Bok: Artemis Fowl av Eoin Colfer

Författare: Eoin Colfer
Titel: Artemis Fowl
Genre: Fantasy
Antal sidor: 250
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: Artemis Fowl
Översättare: Lisbet Holst
Serie: Artemis Fowl 1
Förlag: B Wahlströms
Utgivningsår: (original) 2001 (min) 2011
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 26 januari 2024




Första meningen: Hur ska man beskriva Artemis Fowl?

Baksidetext
Artemis Fowl är den fyndigaste, mest kriminella och mest intelligenta hjärnan i världshistorien. Men inte ens Artemis inser vad han utmanar när han kidnappar en pyssling, kommendör Holly Short från PYSS (Polisiära Yt Spanings Styrkan).

De pysslingar som Artemis har att göra med är inte av det slag som vi är vana vid från godnattsagorna - nej, dessa pysslingar är beväpnade och livsfarliga. När Artemis tror att han vet precis var han har dem, slutar de plötsligt att spela enligt reglerna. Lägg därtill att Holly är en sann hjältinna och att hennes högste chef kommer att göra allt för att ta henne tillbaka. Det drar ihop sig till en gigantisk belägring!

Lika delar äventyr, thriller Sci-Fi och fantasy tillsammans med en nypa James Bond och Sherlock Holmes.

Min kommentar
Innan jag började bokblogga så hade jag aldrig hört talas om Artemis Fowl, men efter några år så pratade alla om honom. Som jag minns det i alla fall. På den tiden var jag inte så nödbedd utan jag gav mig ut på jakt efter den här fantastiska science fiction-serien. Efter vad alla sa. På bokrean 2014 hittade jag sex av de åtta delarna (några veckor senare hittade jag ytterligare en). Nästan tio år senare är det då dags att läsa första delen, Artemis Fowl.

Mitt första möte med honom blev kanske inte så bra som jag hade hoppats. Det största problemet var nog, återigen, felställda förväntningar. Jag förväntade mig science fiction. Det jag fick var fantasy. En genre som visserligen är släkt med science fiction, men inte passar mig alls lika bra. Här finns vättar, tomtar, troll, dvärgar, svartalfer, kentaurer ... och så vidare.

Det andra stora problemet är den bortskämda och egocentriska (och kriminella) tolvåringen som är huvudperson. Rent generellt så är det väldigt svårt för mig att sympatisera med kriminella. Just denna är dessutom otroligt arrogant och så fullständigt utan medmänsklighet. Jag gillar honom inte alls. Kanske blir han lättare att tycka om i efterföljande böcker, men det återstår att se. Vätten Holly Short däremot, hon är mer i min smak. Och kentauren Foaly.

Humorn är lite för flåsig för mig, det ger intryck av att man desperat försöker vara rolig. Dialogen var smått krystad vid vissa tillfällen. Småkul är det ibland och det är definitivt underhållande. Författaren verkar ha haft riktigt kul i alla fall.

Kanske är det märkligt att kalla karaktärerna för stereotypiska, men bortsett från att de är alla möjliga sorters fantasivarelser så är de faktiskt det. Här finns, bland annat, den knäppa och introverta datanörden, den gapiga och enkelspåriga officeren, den smarta och egensinnade underordnade, den stora, lite dumma, men godhjärtade livvakten och många fler. Mycket klichéer blir det. Lite stör det mig också med vilken avsky människor beskrivs. Även om det ligger mer än en aning sanning i hur människan i stort behandlar planeten och dess invånare så är kritiken alldeles för kategorisk. Och med vilken rätt dödar man massor av människor, bara för att de jobbar åt fel företag?

Artemis Fowl tog sig ändå rejält mot slutet så på något sätt ser jag ändå fram emot att läsa nästa bok. Det vore förmätet av mig att klaga på att den är lite åt det barnsliga hållet, den är ju ändå menad för åldern 9-12 år.

På Goodreads hade den 3,86 i genomsnitt (beräknat på 544 863 betyg).
Jag ger den 3,5.

