dömer den här filmen för hårt (även om Netflix verkar ha en lite annan betygsskala så känner jag att jag brukar ha mer överseende än nu). Eventuellt så hade den varit bättre om det faktiskt hade gått att se något. Oftare än vad jag hade önskat så är det så mörkt att det bara är svart. Och jag har ingen lust att sitta uppe på nätterna för att titta på film. Det som går att se är ändå hyfsat okej.

Filmen sägs ha haft en budget på 200 miljoner dollar. Jag tycker att det kanske hade varit lönt att lägga lite av de pengarna på manuset och inte bara elda upp dem. Så att säga. För effekterna är klart godkända. Det är bara för mycket av dem. Fräcka explosioner, hårresande jakter och våldsamma slagsmål går det tretton på dussinet av. Ett flertal städer runt om i världen förstörs, i stort sett. Personligen tycker jag att det är märkligt om CIA, som vill jobba lite i det fördolda, skulle ha sanktionerat det här. Som på inget sätt kan missas av någon.

Manuset ja, det är verkligen inte bra. Det påstås vara baserat på en bok av Mark Greaney, han som tog över namnet Tom Clancy, eller vad man ska säga. Det var många år sedan jag slutade läsa Tom Clancy och kanske är detta anledningen. Det kanske inte är bättre än så här.

Mycket våld blir det, men det är inte något frossande i blod. Vilket jag är extremt tacksam för. Det är återigen alltför snabba klipp, alltför nära (och för mörkt då). Man har försökt att skapa något att beröras av, genom att ta med en hjärtsjuk flicka. Det funkar inte. Här finns inget nyskapande alls.

The gray man är som en ganska dålig Mission: Impossible-kopia. Utan Tompa. Utan någon egentligen humor. Utan någon känsla alls. Filmad i mörker för att dölja vad det nu är man vill dölja. Slutsatsen blir att det hjälper inte att slänga in fräcka effekter för miljontals dollar om man har ett mediokert manus.



På Letterboxd hade den 2,8 i genomsnitt (beräknat på 44 419 betyg).
På IMDb hade den 6,6 i genomsnitt (beräknat på 31 105 betyg).
Jag ger den 3,0.

Filmen är

Spännande		Tråkig
Klurig		Förutsägbar
Trovärdig		Osannolik
Snyggt foto		Rolig
Romantisk		För lång
Sorglig		För kort
Fartfylld		Långsam