Boken är

Tråkig		Spännande		Förutsägbar
Bladvändare		Klurig		Läskig
Långsam		Tempofylld		Intetsägande
Detaljrik		Fåordig		Nagelbitare
Mysig		Rå		Sorglig
Måbrabok		Tankeväckande		Rolig
Rörig		Genomtänkt		Mörk

Andra som bloggat om Artemis Fowl: Dagens bok

"Och en grej till..." av Eoin Colfer

Genre: Fantasy
Antal sidor: 279
Originaltitel: And Another Thing...
Översättare: Lisbet Holst
Serie: Liftarens guide till galaxen 6
Utgivningsår: (första) 2009 (min) 2010
Format: Inbunden
Förlag: B Wahlströms





Första meningen: Såvitt vi vet... beslöt det kejserliga galaktiska rådet en dag över en hink juvelbesatta krabbor att det behövdes en intergalaktisk motorväg i den gudsförgätna änden av Galaxens västra spiralarm.
Sista meningen: Slutet på en av mittnarna.

Baksidetext
Få bokserier har roat så många läsare världen över och under så lång tid som Douglas Adams Liftarens guide till galaxen.

För att fira att det är 30 år sedan den första boken i serien publicerades och för att introducera en ny generation läsare för några av de roligaste böcker som någonsin skrivits, kommer nu Och en grej till där vi får följa den olycklige jordbon Arthur Dents fortsatta äventyr i galaxen.

Douglas Adams hade alltid för avsikt att skriva en sjätte del av Liftarens guide, men hans förtidiga död 2001 innebar att han aldrig fick chansen. Istället har den erkänt humoristiske och kritikerrosade författaren Eoin Colfer, skaparen av den populäre (och missförstådde) anti-hjälten Artemis Fowl, ombetts att åter släppa Arthur Dent och Ford Perfect lösa i tid och rum.

Universum är stort och nästan allt kan, och vanligtvis kommer att, hända den som inte ser upp. Så packa din handduk och njut av färden!

Min kommentar
Först vill jag bara nämna att det var ungefär femton år sedan jag läste de fem första delarna i Liftarens guide till galaxen och jag fullkomligt älskade den första och sedan minskade graden av kärlek för varje del jag läste.

Om jag hade vetat då, när jag bestämde mig för att köpa den här boken, vad jag vet nu, så skulle jag nog ha låtit den här serien avslutas med I stort sett menlös. Visst är den rolig, cynisk och allt det där som jag gillade med första delen, men det tråkiga är att ett skämt är kul första gången och möjligtvis andra. När man hör det tredje, fjärde, femte (ja, ni förstår kanske) gången, så blir det bara trist och uttjatat. Visst hände det att jag smålog och fnissade lite, men jag saknade gapskratten.

Boken är dessutom fullkomligt nerlusad med referenser till de andra delarna och kursiverade stycken med vad som kallas Faktainformation. I början är de också ganska småkul, men de drar ner tempot betydligt så mot slutet blir de bara irriterande. Jag hade gärna velat ha med ett exempel på det roliga, men det hade blivit så lång text för det tog oftast väldigt lång tid innan poängen kom. Allt hörde också ihop på något sätt så det var omöjligt för mig att plocka ut en liten del.

På något sätt känns det som att den här boken är ett slags sammanfattning av Liftarens guide till galaxen, med bara lite nya grejer. Men även de nya grejerna har vi varit med om förr. På sätt och vis. Slutsatsen, för mig, blir att Och en grej till... inte tillför något alls egentligen. Det är väldigt svårt att sätta betyg också, den var ju faktiskt lite rolig, men jag har ju hört det förut. Dessvärre får den hålla till godo med ett simpelt Godkänd.

Boktipset estimerade betyg var 2.7, jag ger den 2.5.

Andra som bloggat om Och en grej till...: Du är vad du läser, Dagens bok och Hundöra.

Här kan du hitta vad andra bloggare skriver om Och en grej till... av Eoin Colfer.

Boken kan köpas på AdLibris, Bokia och Bokus.